furtyga.pages.dev









Vad innehåller den del som kallas ketuvim

Psaltaren

Psaltaren

Ett medeltida psaltarblad

Judisk indelningKetuvim
Kristen indelningGamla Testamentet
Kanonisk inomJudendomen samt kristendomen
Författare samt datering
Föreslagna författareKung David
Dateringtalet–talet
OriginalspråkHebreiska
Innehåll
Huvudsaklig genrePoesi
Antal kapitel

Psaltaren existerar enstaka text inom judendomens Ketuvim, samt även ett läsning inom Gamla testamentet inom Bibeln.

Den existerar inom sin nuvarande form eller gestalt enstaka katalog från delvis många gamla texter, tillkomna beneath ett utdragen period, bearbetade samt samlade inom detta såsom för tillfället kallas Psaltaren. dem yngsta delarna existerar ifrån c:a talet f Kr. dem äldsta existerar flera hundra tid äldre, dock ständigt bearbetade tills dem någon gång vid talet fick sin nuvarande form eller gestalt.

Ursprungsspråket existerar hebreiska. vid talet f Kr översattes Psaltaren mot grekiska, samt detta existerar ifrån enstaka avskrift från denna översättning vilket namnet Psaltaren kommer, grekiska Psalt'aerion, vilket existerar ett direktöversättning från detta hebreiska nebael, en stränginstrument likt användes inom kulten.

inom den grekiska översättningen Septuaginta kallas skriften vanligen B'iblos psalm'on, psalmernas litteratur. inom den hebreiska bibeln kallas skriften Tehellím, lovsångerna. enstaka lärobok liksom innehåller Psaltaren kallas psalterium[1].

Indelning

[redigera | redigera wikitext]

Psaltaren består från en antal psalmer.

termen psalm kommer från grekiska psall'ein, vilket betyder "knäppa tillsammans fingrarna" samt syftar vid för att man knäppte vid en stränginstrument tillsammans fingrarna beneath detta för att psalmen framfördes. tillsammans tiden kom detta man framförde för att inom sin totalitet kallas psalm (på hebreiska mizm'or).

Den indelning liksom finns inom Psaltaren inom fem skrivna verk existerar enstaka konstlad uppdelning, möjligen påverkad från Moseböckernas uppdelning inom fem skrivna verk.

'Writings') [2] is the third and final section of the Hebrew Bible, after the Torah ("instruction") and the Nevi'im "Prophets"

Antalet psalmer ( st) kunna äga påverkats från för att Moseböckerna existerar fem (5x30= psalmer) mot antalet. inom den grekiska översättningen Septuaginta följer man ej detta, utan äger ett ytterligare psalm, Bland Qumran-fynden hittades ytterligare fem psalmer inom den handskrift likt var fanns från Psaltaren. Psalmer finns till övrigt även inom andra gammaltestamentliga skrifter.

Psaltaren små frukter från växter tydliga spår från för att existera ett katalog från psalmer ifrån olika, andra samlingar. Tydliga gränser finns bara inom undantagsfall, vilket då detta gäller psalmerna vilket gärna undviker gudsnamnet (Herren), samt inom stället använder tilltalsnamnet Gud. Vallfartssångerna nr existerar en annat modell.

Det plats ursprunglig då man började trycka bibeln vid talet liksom psalmerna fick den uppställning liksom dem idag äger.

Tidigare skrev man enstaka fortlöpande ord (se bilden), samt inom ännu äldre handskrifter skrev man även utan därför kallade anfang (typografi)er (utsirade tecken inom början).

In English translations of the Hebrew Bible, this section is usually titled

detta plats även vid talet såsom versraderna fick siffra.

Ibland existerar detta lite oklart ifall psalmer liksom saknar rubrik (till modell psalmerna 10 samt 43) verkligen existerar separata psalmer, alternativt angående dem bör läsas ihop tillsammans med föregående psalm (så utför Bibel ).

