Hur blir man en god läsare

1. små människor börjar ej studera utan läsande förebilder
2. Varför existerar tidig läsning oersättlig?
3. Hur motiverar man små människor samt ungdomar för att läsa?
4. existerar ungdomar medvetna angående läskompetensens betydelse?
5. Smarta apparater alternativt pappersböcker?

 

1.

unge börjar ej studera utan läsande förebilder

Hemmens roll till barns läsutveckling blir allt större. inom den färska Pirls-undersökningen framgår detta för att nära sidan från familjens socioekonomiska ställning eller tillstånd, äger föräldrarnas läsvanor samt inställning mot skrivna verk ett kritisk innebörd på grund av fjärdeklassisternas läskompetens.

[1]

Det inledande steget till för att ett fåtal ungar för att studera existerar för att egen studera.

Redan under de första skolåren behöver eleverna få möjlighet att utveckla en djupare förståelse för olika typer av texter

Föräldrarnas personlig läsning äger massiv innebörd till hur dem förmå stöda sitt ungar samt hurdana förebilder dem existerar. Föräldrarnas stöd samt uppmuntran samt den tidsperiod föräldrarna lägger ner vid läsning avspeglar sig direkt inom barnens kompetens. [2]

Det existerar oroväckande för att ett allt större sektion från föräldrarna ej tycker ifall för att studera.

Föräldrarnas attityd mot läsning är kapabel vandra inom arv. Samtidigt liksom föräldrars inställning mot läsning äger förändrats samt blivit mer undvikande besitter andelen studenter likt tycker bara lite alternativt ej alls angående för att studera ökat. [3]

Att studera högt till sitt små människor existerar en från dem maximalt verksamma sätten för att påverka hens läsvanor.

i enlighet med ett analys bland finländska föräldrar mot unge inom två-tre-årsåldern läser drygt 30 andel från mammorna samt beneath 25 andel från papporna högt till sina små människor. [4]

Förebildernas innebörd existerar särskilt massiv till pojkar. då pappor läser högt på grund av sina söner förstärks dessas läsmotivation.

[5] i enlighet med ett tysk granskning äger pappors regelbundna högläsning massiv innebörd på grund av manliga barn. 44 andel från dem pojkar liksom ägde fått lyssna högläsning tyckte angående detta. från dem pojkar vilket man ej läst högt på grund av tyckte bara 24 andel ifall för att studera. Högläsning besitter ej identisk kritisk innebörd på grund av flickor.

Mer än hälften tyckte ifall för att studera oberoende, samt från dem liksom fått lyssna högläsning plats andelen likt tyckte ifall för att studera läka 63 procent.

Det existerar viktigt för att utföra lässtunderna mot ett naturlig sektion från vardagen.

Viktigare än vilket man väljer för att studera, existerar för att man tillbringar period tillammans, för att barnet stiftar bekantskap tillsammans med skrivna verk samt ser läsande vuxna. ifall dem vuxna intresserar sig till skrivna verk samt texter förmedlas intresset mot barnet.

Redan antalet skrivna verk inom hemmet fungerar såsom modell på grund av läsning samt besitter en samband tillsammans barnens läskunnighet.

[6, 7] Läsning existerar ändå ej ett fråga angående ekonomiska tillgångar: detta går utmärkt för att låna skrivna verk ifrån bibliotek.

Utöver föräldrar förmå även andra närstående existera läsande förebilder. mot modell far- samt morföräldrar, samt gudföräldrar kunna utföra läsning mot en gemensamt nyfikenhet tillsammans barnet.

Läsfaddrar existerar en uppdrag var seniorer besöker skolor på grund av för att studera tillsammans tillsammans studenter såsom äger lässvårigheter. [8]

[1] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS ). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos
[2] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä.

Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS ). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos
[3] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS ). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos
[4] Lerkkanen, Salminen, Pakarinen (). Varhaislapsuuden lukuhetket tukevat lukutaitoa.

Onnimanni / VUOKKO-tutkimus tutkii vuorovaikutusta, kasvua ja oppimista. Jyväskylän yliopiston tutkimuksesta vastaa tutkija Marja-Kristiina Lerkkanen.
[5] Duursman Elisabeth: The Effects of Fathers’ and Mothers’ Reading to Their Children on Language Outcomes of Children Participating in Early Head början in the United States.

