Regler för produktion av rött vin

Vinproduktion beskriver hur processen tillsammans skildring från alkoholhaltig ifrån vindruvor sker. Produktionen förmå allmänt delas upp inom numeriskt värde olika delar. Vinodling kallas odlingen från alkoholhaltig samt detta sysselsättning vilket sker inom vingården, samt själva skördandet. detta jobb likt sker efter skörden vilket förädlar vindruvorna mot färdigt alkoholhaltig kallas vinframställning.

I flera fall existerar detta identisk företag, tillverkare alternativt vinbonde vilket både odlar druvorna samt framställer alkoholhaltig från dem. detta förekommer dock för att vinbönder enbart existerar vinodlare, vilket innebär för att dem säljer sina vindruvor mot någon ytterligare likt sedan utför alkoholhaltig från dem.

Köparen förmå existera ett ytterligare vinodlare vilket kompletterar sin personlig resultat, alternativt en vinföretag såsom ej egen äger några platser där vin odlas utan köper in varenda druvor dem utför alkoholhaltig från. inom dem fall vinbonden säljer sina druvor förekommer både långtidskontrakt samt nära samarbete tillsammans med köparen, samt salg vid respektive skördeårs "spotmarknad".

vilket en mellanting mellan för att utföra alkoholhaltig egen samt sälja sina druvor finns vinkooperativ, var en antal vinodlare äger gått samman kring vinframställningen samt försäljningen, samt oftast anställt utbildade önologer samt marknadsförare till dessa fakta.

Vinodling

[redigera | redigera wikitext]

Plantering

[redigera | redigera wikitext]

Vin växer inom kommersiell omfattning inom huvudsak mellan trettionde samt 50:e breddgraden vid norra halvklotet samt mellan trettionde samt fyrtiofemte breddgraden vid detta södra halvklotet.

tillsammans med speciella odlingsmetoder förmå detta även vandra för att kultivera alkoholhaltig utanför dessa områden. ifall klimatet existerar till kallt får druvorna svårt för att mogna samt får till nedsänkt sockerhalt. Detta gäller särskilt azurblå druvor (rödvinsdruvor) såsom behöver solexponering till för att nå skalmognad. Således planteras inom huvudsak gröna druvor (vitvinsdruvor) inom dem svalaste vinområdena.

enstaka bidragande orsak existerar även för att druvor odlade inom svalt klimat får upphöjd syrahalt, vilket ofta anses existera mer förenligt tillsammans med välbalanserade vita än röda viner. ifall klimatet existerar till varmt samt soligt fås förvisso söta samt mogna druvor, dock samtidigt sjunker syrahalten vilket riskerar för att ge viner tillsammans "syltigare" samt mer platt smakupplevelse.

då druvor mognar snabbt går även flera aromer förlorade; ett utdragen växtsäsong brukar anses ge druvor tillsammans elegantare samt mer nyanserade aromer. Ytterligare enstaka komplikation tillsammans vinodling inom tropiskt klimat existerar för att luftfuktigheten ofta existerar upphöjd, vilket enkel leder mot angrepp från röta vid druvorna.

Vid ny- alternativt omplantering från ett vingård måste tillverkaren besluta sig till vilken druvsort liksom skall planteras, samt vilken klon från denna sort såsom skall utnyttjas. Detta omröstning påverkas från enstaka mängd faktorer, däribland tillverkarens samt regionens tradition samt vingårdens förutsättningar inom struktur från klimat samt jordmån.^[1] Dessutom finns detta ofta begränsningar inom vilka druvsorter såsom existerar tillåtna på grund av för att detta färdiga vinet skall ett fåtal nyttja ett viss ursprungsbeteckning alternativt sortering.

Detta gäller exempelvis inom detta franska appellationssystemet. Därutöver måste tillverkaren ta affärsmässig hänsyn, samt ställa sig frågan vilka viner såsom går för att sälja. Inom vinvärlden finns modetrender vilket bland annat påverkar vilka druvsorter såsom existerar populära nära enstaka viss period.

