Barför ringer kyrkloclorna odag på ödermalm

I denna skrivelse behandlas kyrkklockans historia ifrån äldsta period mot våra dagar.

Kyrkklockans tidiga saga inom kristendomen

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkklockans äldsta historia

[redigera | redigera wikitext]

Ju mer accepterad samt alltmer spridd kristendomen blev samt då gudstjänsterna ej längre behövde behållas inom hemlighet inom katakomber samt andra lokaler, behövdes ett rationell samlingssignal.

detta gällde framförallt klostren, var munkarna fanns ute vid fälten samt andra vidsträckta områden. Den gamla förkristen klockan kom då väl mot resehandling samt spreds sedan alltmer.

Den äldsta användningen från kyrkklockor förmå härledas mot Italien tid Den bevisligen äldsta gjutna ur såsom nämligen använts från kristna existerar ett ur likt beställdes från en religiös byggnad inom Neapel tid samt levererades ifrån den nordafrikanska forntida stadenKartago.

Innan dess förmå dock handklockor äga använts från kristna vid Irland vid talet vilket dock troligen ej plats gjutna kyrkklockor inom dagens mening.

Därefter började kyrkklockorna ljuda vid alltfler ställen – ursprunglig inom Italien samt land i västeuropa, vilka fanns föregångsländer då detta gäller detta (ganska vanligt var redan vid talet), sedan inom all kristenheten, vilket inom stort sett gäller än idag.

vid talet fanns bruket från ”tempelklockor” praktiskt taget inom allmänt bruk inom dem flesta från Europas kyrkor.

Under Karl den stores period vid talet fanns tidsangivare alltså inom allmänt bruk inom dem västerländska kyrkorna, samt detta finns data ifall för att ett munk samt klockgjutare Tancho då gjort ett massiv ur på grund av Aachens domkyrka.

inom österländska (ortodoxa) kyrkan infördes dem stora klockorna ungefär samtidigt vid talet. VenedigsdogeOrso inom skänkte den bysantinske kejsaren tolv tidsangivare, liksom hängdes upp inom en en hög byggnad eller struktur nära Hagia Sofia (Sofiakyrkan).

Kyrktorn

[redigera | redigera wikitext]

När kyrkklockor infördes bidrog detta mot för att skydda bruket från kyrktorn, fristående alternativt tillsammans kyrkan sammanbyggda, även angående tornen ifrån start ägde uppförts inom försvarsändamål.^[3]

Tidigare legender angående kyrkklockans ursprung

[redigera | redigera wikitext]

En tidigare perception fanns för att kyrkklockorna fanns ett uppfinning från biskop Paullinus inom Nola inom Kampanien.

dock den verkar ej sannolik, eftersom Paullinus inom sina skrifter ofta skildrar kyrkor inom stiftet dock ej nämner kyrkklockor. Den inledande vittnesbörden ifall tidsangivare ges från Gregorius från Tours (–). dem medeltida latinska namnen vid ur, campana (därav termen Kampanil på grund av torn med klocka nära kyrkor) samt nola, avsåg troligen materialet, var koppar från god standard ifrån Kampanien ingår.

Gregorius kallar klockan till signum, en mening likt övergick mot medeltidens officiella kyrkospråk.^[3]

Många från dem äldsta klockorna fanns troligen från järn, samt liknade ofta enstaka koskälla. enstaka sådan, i enlighet med övning ifrån , finns ännu kvar inom Köln, inom Kölnerdomen.^[3] titta mer angående den inom bildtexten mot bilden ovan Lullusglocke denna plats nedan mot vänster.

Snart göts dock klockorna istället enbart från brons (se mer inom artikeln Kyrkklocka, avsnittet "Tillverkning, ämne samt stämning") inom olika former.

Senare bakgrund. Förändring inom utseende

[redigera | redigera wikitext]

Utseendesförändring

[redigera | redigera wikitext]

Manteln ägde ursprungligen ett mer alternativt mindre cylindrisk struktur, såsom traditionell tempelklockor ännu besitter inom Japan, dock ej inom detta likaledes buddhistiskaMyanmar.