Fathering: A Journal of Theory, Research, and Practice about dock as Fathers. Vol 12, No 3, 
[6] Vorlesestudie Die Bedeutung des Vorlesens für die Entwicklung von Kindern. Stiftung Lesen
[7] Arffman & Nissinen: Lukutaidon kehitys PISA-tutkimuksissa. Millä eväillä uuteen nousuun? PISA tutkimustuloksia. OKM
Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä.

Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS ).
[8]Niilo Mäki Instituutin Lukumummit ja -vaarit.

 

2. Varför existerar tidig läsning oersättlig?

Barnets inledande kalenderår existerar från kritisk innebörd till hens språkliga tillväxt samt läskompetens. angående man börjar tillsammans högläsning på grund av babyn äger detta massiv innebörd till enstaka hur god läsare hen blir likt ung samt myndig.

[9]

Redan ett nyfödd njuter från högläsning, rim samt ramsor. då man följt tillsammans barns ögonrörelser besitter man kommit fram mot för att babyn äger en större ordförråd än man tidigare trott. [10]

Under graviditetens senare sektion minns fostret vilket hen hört. enstaka nyfödd känner igen sitt eget modersmål [11] samt försöker jollra vid detta språket [12].

beneath detta inledande levnadsåret riktar babyn in sig vid sitt modersmål. Ju förbättrad babyn lär sig uppleva igen modersmålet samt kommunicera, desto förbättrad existerar förutsättningarna till framtiden. från den denna plats anledningen existerar detta utmärkt angående man är kapabel stöda språkutvecklingen redan ifrån samt tillsammans babytiden.

Babyn behöver genuin interaktion liksom stöd på grund av sin språkutveckling; social respons såsom mot modell leenden ifrån föräldrarna stöder lärande.

[13] Läsning existerar en god sätt för att praktisera positiv interaktion vilket stöd på grund av språkinlärning.

Man kunna träna ungar inom problemlösning genom för att studera högt. Rimmens samt ramsornas rytm, tillsammans tillsammans med föräldrarnas röst samt ton stöder babyns språkutveckling. [14] Situationer var båda riktar sin uppmärksamhet vid identisk saker, mot modell bilder samt textavsnitt bidrar mot för att förbättra babyns ordförråd.

[15] på grund av språkutvecklingen existerar detta viktigt för att den vuxna poängterar centrala drag inom talet såsom intonation samt upprepningar.

En dialogisk läsmiljö kan också handla om att lyfta frågor som utbildar barn och unga till kritiskt tänkande och aktiva demokratiska medborgare

detta existerar även utmärkt för att peka ut objekt samt fenomen inom omgivningen samt att ge ett namn till någon eller något dem. då man läser högt sker detta på denna plats därför för att yttra från sig själv.

För unge inom lekåldern erbjuder berättelser samt sagor ett trygg miljö var man är kapabel undersöka egna känslor samt rädslor. Barnets sociala kompetens, fantasi, inlevelseförmåga samt empati förstärks.

unge likt regelbundet får lyssna högläsning äger ett förbättrad utvecklad rättskänsla samt klarar sig förbättrad inom lag. [16]

Hela familjen drar nytta från högläsning, den gör starkare känslan från samhörighet, förbättrar förmågan mot interaktion mellan unge samt dem vuxna samt hjälper även den vuxna för att erhålla ögonkontakt vid vilket vilket intresserar barnet.

[17] ett daglig godnattsaga existerar en utmärkt sätt för att utföra högläsning mot ett återkommande ritual.

Högläsning på grund av ungar äger samband tillsammans förbättrad skolframgång samt ett positiv inställning mot skolan samt lärande.

Flytande läsförmåga är den viktigaste färdigheten med tanke på läsförståelsen men också barnets ord- och begreppsförråd, talspråkliga färdigheter och hörförståelse har betydelse för läsförståelsen

i enlighet med ett tysk läsundersökning gick 83 andel från dem små människor likt någon läste högt på grund av dagligen gärna mot skolan. 43 andel från dem unge man sällan läste till gick gärna mot skolan. Barnets ordförråd samt blir mångsidigare nära högläsning.

Sammantaget kunna man för att detta på grund av barnets succé inom existensen besitter större innebörd hur många hen fått lyssna högläsning, än familjens socioekonomiska ställning eller tillstånd alternativt föräldrarnas utbildningsnivå.

[18]

Hemmet, ett kvalitativ småbarnsfostran, ett god utbildningsinstitution samt biblioteksväsendet ger tillsammans ramar samt möjligheter för att uppväcka samt förbättra nyfikenhet till läsning. Läsningen utvecklas bara genom för att studera, aktivt samt mångsidigt. Läsvanor likt grundats inom barndomen påverkar hur oss läser då oss existerar unga samt vuxna.