Eftersom nästan varenda vinrankor existerar ympade vid rotstockar från andra arter, existerar detta även nödvändigt för att avgöra vilket rotmaterial samt klon från detta likt skall användas.

då dessa omröstning existerar avklarade beställs denna kombination ifrån ett plantskola, normalt en tid före planeringen.

Vinrankorna planteras normalt inom rader tillsammans någon struktur från stöttning längs raderna, antingen pålar alternativt ståltråd. Planteringstätheten kunna variera ifrån beneath 1.000 mot ovan 10.000 vinrankor per hektar, samt existerar inom allmänhet lägre inom torra områden samt inom Nya världen, samt högre inom klassiska vinodlingsregioner inom Europa.

Sålunda besitter enstaka typisk fransk vinranka mellan 1 samt 2,5 kvadratmeter vingård mot sitt förfogande.^[2]

Markförberedelserna inför omplantering inkluderar traditionellt även för att marken läggs inom träda alternativt används på grund av andra odlade växter inom möjligen sex mot sju tid, inom avsikt för att bli från tillsammans med nematoder (framför allt från släktet Meloidogyne) såsom annars förmå döda unga vinstockar.

Genom för att utnyttja desinficering existerar detta möjligt för att begränsa tiden då marken ligger inom träda inom en tid, dock nära ekologisk odling undviks detta.^[3]

En nyodlad vinranka förmå inom princip ge druvor redan andra året, dock nära kommersiell vinodling tas resultat normalt sett ut inledningsvis ifrån fjärde alternativt femte året.

dem inledande år får vinrankan nyttja sin att vara berusad eller övermättad växtkraft på grund av för att växa mot samt erhålla djupare rötter, således för att den blir mer motståndskraftig samt grunden läggs på grund av för att senare ta ut större skördar ifrån den.

Den period såsom ett vinranka får stå kvar inom vingården innan den rycks upp varierar stort.

Vissa tillverkare rycker rutinmässigt upp stockarna efter 25-30 tid, samtidigt såsom detta finns ovan 100 kalenderår gamla stockar likt används på grund av kommersiell vinodling.^[4] då detta handlar ifall kvalitetsviner anses inom flera fall gamla stockar (på franska vielles vignes, vid engelska old vine(s), vid tyska alte Reben) ge dem bästa vinerna, samt besitter blivit en försäljningsargument likt ofta skrivs ut vid etiketten.

Gamla stockar ger dock lägre skördar än unga, vilket redogör varför ej samtliga tillverkare strävar efter för att äga gamla vinstockar. eftersom detta ovan decennierna dessutom besitter skett modeväxlingar avseende vilka druvsorter såsom existerar populära kunna vissa vinstockar bli omoderna tillsammans följden för att odlaren ej önskar äga dem kvar även ifall dem ännu förmå ge resultat.

I vissa fall skadas alternativt dör vinstockarna mot resultat från frost alternativt angrepp från skadedjur samt måste ersättas från detta skäl.

Skötsel från vingården

[redigera | redigera wikitext]

Mycket från arbetet inom vingården beror vid vinrankans elementär attribut vilket snabbväxande klätterväxt, vilket ej minimalt ställer krav vid beskärningsarbete på grund av för att ej vingården snabbt skall förvildas samt till för att vinrankans "växtkraft" skall användas till för att producera högkvalitativa druvor.

tillsammans med fel hantering riskerar vingården annars för att bli ett odling från lövverk snarare än från vindruvor.

En inledande omgång från beskärning sker beneath vintern, sedan vinrankan äger fällt sina löv, samt ett andra omgång från ansning sker beneath växtperioden. ett mängd olika beskärningsformer finns, såsom innebär för att olika antal grenar/skott behålls, samt såsom hänger ihop tillsammans den typ från stöttning samt uppbindning vilket man önskar ge vinrankan.

modell existerar Gobelet, buskbeskärning, då vinrankan får växa utan speciell stöttning, samt Cordon dem Royat samt Guyot, såsom innebär för att vinrankan stöttas tillsammans med ståltrådar. inom franska appellationsbestämmelser ordineras ofta vilken beskärningsform liksom får användas.^[5]

En betydande sektion från beskärningen existerar för att titta mot för att druvklasarna hänger luftigt samt oskuggade.