Fram mot talet plats europeiska tidsangivare även mer koniska alternativt cylindriska (bikupsformade) än idag dock tillsammans en vidare bräm nedtill, slagringen, samt tillsammans med mer raka former än idag.

På talet fick kyrkklockorna dem mer svängda former vilket dem besitter än idag tillsammans med deras nuvarande primära utsvängda form eller gestalt nertill. tillsammans med ett bredare brädd nertill – tillsammans med vissa variationer ifrån ur mot ur, enstaka sektion tillsammans identisk vikt besitter större diameter nertill än andra.

enstaka klockas skiljevägg existerar således tjockast samt bredast vid den sektion af omkretsen, var kläppen träffar, ungefär längst bort ner vid klockan samt avsmalnar sedan ifrån detta plats uppåt.

Sedan talet små frukter från växter tidsangivare oftast inskrifter, samt då ofta vid latin.

Varje lördag kl ringer det ca 5 minuter till vila i alla kyrkor

Inskrifterna anger ofta årtal på grund av gjutningen, mästaren samt givaren alternativt beställaren. Prydnader läggs sedan mot alltmer vid klockans mantelyta samt detta existerar ornament, vapenmärken, symboler, såsom korset, duvan tillsammans med oljekvisten, lammet tillsammans korsfanan, sigill, mynt, vallfärdsmärken, ja mot samt tillsammans med beneath senare medeltid skämtbilder.

vid enstaka ur inom Bringetofta kyrka inom Småland ses, utom Kristus vid korset, mellan jungfru Maria samt Johannes Döparen samt Sankt Lars, även ett räv, liksom blåser på grund av gässen, ett fågel, liksom ringer inom enstaka ur, samt slutligen enstaka foto af räven, såsom från gässen hänges inom enstaka galge. Detta existerar enstaka symbolik på grund av kampen mellan detta onda samt detta goda.^[3]

En sådan form eller gestalt existerar fördelaktigast på grund av för att ett fåtal ett kraftfull, länge eftertonande klang ur metallen.

Den svängda formen förmå dock variera ifrån olika gjuterier samt olika tidsangivare samt beneath talet fanns klockorna ej således svängda liksom dem blev senare, mot modell liksom beneath samt talen.^[3][5] Skällor samt koskällor äger behållit klockans ursprungligen mindre svängda form eller gestalt.

De äldsta klockorna inom Tyskland

[redigera | redigera wikitext]

Tyskland existerar riktig unikt då detta gäller förekomsten från många gamla daterade samt även någon enstaka många äldre odaterad ur (se nedan beneath avsnittet angående Salebyklockan angående således gamla klockors sällsynthet).

For those exploring the Södermalm area, Högalid Church offers a serenity haven where one can take a break from the hustle and bustle of city life

Lullusglocke existerar den äldsta daterade klockan inom Tyskland (även ifall detta finns fler information titta nedan). Den hänger inom Katharinenturm (”Katarinatornet”) inom den romanska klosterruinen inom Bad Hersfeld. Den existerar typisk på grund av sin tidsperiod tillsammans med avseende vid dess form eller gestalt likt påminner angående enstaka bikupa (bikupsformad).

Den balanserar korrekt många även på grund av för att existera enstaka ur ifrån medeltiden, cirka 1 ton, samt äger ett största diameter vid 1,12 meter. Den besitter grundtonen h° samt rings till grabb tillsammans rep. Den existerar gjuten tid från enstaka gjutare liksom i enlighet med ett inskrift vid klockan kallar sig Gwenon. detta plats extremt sällsynt för att mästare vid den tiden signerade sina verk.^[6]

Det finns även information angående andra gamla daterade tidsangivare inom Tyskland.

enstaka ur inom Drohndorfs kyrka inom Anhalt äger året ingjutet i enlighet med enstaka referens. ett ytterligare äldre ur inom Tyskland likt länge ansetts såsom den äldsta daterade (yngre än Lullusglocke) existerar enstaka ur inom Iggensbach inom Niederbayern, såsom äger året ingjutet inom klockan.^[7]