Läscentrums arbetsuppgift Läs till barnet strävar efter för att sprida detaljer ifall läsning innebörd via barnrådgivningar vid en demokratiskt samt jämställt sätt mot varenda familjer inom land i norden.

[19]

[9] Dunst, Simkus, Hamby: Effects of Reading to Infants and Toddlers on Their Early Language Development. CellReviews Vol. 5 Nr. 4.
[10] Bergelson & Swingley: At months, human infants know the meanings of many common nouns. PNAS
[11] måne, Lagercrantz, & Kuhl: Language experienced in utero affects vowel observation after birth: a two‐country study.

Acta Paediatrica
[12] Mampe, Friederici, Christophe, Wermke: Newborns&#; Cry Melody fryst vatten Shaped bygd Their Native Language. Current Biology , Vol. fryst vatten.
[13] Goldstein, King, West: Social interaction shapes babbling: Testing parallels between birdsong and speech. PNAS no. 13,
[14] Oppiva vauva -hanke, Tutkijat Emma Suppanen ja Sari Ylinen.

Oppiva vauva –tutkimus tutkii vastasyntyneiden oppimiskyvyn yhteyttä kielen kehitykseen ja kielellisen kehityksen hermostollista taustaa. Helsingin yliopiston tutkimuksessa on mukana myös Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiiri (HUS).

Om man börjar med högläsning för babyn har det stor betydelse för en hur god läsare hen blir som ung och vuxen

Tutkimuksesta vastaa dosentti Sari Ylinen.
[15] Baldwin: Understanding the Link Between Joint Attention and Language. Joint Attention – Its Origins and Role in Development,
[16] Vorlesestudie Vorlesen – Investition in Mitgefühl und solidarisches Handeln. Stiftung Lesen
[17] Heikkilä-Halttunen: Lue lapselle! Opas lasten kirjallisuuskasvatukseen, Atena
[18] Vorlesestudie Vorlesen – Investition in Mitgefühl und solidarisches Handeln.

Stiftung Lesen
[19]

 

3. Hur motiverar man unge samt ungdomar för att läsa?

Trots för att läskompetensen äger upphöjd nivå inom land i norden, existerar elevernas läsmotivation nedsänkt. [20] i enlighet med ett nyligen tillverkad opinionsundersökning existerar detta ett fåtal finländska små människor liksom existerar intresserade från för att studera, nedteckna alternativt ägna sig åt ordkonst.

[21]

En god läskompetens förutsätter för att barnet tycker ifall för att studera. ett positiv inställning mot läsning ger enstaka positiv spiral: en ungar likt trivs tillsammans med för att studera, läser mer. detta fullfölja för att barnet blir allt skickligare vid för att studera. ett god läskompetens ger fler äventyr från för att lyckas samt gör starkare den positiva attityden mot läsning.

[22] ett god läskompetens ger förutsättningar för att lyckas även inom andra skolämnen, vilket mot modell matematik.

Hemmen äger den huvudsakliga rollen vilket igångsättare på grund av läsivern; mot samt tillsammans med antalet skrivna verk hemma äger enstaka kritisk innebörd till barnets läskunnighet samt –kompetens.

[23,24]  Förutom atmosfären inom hemmet, äger skolornas litteraturfostran ett massiv innebörd på grund av barnens samt ungdomarnas läsmotivation. pedagog besitter lika massiv effekt vid elevernas läsmotivation såsom föräldrar samt vänner. [25] för att uppväcka läsivern besitter ett nyckelposition inom modersmålsundervisningen.

Att delta inom olika kampanjer till läsning samt skrivna verk besitter demonstrerat sig öka barnens läsiver vid en kritisk sätt.

Biblioteks- samt författarbesök, olika läsdiplom samt bokprojekt stimulerar små människor samt ungdomar för att studera mer än vanligt.[26,27,28,29]   Läscentrums kampanj Läsveckan samt Läsäventyret får ungar samt unga för att studera genom för att utföra dem delaktiga inom olika evenemang, jippon samt ämne. Läsäventyret nådde kalenderår mer än enstaka halv miljon finländare.

Läscentrum strävar efter för att öka föräldrarnas motivation för att studera högt på grund av sina små människor tillsammans med hjälp från detta riksomfattande projektet Läs till barnet.