Detta gäller ej minimalt då man odlar azurblå druvsorter, eftersom druvorna behöver solexponering på grund av för att skalen bör mogna samt förbättra sin att vara berusad eller övermättad färg.

Eftersom en på grund av stort skördeuttag brukar ge druvor från lägre standard förekommer detta för att ett sektion halvmogna druvklasar tas försvunnen beneath sommaren, angående skördemängden ser ut för att bli på grund av massiv.

Detta kallas smaragdgrön resultat (vendange verte).

Ett visst mått från gödsling existerar vanligt, samt förmå variera ifrån begränsade mineraltillskott mot mer grundlig användning från konstgödning. Genom för att fallna löv samt ogräs mellan vinraderna plöjs ner reducerar nödvändigheten från ytterligare gödsel. nära odling från ekologiska viner utnyttjas naturgödsel samt inom ambitiösa fall förekommer detta för att plöjning tillsammans med ridhäst besitter återinförts.

Konstbevattning förekommer inom Nya världen dock existerar många ovanligt inom Europa, samt inom allmänhet förbjudet.^[6]

Vinrankan behöver även skyddas mot allehanda parasiter samt angrepp. Mjöldagg (Oidium) samt Vinbladmögel (Peronospora/Mildiou) existerar svampinfektioner liksom orsakade enorma bekymmer beneath andra halvan från 1800-talet, innan man upptäckte för att dem kunde bekämpas genom besprutning tillsammans med svavel respektive Bordeauxvätska (en blandning från kopparsulfat samt släckt kalk).

Koppar existerar även tillåtet inom ekologisk odling dock fanns inom t.ex. land i västeuropa (år 2016) begränsat mot 6kg/hektar samt år.^[7] tid 2020 ägde koppar reglerats mot 4kg/hektar samt kalenderår till ekologisk odling.^[8] Både mjöldagg, bladmögel samt gråröta (Botrytis cinerea) kunna annars bekämpas genom besprutning tillsammans med olika pesticider/fungicider.

Även fåglar vilket önskar förtära vindruvorna orsakar stora bekymmer, vilket är kapabel förhindras tillsammans med bland annat nät samt fågelskrämmor.^[9]

Årscykeln inom vingården

[redigera | redigera wikitext]

På norra halvklotet förmå året inom vingården gestalta sig vid ungefär nästa sätt:^[10][11]

• Januari-februari: beskärning från ny tillväxt vilket finns kvar ifrån föregående år
• Mars: nyplantering, då därför behövs
• April samt framåt: ansning/gallring från oönskade vildskott samt sent utvecklade druvor
• Maj: inom vissa fall åtgärder mot frostskador vid knopparna, bland annat genom vattenbesprutning
• Maj-juli: besprutning mot skadeangrepp
• Juni: uppbindning från skott
• Augusti: dem azurblå druvsorternas färg börjar märkas
• September: skördemånad till dem flesta vindruvor inom varma områden
• Oktober: skördemånad inom svalare områden, till enstaka sektion sent mognande druvsorter samt på grund av sent skördade druvor avsedda till söta viner
• November: vinrankorna tappar sina ark inom samband tillsammans den inledande frosten
• December: beskärningen starta eventuellt
• December-januari: resultat från frusna druvor till produktion från isviner

På södra halvklotet existerar tidpunkterna förskjutna tillsammans med 6 månader.

Skörd

[redigera | redigera wikitext]

Normalt går detta ungefär 100 dagar ifrån vinrankans blomning vid våren mot vinskörden vid hösten, samt ungefär 50 dagar efter véraison, den tidpunkt då druvorna börjar skifta färg.^[12] Den exakta tidpunkten då skörden sker existerar central på grund av för att vinet bör bli god samt detta hänger vid vinodlaren för att genom kunskap samt genom prover vid druvorna besluta denna tidpunkt.

Skördas druvorna på grund av tidigt är kapabel vinet erhålla enstaka syrlig samt omogen smakförmåga, skördas druvorna på grund av sent försvinner enstaka sektion från vinets syra samt elasticitet.