Det finns dessutom ett äldre odaterad ur inom Köln, ett kvadratisk sammangjuten ur ifrån tid ^[3]

Kyrkklockornas saga inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Klockor inom land beneath Ansgars tid

[redigera | redigera wikitext]

När Ansgar kom mot land vid talet kom klockorna hit, även angående man tillsammans säkerhet vet för att han ej förde tillsammans sig någon ur.

vid Ansgars inledande missionsresa mot land blev han överfallen från "sjörövare". Då förlorade han ägodelar samt skepp samt helt utblottad (alltså utan klocka), lyckades denne dock ta sig mot land, var han kunde genomföra sin uppdrag.

En kyrka uppfördes vid talet inom Birka, samt detta dröjde ej länge innan den fick ett ur på grund av altaret samt enstaka större ur till tornet, eftersom detta fanns allmänt för att kyrkor ägde tidsangivare nära denna tidsperiod (se ovan beneath föregående rubrik).

inom en papper utfärdat från abboten inom tyska Fulda, meddelas för att denne sänder dessa numeriskt värde tidsangivare mot Birka.

Då man vet för att denne abbot dog samt för att brevet säkert existerar från många tidigare datum, existerar slutsatsen för att klockorna nådde Birka ej därför långt efter uppförandet från den lilla Birka-kyrkan.^[9]

Bevarade tidsangivare inom landet ifrån talet

[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta kända bevarade klockan inom land existerar gjuten inom start från talet samt påträffades beneath ett plöjning från ett gård inom svensk region Den finns för tillfället inom Statens historiska museum.

Sveriges äldsta bevarade ur vilket existerar inom bruk verkar existera ett ur inom Ödskölts kyrka inom Dalsland, troligen gjuten beneath andra hälften från talet (utan större inskrifter såsom fanns brukligt vid tidsangivare före talet inom landet, inskriften daterar ej klockan). Dess profil samt struktur (bikupsform), liksom vissa metallanalyser avslöjar istället åldern.^[10] detta finns även ytterligare ett ur inom Marums kyrka inom Västergötland vilket även skulle behärska existera den äldsta svenska klockan inom drift.

Den existerar helt bikupsformad liksom Lullusglocke inom Tyskland. Den existerar troligen ifrån start från talet Klockgjutarkonsten äger sedan talet utvecklats många, vilket dem nästa avsnitten samt avsnittet ovan angående kyrkklockans struktur beneath olika tider visar. Storklockan inom Fivlereds kyrka inom Västergötland existerar även sannolikt gjuten vid talet samt besitter enstaka udda form eller gestalt tillsammans upphöjd slagring.

Uppgifter ifall tidsangivare Västergötland samt Västmanland vid talet

[redigera | redigera wikitext]

Enligt vissa källuppgifter fanns detta enstaka ur vilket kallades Cantabona (latin, ungefär till "sjunger vackert/väl") inom Skara domkyrka vid talet vilket biskopBengt (I) den gode skänkte kyrkan.^[11] Dessutom verkar tidsangivare nära denna tidsperiod äga varit ganska vanligt inom Västergötland,^[11] för att döma från skadesregler inom Äldre Västgötalagen "[om] ur faller ner" clocca faldær nidher, liksom för att döma från innehållet inom lagens krönikor, historieberättelser etc.

detta existerar ej sålunda flera från dessa bevarade (som ej mot modell besitter gjutits om) vad man vet, den äldsta daterade finns inom dygn inom Saleby (se nästa avsnitt).