Psaltarens område inom detta religiösa livet

[redigera | redigera wikitext]

Psaltaren existerar enstaka från dem maximalt omtyckt böckerna inom Gamla Testamentet.

Orsaken mot detta torde artikel för att dess psalmer vid en många direkt sätt uttrycker tro/tvivel vid Gud. Detta besitter gjort för att ett mängd dikter samt sånger ifrån varenda senare tider äger kunnat plocka upp eller ta inspiration ifrån dessa psalmer. Psaltaren brukas flitigt även utan omdiktning inom flera kontext, flera gånger dagligen exempelvis inom religiös byggnad samt andra andliga gemenskaper.

dem sålunda kallade tidebönerna existerar uppbyggda kring dessa psalmer.

Psalmerna agerar även massiv roll inom judiska kontext, mot modell läses bestämda psalmer nära sabbaten samt nära firandet från andra högtider.

Näst efter Nya Testamentet existerar Psaltaren den bibelbok liksom tidigast blev översatt mot svenska [2]

Psalmerna äger ej bara lästs utan även tonsatts.

inom gudstjänsten inom kristna kyrkor används tonsättningar från psalmerna inom detta moment såsom kallas introitus.

Exempel vid psaltartexter såsom bearbetats mot visor/psalmer

[redigera | redigera wikitext]

Författarfrågan

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot mitten från talet då den historisk-kritiska forskningen startade, fanns detta oftast okontroversiellt för att prata ifall Davids psalmer, såsom något liksom monark David författat, exempelvis inom Nya Testamentet.

inom Den svenska psalmboken finns enstaka hel sektion tillsammans med omdiktningar från monark Davids psalmer. Den vetenskapliga forskningen besitter ifrågasatt ifall dem mening liksom står ovanför enstaka sektion psalmer "av David", "av Asaf" samt sålunda vidare verkligen existerar enstaka författarnotis.

Ketuvim innehåller poetiska böcker, apokalyptisk litteratur, kärlekspoesi, visdomsskrifter, historiska skrifter, en korthistoria, och en kärlekshistoria

detta äger föreslagits för att dem bör ses likt enstaka fotnot ifall för att enstaka viss psalm tillhör ett förteckning psalmer, vilket "davidspsalmerna" samt "asafspsalmerna", samt för att dem bör ses liksom namn vid dem kretsar inom vilka psalmen levt vidare. Någon enighet besitter ej nåtts angående hur dessa mening skall tolkas.

Den gammal bilden ifrån konsten var David agerar vid sitt instrument på grund av monark Saul samt andra framställningar utifrån bilden från David inom Samuelsböckerna samt Nya Testamentets mening utför för att flera ser David liksom författaren.

Psalmtyper

[redigera | redigera wikitext]

Hur psalmerna bör förstås besitter varit objekt på grund av olika evaluering.

beneath romantiken föreställde man sig författaren liksom ett enskild individ liksom satt inom sin kammare samt skrev, ungefär vilket ett författare beneath denna tidsperiod.

Forskningen besitter demonstrerat vid detta anakronistiska inom för att titta vid psalmernas tillkomst vid detta sätt. inom stället skall dem uppfattas liksom komna ur en kultiskt kontext.

Psalmforskningen äger försökt urskilja hur denna anknytning mot kulten skall förstås utan för att äga kommit mot någon enighet. från massiv innebörd på grund av förståelsen från psalmerna existerar desamma inom olika psalmtyper liksom gjordes från Hermann Gunkel vid talet. denne gjorde enstaka omfattande klassifikation liksom inom stort används kvar.

Några huvudtyper existerar Klagopsalmer, hymner, Sionspsalmer, kungapsalmer. till varenda psalmtyp angav denne vilket likt formellt utmärkte dem olika psalmtyperna. Ex.: ett klagopsalm innehåller vanligen 1. anrop 2. nödskildring 3. bön ifall hjälp 4. löfte angående tackar.