Skördeuttaget kunna bli mättad vid numeriskt värde sätt, antingen inom struktur från den vikt druvor likt skördas per areaenhet, alternativt den volym alkoholhaltig alternativt must såsom utvinns per areaenhet.

inom Europa existerar detta vanligast för att nyttja detta senare måttet, samt ofta används enheten hektoliter per hektar (hl/ha). inom Nya världen existerar detta förra måttet vanligare, samt man mäter ofta inom ton druvor per hektar alternativt acre. Skördeuttagen varierar ifrån beneath 10 hl/ha till vissa ädelsöta viner mot långt ovan 100 hl/ha, ej minimalt på grund av platser där vin odlas tillsammans högavkastande vitvinsdruvor alternativt vilket äger konstbevattning.

100 hl/ha innebär ett liter alkoholhaltig per kvadratmeter. angående ett sådan vingård existerar planerad tillsammans med 5 000 vinrankor per hektar innebär detta en skördeuttag vid numeriskt värde liter alkoholhaltig (knappt tre flaskor) per kalenderår, vilket kräver resultat från ungefär tre kilo druvor ifrån denna vinranka.

Här finns bland annat ett avsnitt om de nya EU-kraven, som började gälla den 8 december 2023, på att vin ska märkas med ingrediensförteckning och näringsdeklaration

Ofta förknippas viner från upphöjd standard tillsammans med lågt skördeuttag, dock dem tänkbara skördeuttagen påverkas från flera faktorer.^[13]

Skörd förmå antingen ske på grund av grabb alternativt tillsammans maskiner. Maskinskörd medför låga arbetskraftskostnader samt går dessutom fort, vilket förmå existera ett fördel exempelvis ifall man önskar hinna skörda före en annalkande nederbörd.

Maskinskörd förutsätter dock för att vingården existerar relativt strategi, samt för att den existerar planerad samt skött vid särskilda sätt. Dessutom skördas samtliga druvor inom enstaka hel rad samtidigt, vilket innebär för att detta ej blir möjligt för att skilja mer respektive mindre mogna druvklasar åt, samt maskinskörden existerar ej särskilt skonsam mot druvklasarna.

eftersom en urval från dessa faktorer - särskilt solexponerade vinrankor inom branta sluttningar, selektiv resultat, försiktig hantering från druvklasarna - ligger mot bas på grund av produktion från kvalitetsviner, används maskinskörd huvudsakligen på grund av enklare viner, samt ett massiv sektion från vinskörden sker ännu manuellt, inom högre utsträckning än på grund av dem flesta andra odlade växter.

Manuell resultat medför enstaka upphöjd arbetskraftskostnad, samt en behov från för att äga passage mot en stort antal skördearbetare beneath ett begränsad period, oftast några veckor. inom dem flesta västländer besitter detta blivit allt svårare för att rekrytera arbetskraft mot denna typ från säsongsarbete vilket innefattar kroppsarbete, samt inom flera länder existerar man kraftigt beroende från utländsk arbetskraft (från länder tillsammans med lägre löneläge) till för att alls behärska genomföra vinskörden.

modell vid detta existerar polska skördearbetare inom Tyskland^[14] samt mexikanska skördearbetare inom Kalifornien^[15].

Efter skörden existerar detta viktigt för att druvorna sålunda snabbt likt möjligt transporteras vidare mot vinframställningen. Även angående målsättningen brukar artikel för att skörda druvorna sålunda all likt möjligt, existerar detta oftast omöjligt för att undvika för att enstaka sektion druvor går sönder redan nära resultat, samt för att skördebehållarna även innehåller druvsaft inom direkt luftkontakt, var diverse oönskade mikroorganismer enkel förmå erhålla fäste.

vid bas från för att detta finns jästsvampar vid vindruvornas skal börjar denna druvsaft även för att jäsa, vilket ej heller existerar önskvärt således länge detta finns luftkontakt.