Likaledes omnämns för att den således kallade Högtidsklockan, liksom existerar ett massiv storklocka inom Västerås domkyrka, besitter rötter inom tidig medeltid, dock för att den vid talet göts angående på grund av andra gången.^[12] Dessutom beskrivs utgörligt vid cirka sex sidor ett bikupsformad massiv ur inom Västerås-Barkarö kyrka liksom gick beneath inom enstaka brand 29 april i enlighet med ett inom samband tillsammans med omgjutningen dokumenterad inskrift skall klockan äga härrört ifrån Mats Åmark antog för att den kunde härstamma ifrån Munktorps religiös byggnad, vilket endast nedsänkt 2 mil väster ifall Västerås-Barkarö, strax öster angående Köping (Munktorps församling).^[13] inom enstaka del beskrivs även enstaka svårtydd inskrift vid ett äldre ur inom Södra färsk kyrka vid Värmlandsnäs inom Värmland.^[7]

Den gamla lillklockan inom Saleby

[redigera | redigera wikitext]

Under slutet från vikingatid samt inom start från svensk medeltid göts klockorna från munkar nära klostren (därför plats detta ett abbot vilket skickade klockan mot Birka ovan).

dock vid talet blev detta en vanligt civilt hantverksyrke. Då började även tillverkningsåret samt inskrifter vid latin (i landet även tillsammans med runor)^[5] processen att hälla flytande material i en form in inom klockan vid dess mantelyta (i Centraleuropa redan vid talet^[5]).

Den äldsta bevarade daterade klockan inom landet, vilken alltså äger tillverkningsåret ingjutet tillsammans med runor inom klockan, existerar den gamla lillklockan inom Saleby kyrka inom Saleby mellan Lidköping samt Skara inom Västergötland.

Den göts beneath monark Erik den läspe samt haltes mandatperiod samt invigningen från klockan förrättades från biskop Bengt inom Skara. Runinskriften vid klockan lyder inom översättning såsom på denna plats följer:

Då jag plats gjord, då fanns en tusen tvåhundra 20 vintrar samt åtta ifrån Guds barnafödande. Hell Maria, full från nåd.

Dionysius vare välsignad.

Jungfru Maria samt Sankt Dionysius verkar alltså äga varit dem helgon kyrkan äger helgats åt (”Sankt Dionysius kyrka”).

Salebyklockan existerar ovanlig även inom Europa, dels eftersom detta finns relativt ett fåtal tidsangivare ifrån denna period (tidigare än samt talen) bevarade, dels vid bas från runinskriften. inom Storbritannien, såsom i enlighet med enstaka källuppgift brukar kallas "den ringande ön" the ringing island, finns enbart ett ur bevarad ifrån detta århundrade, enstaka ur ifrån inom Claughton inom Lancashire.^[7]

Salebyklockans talshistoria

[redigera | redigera wikitext]

Salebyklockas årsjubileum firades 9 månad från enstaka kantat skriven från hovpredikanten samt psalmdiktarenPaul Nilsson samt från toner skriven från Skara domkyrkasorganistIvar Widén.

Jubileet uppmärksammades inom kurera svenska pressen samt klockan förärades ringa in tid inom radio.

Klockan blev allvarligt skadad efter för att elektrisk ljudsignal tillsammans med motorer beneath tre tid använts till klockan efter installeringen Järnbygeln inne inom klockan var kläppen fanns upphängd ägde nämligen slitits ut samt kläppen därför fallit ned.

-Som inledning till veckomässa onsdagar och torsdagar Klockorna i Sankt Nicolai kyrka ringer: En timme och en halvtimme före samt vid inledningen av söndagens och helgdagens huvudgudstjänst kl Vid tacksägelse över en avliden; kort ringning under gudstjänsten

detta rapporterades i enlighet med då gällande team mot myndighet för kulturarv inom huvudstaden.

Experter såsom sedan undersökt klockan fann för att års handringning ägde slitit vid klockan mindre än tre års elektrisk ringning! Bergholtz klockgjuteri inom Sigtuna fick uppdraget för att utföra den svåra reparationen. Därefter hängdes den upp inom ett färsk tornklocka vid kyrkogården till för att användas endast nära högtidliga tillfällen såsom nära begravningar samt nyårsringningar.

Klockorna i S:t Matteus kyrka ringer: En timme och en halvtimme före samt vid inledningen av söndagens och helgdagens huvudgudstjänst kl Vid tacksägelse över en avliden; kort ringning under gudstjänsten

detta sker idag från försiktighetsskäl genom handringning. Samtidigt beställdes enstaka fräsch lillklocka vilket hängdes upp inom tornet vid den gamlas område bredvid den gamla storklockan.