Suomen Kulttuurirahasto samt Kopiosto strävar efter för att minska polariseringen mellan goda samt svaga läsare tillsammans hjälp från detta grundlig projektet Lukuklaani.

Lukuklaani stöder läskunnigheten samt -kompetensen inom lågstadier samt enhetsskolor. inom ett enkät likt föregick projektet tillfrågades lärarna angående olika arbetsmetoder dem besitter på grund av för att stöda läsning.

Redan en nyfödd njuter av högläsning, rim och ramsor

från dem klasslärarna såsom svarade uppgav 91 andel för att dem använt sig från bokprat, 84 andel äger använt sig från läsdiplom.

Det existerar viktigt för att detta finns mångsidiga alternativ samt olika slags texter tillgängliga på grund av för att tända läsgnistan samt stöda läsning såsom en fritidsintresse. detta existerar viktigt för att eleverna själva förmå påverka vilka texter dem läser inom skolan.

[30] Bekanta förebilder liksom förekommer inom offentligheten är kapabel fungera såsom goda förebilder.

Det existerar från största vikt för att detta finns läsande vuxna inom medier samt ytterligare offentlighet. Hur man ute inom samhället förhåller sig mot läsning samt litteratur påverkar barns samt ungdomars läsmotivation samt –kompetens. inom enstaka utredning inom tidningen Onnimanni (1–2/) behandlar finländska tidskrifter barnlitteratur inom väldigt små utsträckning.

Rikstidningarna äger ej heller barnboksrecensioner inom tillräcklig omfattning.

År publicerades nya barn- samt ungdomsböcker. från dem fanns inhemska. [31]

Barnboksinstitutet arkiverar små människor samt ungdomslitteratur samt forskningen kring dessa inom sin öppna grupp. Institutet existerar enstaka informationscentral. [32] Läscentrums nätpublikation Lukufiilis på grund av ungdomar visar upp klassiker samt nyheter inom ungdomslitteraturen.

[33]

[20] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS ). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos
[21] OKM: Valtakunnallinen koululaiskysely
[22] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS ).

Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos
[23] Arffman & Nissinen: Lukutaidon kehitys PISA-tutkimuksissa. Millä eväillä uuteen nousuun? PISA tutkimustuloksia. OKM
[24] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS ). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos
[25] Merisuo-Storm, Soininen: Esi- ja alkuopetusikäisten poikien itsetunto, lukemisasenteet, lukemisminäkuva ja lukemisen taidot.

Teoksessa Mahlamäki- Kultanen, Hämäläinen, Pohjonen, Nyyssölä (toim.) Maailman osaavin kansa – Koulutuspolitiikan keinot, mahdollisuudet ja päämäärät. Raportit ja selvitykset Tampere: Opetushallitus.
[26] Sulkunen, Nissinen, ”Heikot lukijat Suomessa.” Teoksessa Sulkunen, Välijärvi (toim.) Kestääkö osaamisen pohja? PISA Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja [27] Tarvainen: vuotiaan Suomen uusi lukutaito -hankkeen loppuraportti.

Lukukeskus
[28] Hämäläinen et al.: Kirjailijavierailu lukuinnostuksen lisääjänä. Oppilaiden näkemyksiä Kirjailija joka kouluun -vierailuista. Jyväskylän yliopisto ja Lukukeskus
[29]Lukuinto-opas. Lukumotivaatiota ja monilukutaitoa koulun ja kirjaston yhteistyönä. Oulun yliopisto
[30] Rajala: Tytöt ja pojat lukijoina. Lukutaito ja lukuharrastuneisuus neljällä lounaissuomalaisella alakoululla.

En god läsare blir man endast genom att öva sig att läsa olika texter

Jyväskylän yliopisto, Kokkolan yliopistokeskus Chydenius
[31]Kirjakori , Lastenkirjainstituutti
[32]Kirjakori , Lastenkirjainstituutti
[33]

 

4. existerar ungdomar medvetna ifall läskompetensens betydelse?

Den period ungdomar använder vid läsning äger nästan halverats vid 20 tid. [34] Enbart tio andel från åringarna läser skönlitteratur flera gånger inom veckan, fyra andel uppger för att dem läser facklitteratur.

[35] Smarttelefoner samt internet äger obestridligen påverkat ungdomarnas läsvanor. Intresset till för att studera långa texter besitter minskat.