Vinframställning

[redigera | redigera wikitext]

Processen på grund av vinframställning skiljer sig åt beroende vid vintyp. Vitt alkoholhaltig, rosévin samt rött alkoholhaltig framställs vid något olika sätt, var detta ingår något fler steg inom framställningen från rött alkoholhaltig än från vitt alkoholhaltig.

till beskrivning från speciella vintyper såsom mousserande alkoholhaltig samt starkvin tillkommer ytterligare steg.

För detta mesta sker samtliga produktionssteg inom ett samt identisk anläggning, dock detta förekommer även för att vindruvorna pressas inom ett produktionsanläggning samt för att druvsaften därefter transporteras mot ett ytterligare anläggning till för att jäsas var.

Sortering

[redigera | redigera wikitext]

Det inledande steget vilket vidtar efter för att druvorna anländer mot vinframställningen existerar inom allmänhet sorteringen. Sorteringen sker inom allmänhet nära en slags löpande grupp likt kallas sorteringsbord. numeriskt värde slags sortering kunna ske. Den enklaste typen från sortering innebär för att sådant liksom äger följt tillsammans med nära skörden, dock vilket ej existerar vindruvor, exempelvis vinblad, sorteras försvunnen.

inom andra fall sorteras druvklasarna beroende vid druvornas mognad alternativt andra kännetecken samt används till skildring från viner från olika standard. inom extrema fall, nära skildring från vissa viner tillsammans med ädelröta, sker sortering vindruva på grund av vindruva. inom sådana fall äger sorteringen inom allmänhet påbörjats redan inom vingården, genom många selektiv resultat samt genom för att druvklasarna klippts isär samt lagts inom olika container.

inom vissa fall sker ingen sortering alls, utan behållarna tillsammans vindruvor går direkt vidare mot nästa steg, krossningen.

Krossning samt avstjälkning

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare krossades druvorna genom för att fottrampas, dock detta existerar numera många ovanligt. enstaka speciell maskin krossar druvorna samtidigt vilket stjälkarna skiljs försvunnen.

Resultatet blir ett blöt samt kladdig massa liksom består från enstaka blandning från ljus druvsaft, fruktkött, kärnor samt ljusa alternativt mörka skal, beroende vid vilka druvor detta existerar liksom besitter krossats. Efter krossningen pressas vanligen druvorna direkt, ifall detta handlar angående vitvinsframställning, medan macerationen vidtar ifall detta handlar ifall rödvinsframställning.

Maceration

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom vindruvornas färgämne sitter inom druvskalen, samt flera från dem ämnen såsom ger vinet smakupplevelse (exempelvis tanniner) sitter inom kärnorna alternativt skalen, existerar detta nära framställningen från rött alkoholhaltig samt rosévin nödvändigt för att låta skalmassan lakas ur (eller macereras) beneath ett tidsperiod innan druvmusten skiljs från.

Ju längre macerationstid, desto mer färg samt desto kraftigare smakupplevelse får vinet. ett alltför utdragen macerationstid kunna dock ge alltför många bittra smakämnen åt vinet. till rosévin kunna macerationstiden röra sig ifall 8 - 24 timmar samt till rött alkoholhaltig ifrån fyra dagar mot en par månader.^[16]

Under macerationen äger skalmassan ett trend för att flyta upp samt lägga sig ovanpå druvmusten.

till för att detta ej bör förhindra urlakningen existerar detta därför nödvändigt för att endera pumpa upp druvmusten samt skölja den ovan skalmassan, alternativt för att pressa ner skalmassan inom vinet tillsammans med jämna mellanrum.

Vid skildring från vita viner sker på grund av detta mesta ingen maceration, utan pressningen sker direkt. inom vissa fall genomförs även till vita viner ett mindre maceration inom avsikt för att utvinna mer aromämnen, vilket ger en kraftigare vitt alkoholhaltig.

Denna procedur kallad macération pelliculaire samt pågår ungefär lika länge vilket rosévinernas maceration.^[17]

Pressning

[redigera | redigera wikitext]

Pressningen syftar mot för att skilja vindruvornas saft, liksom inom vintillverkningssammanhang kallas (druv)must, ifrån skalmassan.

nära beskrivning från vita viner pressas druvorna normalt direkt efter avstjälkning samt fragmentering, medan röda viner pressas inledningsvis efter enstaka tids maceration. detta finns vinpressar från ett mängd olika utföranden såsom skiljer sig åt tillsammans avseende vid hur effektivt druvmusten kunna pressas ut samt hur skonsamt detta sker. enstaka vanlig typ från vinpress hos större vintillverkare existerar enstaka horisontell pneumatisk press liksom består från ett massiv, uppblåsbar gummiballong inuti ett liggande metallcylinder.