Divided into four sections, the Ketuvim include: poetical books (Psalms, Proverbs, and Job), the Megillot, or Scrolls (Song of Solomon, Ruth, Lamentations of Jeremiah, Ecclesiastes, and Esther), prophecy (Daniel), and history (Ezra, Nehemiah, and I and II Chronicles)

Omfattningen från dem olika momenten kunna skilja sig åt mellan olika klagopsalmer, ibland överväger en moment, ibland en annat. vid identisk sätt existerar detta tillsammans med hymnerna samt dem andra psalmtyperna. Denna sortering besitter bidragit mot förståelsen från innehållet inom psalmerna samt kulten.

Psalmernas tungomål samt struktur

[redigera | redigera wikitext]

Psalmerna existerar poesi.

detta likt skiljer detta poetiska språket ifrån detta berättande språket inom mot modell stora delar från Moseböckerna existerar maximalt för att uttryckssättet existerar mer kortfattat. enstaka versrad består oftast enbart numeriskt värde, tre alternativt fyra mening vid hebreiska, såsom existerar ursprungsspråket. Någon uppdelning från verserna vid olika rader (brukligt inom den tryckta texten) finns ej.

en karaktäristiskt drag existerar den således kallade parallellismen. Den äger alltsedan mitten från talet varit enstaka utgångspunkt till bedömningen från psalmernas struktur. dem inom romersk samt grekisk poesi vanliga versmåtten saknas helt.


  • vad innehåller den  sektion  liksom kallas ketuvim

  • ej heller förekommer något slutrim vilket existerar vanligt inom exempelvis psalmer inom den Svenska psalmboken. Utöver den semantiska parallellismen, tillsammans numeriskt värde alternativt flera rader från innehållsligt grupperade rader, förekommer språklig parallellism, samt även enskilda mening samt språkljud kunna artikel grupperade sidled. Ibland kunna samtliga former från parallellism inträffa samtidigt.

    Den är i sin nuvarande form en samling av delvis mycket gamla texter, tillkomna under en lång period, bearbetade och samlade i det som nu kallas Psaltaren

    En central sektion från detta poetiska språket existerar användningen från bilder. Bilderna besitter funktionen från ge åhöraren/läsaren associationer mot andra kontext var identisk foto alternativt bildelement används. Gränsen mellan vilket likt existerar enstaka ren metafor samt vad vilket existerar något annat existerar flytande.

    flera bilder kunna äga ett kultisk bakgrund, likt bilden från "herden" alternativt "kungen". detta existerar ej detta originella utan detta traditionell likt ger bildspråket dess kraft.

    Psalmernas överskrifter

    [redigera | redigera wikitext]

    Det förekommer enstaka mängd olika typer från överskrifter, samt ett sektion existerar, anses detta, tekniska begrepp till något såsom besitter tillsammans psalmens framförande för att utföra.

    The Ketuvim (/ k ə t uː ˈ v iː m, k ə ˈ t uː v ɪ m /; [1] Biblical Hebrew: כְּתוּבִים ‎, romanized: Kǝṯuḇim, lit

    modell vid liknande överskrifter existerar detta liksom inom Bibel kallas "psalm" (hebreiska Mizm'or), "sång" (hebreiska shir), "dikt" (hebreiska mask'il), "kväde" (hebreiska mikt'am) samt "vallfartssång" (hebreiska shir hammal'ot). en annat formulering vilket existerar vanligt existerar "för körledaren" (hebreiska lamnasse'ach). Någon trygg översättning finns ej heller från detta mening, samt den grekiska översättningen Septuaginta (LXX) besitter något såsom ser ut för att betyda "för slutet".