Enligt undersökningar äger ett tiondel från ungdomarna inom land i norden svag läskompetens, från pojkarna 16 andel. [36] Skillnaden mellan pojkars samt flickors läskompetens besitter ökat _ inom land i norden existerar skillnaden mellan pojkars samt flickors kompetens större än inom något annat OECD-land.

[37]

Det finns ett fara för att svag läskompetens begränsar den ungas liv, försvårar fortsatta studier samt sysselsättning. ett god läskompetens gör starkare identiteten samt jämlikheten inom samhället. Den ger ett god botten till för att klara sig inom samhälle där information är central samt dagens arbetsliv. Läskompetens innebär ej enbart mekaniska färdigheter, för att behärska korrekt språk samt grammatik; till för att klara sig inom vardagen måste man förstå allt mer invecklade texter samt processa splittrad information.

God läskompetens existerar ett nyckelfråga då detta kommer mot för att motarbeta marginalisering.

ett individ tillsammans med svag läskompetens blir enkel isolerad. Andelen marginaliserade ungdomar existerar betydligt större inom land i norden än inom dem övriga nordiska länderna. Nästan 16 andel från ungdomarna mellan 20 samt 24 tid står utanför arbetslivet samt saknar studieplats inom land i norden. [38]

Det existerar oroväckande angående den unga ej egen ser något skäl för att studera.

inom ett förfrågan liksom gjordes inom samband tillsammans Läscentrums arbetsuppgift Ordets inflytande ansåg ett avgörande sektion från ungdomarna för att läsning ej ägde massiv innebörd på grund av dem. dem såg ej sambandet mellan läskompetens samt arbetsliv. Bara lite mer än enstaka tiondel sade sig studera på grund av klara sig inom arbetslivet. [39]

Det vore viktigt för att diskutera angående oss talar angående läsning samt läskompetens vid korrekt sätt.

detta skulle artikel viktigt för att öppna till dem unga vilken innebörd läskompetensen besitter tillsammans med tanke vid arbetsliv samt hur man klarar sig inom vardagen. Läskunnigheten hjälper oss för att sätta mening vid känslor samt gör starkare självkännedom samt självförtroendet. ett god förmåga för att uttrycka sig hjälper ett för att klara från olika sociala situationer.

Läskompetens ger ett medel på grund av för att uttrycka sig inom anförande samt text, tungomål samt tanke går grabb inom hand.

Skälen mot för att läskompetensen sjunker existerar mångförgrenade då man bör jobba tillsammans med läskompetensen existerar detta viktigt för att hitta texter samt genrer liksom intresserar, samt bredda synen vid läsning.

ifall skönlitteratur ej känns vilket ett angelägenhet på grund av enstaka, kunna man uppmuntra för att ta itu tillsammans facktexter alternativt raplyrik. inom projektet Ordets kraft utgick man ifrån raplyrik. då man undersökte effekten från verkstäderna, ansåg hälften från dem unga för att dem lärt sig något nytt, 30 andel blev intresserade från nya texter samt 20 andel omvärderade sin perception ifall läsning.

[40]

Läsningens nya former, såsom e-format är kapabel locka mot läsning. i enlighet med den brittiska granskning National Literacy Trust halverade enkel tillgänglighet till e-boken antalet pojkar vilket tyckte detta fanns svårt för att studera. [41] på grund av den denna plats gruppen fanns detta även viktigt för att erhålla läsande förebilder.

[34] Tilastokeskus: Uusi teknologia on vaikuttanut koululaisten elämäntapoihin.

05/
[35] Sirén, Leino, Nissinen: Nuorten media-arki ja lukutaito. Koulutuksen tutkimuslaitos ja Sanomalehtien liitto
[36] Vettenranta et al.: PISA 15 Ensituloksia. OKM
[37] Vettenranta et al.: PISA 15 Ensituloksia. OKM
[38] Eurostat, 8/
[39]Sanat haltuun –loppuraportti, Lukukeskus
[40]Sanat haltuun –loppuraportti, Lukukeskus
[41]The Impact of ebooks on the Reading Motivation and Reading Skills of Children and ung People.

National Literacy Trust,

 

5. Smarta apparater alternativt pappersböcker?

Läsvanorna äger ändrats inom varenda ålderssegment. Redan babyn samt alldeles små unge tillbringar allt mer tidsperiod tillsammans med smarttelefoner samt –apparater. inom VUOKKO-undersökningen bland två_tre-åringar kunde man konstatera för att barnen läste mer än dem såg vid tv, dock dem såg oftare vid tv än dem använde mobiltelefon alternativt andra mobilapparater.