Druvorna pressas mellan ballongen samt metallväggen, samt denna press anses relativt skonsam.^[18] detta man normalt önskar undvika existerar för att druvkärnorna krossas nära pressningen, till då brukar vinet erhålla ett bitter samt otrevlig smakupplevelse. från detta skäl skiljer man ofta vid den ursprunglig pressade druvmusten samt enstaka alternativt flera fraktioner från pressvin, såsom ibland blandas in inom detta övriga vinet på grund av för att ge ett robustare smakupplevelse, dock ibland används på grund av för att tillverka en sämre alkoholhaltig av.^[19]

I Champagne äger man reglerat hur många druvmust likt får pressas ur druvorna: ur 4 000 kg druvor får 2 550 liter pressas, varav dem inledande 2 050 litrarna kallas cuvée samt dem därpå nästa 500 litrarna kallas taille ("svansen")^[20] samt knappast någon tillverkare tillsammans med självaktning erkänner för att dem använder taille-must inom sin champagne.

De pressrester vilket finns kvar då druvmusten skiljts från innehåller ännu ett hel sektion sötningsmedel såsom förmå jäsas mot sprit, samt utnyttjas därför likt råvara till tillverkning från grappa (Italien), marc (Frankrike), Tresterbrand (Tyskland) Chacha (ჭაჭა, Georgien) samt restu (Gotland).

Branschriktlinjerna ger vägledning i de regler som finns inom EU och Sverige för tillverkning av vin

Jäsning

[redigera | redigera wikitext]

Det centrala momentet nära vinframställning existerar alkoholjäsningen från druvmusten, eftersom alkoholhaltig definitionsmässigt existerar jäst druvmust. Jästsvampar förekommer naturligt vid vindruvans skal, inom en vaxartat skikt, samt sålunda snart druvorna krossas sätter jästsvamparna igång tillsammans med för att utföra angående sockret inom druvan mot alkohol (etanol).

Ofta används speciellt framodlade jästsvampar såsom tillsätts mot druvmusten, dock flera från dem högst ansedda vinerna jäses tillsammans med den naturliga jästen ifrån skalet. Svaveldioxid tillsätts ofta, dels på grund av för att trycka igen oönskade jäststammar "vildjäst", dock framför allt på grund av för att skydda vinet ifrån kemisk reaktion med syre.

Vinjästen inom sig kunna bidra tillsammans med olika smaker mot vinet såsom fett samt banan.

Temperaturen existerar betydande nära jäsningen. Oftast kyls jästanken ned något eftersom jäsningsprocessen bildar värme. Rött alkoholhaltig jäser nära cirka 25–34 °C. nära högre temperatur urlakas mer färgämne samt mer garvsyror, sålunda kallade tanniner ifrån druvornas skal.

Vitt alkoholhaltig jäser nära cirka 18 °C, ibland ännu svalare.

Vid jäsning från rött alkoholhaltig flyter skal samt kärnor upp mot ytan samt bildar en lock ovan musten. till för att färg samt tanniner skall lakas ur samt på grund av för att undvika för att ättiksyra bildas måste man trycka ned detta lock inom musten enstaka alternativt flera gånger dagligen.

Man kunna även pumpa upp alkoholhaltig ifrån botten från jästanken samt låta detta sippra ned genom locket.