    Ett mening såsom ej förekommer inom rubriker dock liksom anses äga enstaka liknande funktion existerar termen "Sela". detta förekommer inom slutet från enstaka sektion versrader. Dess innebörd besitter gått förlorad. flera gissningar finns, dock någon enighet finns ej. ett gissning existerar för att termen kommer från en verb tillsammans innebörd "lyfta upp".

    Man äger gjort en avbrott samt lyft blicken ifrån texten. Bibel äger lämnat termen oöversatt. Även andra mening inom överskrifterna äger Bibel lämnat oöversatta vid bas från för att detta ej existerar möjligt för att ge enstaka meningsfull översättning.

    En speciell sorts överskrifter äger för att utföra tillsammans med hänvisningar mot historiska situationer.

    Dessa besitter inget tillsammans psalmen liksom sådan för att utföra, utan äger tillkommit inom efterhand. detta besitter föreslagits för att dem existerar mot på grund av för att underlätta till den vilket hör psalmen för att associera mot ett konkret situation, samt därmed underlätta förståelsen från texten.

    Psalmernas innehåll

    [redigera | redigera wikitext]

    Psalmerna uttrycker likt en grundmotiv förvissningen angående gudomlig kraft samt trofasthet.

    Ketuvim betyder "skrifterna", och innehåller ett stort antal skrifter av olika typer

    Den gudomliga makten tar sig formulering inom för att Gud existerar alltings skapare samt uppehållare. Människan existerar helt beroende från Gud samt därför existerar den rätta livshållningen för att hålla sig mot Gud.

    Trofasthet existerar en annat grundtema. Denna Guds trofasthet tar sig formulering inom en gudomligt utväljande från en människor, kungen, David, den trogne, den fromme etc.

    Trots utvaldheten existerar den utvalde ständigt exponerad på grund av hot. Framför allt inom klagopsalmerna kommer detta mot formulering. Den klagande existerar exponerad till fiender, ovänner samt plågor från flera stöt. detta sämsta existerar övergivenheten, för att Gud glömt sin utvalde. inom sin förtvivlan ropar psalmens jag/vi ut sin smärta samt kunna ibland fängslas från ett lågande hämndlystnad mot angriparna.

    Psalmerna uttrycker dock för att detta lönar sig för att ropa. detta finns enstaka chans mot gudomligt ingripande. Angriparna existerar Guds egna fiender, samt detta existerar bara Gud likt är kapabel övervinna dem.

    Ketuvim, the third division of the Hebrew Bible, or Old Testament

    inom sin förtvivlan flyr den klagande ofta mot Guds närvaro inom templet. Templet existerar även platsen till tacksamhet samt lovsång ovan Guds ingripande.

    Ett ytterligare tema existerar mänsklig synd samt lån, liksom föder misstanken för att detta existerar synden samt skulden såsom existerar orsaken mot lidandet samt den gudomliga vreden. inom detta läget tar psalmernas jag sin tillflykt mot Guds nåd samt medkänsla eller välvilja.

    Denna medkänsla eller välvilja tar sig konkret formulering inom den gudomliga närvaron inom templet.

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Artiklarna Psaltaren samt bildspråk inom Svenskt bibeliskt uppslagsverk, 2 uppl,
    • Helmer Ringgren: Psaltaren ,,, EFS-förlaget
    • Greger Andersson, Lennart Boström, Larsolov Eriksson samt Åke Viberg Poeterna, Libris
    • Adele Berlin: artiklarna Psalms samt Reading biblical poetry inom The Jewish Study Bible, Oxford

    Fördjupningslitteratur

    [redigera | redigera wikitext]

    • Adele Berlin: The Dynamics of Biblical Parallelism
    • Fredrik Lindström, Suffering and Sin: Interpretations of Illness in the Individual Complaint Psalms, Almqvist&Wiksell,
    • Psaltaren i enlighet med Septuaginta, översättning ifrån grekiskan, utg.

      från Per Berskow, Artos,

    • Helmer Ringgren: Psaltarens fromhet, huvudstaden,

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]