Mästergjutare beneath medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

På talet började alltså tillverkningsåret ingjutas inom klockan, dock vid talet började även tillverkaren signera sina verk.

detta inledande kända klockgjutarnamnet existerar Mäster Håkan likt plats verksam inom Västergötland. denne skrev sitt namn vid samtliga tidsangivare han tillverkade. Finns även en äldre gjutarnamn liksom existerar Skjaldolf. Hans namn finns vid ett ur ifrån talet inom Kyrkefalla kyrka inom Västergötland. Pga liknande utseende antas denne även äga gjutit klockorna inom Saleby samt Burseryd, båda ifrån tidigt anförande Kontakter inom skrået tillsammans utländska mästare förbättrade sedan alltmer hantverkets produktutveckling.

Därför blev detta allt vanligare vid talet tillsammans dekorationer samt figurframställningar vid klockorna samt klangen blev alltmer välljudande. Kulmen nåddes inom land beneath talets inledande hälft, då mäster Bosse Jacobsson samt hans son Johannes Boson inom huvudstaden samt Ulf Svensson inom Skänninge. dem skapade ett serie tidsangivare liksom anses artikel bland dem förnämsta tidsangivare liksom någonsin gjutits inom Sverige.

Reformationens effekt vid klocktillverkningen

[redigera | redigera wikitext]

Efter för att Gustav Vasa genomförde reformationen inom landet införde denne strax efter detta även enstaka klockskatt kalenderår Den innebar för att (i stort sett) samtliga storklockor inom kyrkorna skulle smältas ner, metallen säljas samt intäkten erläggas liksom avgift mot kronan.

Vid vigsel- och begravningsgudstjänster ringer klockorna både vid förrättningens inledning och avslutning

vid därför vis förlorades en stort ämne från kulturskatter inom landet. Nya tidsangivare kunde ej tillverkas inom landet beneath liknande omständigheter, eftersom ingen socken ville erlägga ytterligare inom avgift. Tillverkningen upphörde därför inom land samt tidsangivare likt existerar bevarade ifrån denna period besitter importerats ifrån Nordtyskland.

Klockgjuterikonstens renässans.

Meyerska Styckgjuteriet

[redigera | redigera wikitext]

kunna ses liksom en märkesår inom svensk klockgjutnings saga. Då bildades nämligen Klock-, Kron- samt Styckgjutarämbetet inom huvudstaden. Regeringen lät inkalla utländska mästare, vilket fick massiv innebörd till yrkets tillväxt inom land.

Den främste från dem äger ansetts artikel Gerdt Meyer, vilket kom hit vid talet.^[15] han startade Meyerska Styckgjuteriet nära Hötorget inom huvudstaden, likt beneath sekler tillverkade flera tidsangivare inom landet.

Detta gjuteri flyttades mot Marieberg inom huvudstaden samt levererades exempelvis fyra stora tidsangivare mot relaterat till göteborg domkyrka därifrån, varav dem tre mindre existerar bevarade.^[16]

Senare tillväxt. Klockgjuterier inom landet idag

[redigera | redigera wikitext]

Klockgjutningens bakgrund ledde senare mot allt fler dekorationer samt inskrifter vid klockmantlarna för att detta mot slut nådde sin kulmen beneath samt talen, eftersom detta verkade estetiskt mindre tilltalande.

Själaringning

beneath talet äger man åter gått igen mot mer enkla samt värdigare former inom dekorationerna.^[17]

Klockgjuterier idag

[redigera | redigera wikitext]

Idag finns inom land klockgjuterierna Skånska klock- samt konstgjuteriet ab inom Hammenhög, Bergholtz klockgjuteri inom Sigtuna samt M & O Ohlssons klockgjuteri inom Ystad.

Bilder vid tre gamla klockor

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Åmark, Mats (). Sveriges medeltida kyrkklockor&#;: bevarade samt kända klockor.

  Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris&#;