Bland sexåringarna ägde tv-tittandet gått ifall läsandet. dem använde uppenbart mer mobiler, dock ändå ej mer än dem bläddrade inom skrivna verk samt tidningar. [42] Å andra sidan är kapabel man nyttja digitala plattformer samt applikationer även då man läser tillsammans ungar. dem kunna motivera både små människor samt vuxna mot nya läsupplevelser.

När man utvecklar läskompetensen behövs tålmodig djupläsning.

Djupläsning aktiverar hjärnan vid en annat sätt än ytlig: då man undersökt vuxna vilket läser många äger man kunnat konstatera för att grundlig områden från hjärnan aktiveras speciellt då dem läser utdragen, berättande ord. [43] Ungdomar såsom aktivt läser skönlitteratur äger dem bästa resultaten även inom andra skolämnen.

[44]

När detta gäller ungdomar existerar orosmomentet speciellt hur detta går tillsammans med läsning såsom kräver tålamod samt långsiktighet. Ungdomar såsom använder flera medier simultant samt inom snabbt tempo glider enkel ovan mot underhållning samt snabb-läsning. Man äger märkt för att ungdomar äger svårigheter tillsammans med för att tänka bedömande inom krävande situationer _ speciellt för att bedöma textinnehåll samt tolka helheter existerar utmanande till ungdomar [45] Samtidigt ökar betydelsen från väsentlig läskompetens inom dagens digitala planet var man bör behärska att fatta beslut eller bestämma något ifall kunskap existerar pålitlig.

[46] för att värdera informationens tillförlitlighet samt för att mot modell känna igen nättroll kräver läskompetens – även Youtube-videon bör man behärska läsa.

Att hitta texter såsom existerar intressanta samt passande existerar ändå viktigare än vilket läsformat man använder. Pappersböcker existerar mot modell mer lättillgängliga samt enklare för att erhålla tag vid inom en skolbibliotek, dock detta existerar enkel för att föra fram nya texter inom digitala miljöer, samt dem är kapabel därför locka nya läsare.

undersökning visar för att särskilt pojkar liksom läser allt mindre vid sin ledighet, enklare låter sig inspireras från olika tekniska lösningar på grund av textöverföring än från pappersböcker. [47] E-böckernas tillgänglighet är kapabel locka nya läsare. Man borde möjligen tänka vid hur man förmå ett fåtal långsiktig läsning mot ställen var dem unga existerar, mot sociala medier samt smarttelefoner.

Å andra sidan ändrar bostadsort läskompetensen ej automatiskt mot digitala format, man måste öva sig inom för att studera e-böcker. [48]

Ljudböcker, likt äger blivit allt populärare, äger även lockat nya läsare. Förra året ökade försäljningen från nedladdningsbara ljudböcker tillsammans andel alternativt 1,8 miljoner euro. Jämfört tillsammans försäljningen från gammal skrivna verk existerar siffran anspråkslös, beneath 2 andel från kurera bokförsäljningen.

Är den en god läsare och handlar det då om läsengagemang eller läslust? Om jag som lärare tar den boken ifrån eleven för att läsningen inte uppfyller kravet på avkodning så dödar jag intresset för läsning

[49]

Man bör alltså ej ställa digitala samt pappersböcker mot varandra. Olika format ersätter ej varandra, utan kompletterar. Ljudböcker passar ett snabbare livsrytm samt konsumeras vid en annat sätt än pappersböcker. Ljudböcker förmå locka lyssnare såsom ej existerar således intresserade från traditionell läsning.

[42] Lerkkanen, Salminen, Pakarinen ().

Varhaislapsuuden lukuhetket tukevat lukutaitoa. Onnimanni /
[43] Huotilainen, Peltonen: Tunne aivosi. Otava
[44] Sirén, Leino, Nissinen: Nuorten media-arki ja lukutaito -tutkimusraportti. Koulutuksen tutkimuslaitos & Sanomalehtien liitto
[45] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautapuro, J. Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS ). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos
[46] Sirén, Leino, Nissinen: Nuorten media-arki ja lukutaito -tutkimusraportti.

Koulutuksen tutkimuslaitos & Sanomalehtien liitto
[47] Tarvainen: vuotiaan Suomen uusi lukutaito -hankkeen loppuraportti. Lukukeskus
[48] Tarvainen: vuotiaan Suomen uusi lukutaito -hankkeen loppuraportti. Lukukeskus
[49] Kustannusyhdistys: Neljännesvuositilasto Q1-Q4.