Mousserande vin: Mousserande vin produceras vanligtvis från högre avkastning; Vitt eller rött vin: När man gör vitt vin kan man vanligtvis få kvalitetsvin från högre avkastning

Jäsningen fortgår tills sockret tagit slut alternativt, nära beskrivning från vissa starkviner, tills alkoholhalten blivit därför upphöjd för att jästsvamparna dör. Jäsningen kunna även avbrytas innan allt sötningsmedel besitter fermenterad genom tillskott från svaveldioxid alternativt centrifugering från musten. Ytterligare en sätt för att avbryta jäsningen existerar för att tillsätta sprit, oftast vindestillat.

inom regel görs detta till för att ett fåtal antingen starkvin, alternativt på grund av för att ett fåtal söta viner likt besitter kvar många från sin naturliga sötma eftersom jäsningen stoppas innan allt sötningsmedel omvandlats mot alkohol.

Alkoholhalten såsom fås genom jäsningen bestäms från kvantiteten sötningsmedel inom musten.

ifall en alkoholstarkare alkoholhaltig önskas kunna extra sötningsmedel placeras mot före alternativt beneath jäsningen, därför kallad chaptalisering. Detta praktiseras framför allt inom svalare vinregioner, samt kvantiteten sötningsmedel liksom får tillsättas existerar normalt begränsad från vinlagstiftningen inom landet.

Föreningen Svenskt Vin har tagit fram Branschriktlinjer för vinproduktion i Sverige och de finns nu tillgängliga på Livsmedelsverkets bplats

Sockret tillsätts normalt inom struktur från "vanligt" rörsocker, dock även koncentrerad druvmust är kapabel inträffa. till starkviner beror alkoholhalt vid kvantiteten samt koncentrationen från den starksprit vilket tillsätts samt vinets personlig alkoholhalt då jäsningen avbryts.

Flertalet viner genomgår ett andra, således kallad malolaktisk jäsning, beneath vilken mjölksyrabakterier omvandlar den hårda äppelsyran mot mjukare mjölksyran.

Detta ger vinet mindre syra samt ibland även ett högre grad från komplexitet.

Fatlagring

[redigera | redigera wikitext]

De flesta röda viner lagras enstaka tidsperiod före buteljering. Lagringen sker vid ståltankar, samt till flera högklassiga viner lagras vinet även vid ekfat, på grund av för att vinet bör erhålla enstaka angenämare samt mer komplex smakupplevelse.

Ekfatslagringen utför även vinet mer lagringsbeständigt. Riojaviner förmå lagras fem tid alternativt mer vid tallrik (så kallad Gran Reserva) oftast vid tallrik ifrån amerikansk vitek, vilket ger vinet enstaka ton från vanilj. Bordeauxviner lagras oftast 18-24 månader vid ekfat från fransk ek. nära sålunda utdragen lagring existerar detta vanligt tillsammans med därför kallade "omdragningar", då vinet försiktigt pumpas ovan mot en nytt tallrik varvid fällningen får stanna kvar vid detta gamla.

Klarning

[redigera | redigera wikitext]

Efter jäsningen klarar man vinet på grund av för att ge detta en mer aptitligt utseende.

Ansökan till EU-kommissionen görs då av Livsmedelsverket

ett vanlig teknik till för att klara rött alkoholhaltig existerar för att tillsätta vispad äggvita alternativt bentonit liksom båda drar åt sig dem fasta partiklarna. Oftast filtreras även vinet före buteljering, en förfarande liksom tar försvunnen enstaka sektion från smakämnena.

Blandning

[redigera | redigera wikitext]

Processen för att blanda vinet existerar ett många nödvändig övning till vinmakaren samt flera viner existerar blandningar från något stöt.

Blandning görs exempelvis från olika druvor vilket kompletterar varandra. detta går även för att blanda druvor från identisk stöt ifrån olika lägen inom vingården alternativt ifrån olika delar från en region. Olika syften tillsammans för att blanda viner existerar för att erhålla fram nya smakdimensioner, erhålla enstaka jämnare standard alternativt enstaka enhetlig stil alternativt till för att balansera olika druvors specifika drag.

Sedan tillsätter man lite sötningsmedel till den lilla "touchen" samt till sötman.

Buteljering samt lagring vid flaska

[redigera | redigera wikitext]

Efter upplysning buteljeras vinet. vid 1800-talet kom man vid för att vinerna kunde utvecklas samt bli förbättrad angående dem lagrades vid glas beneath några tid.

Framförallt kraftiga samt sträva röda viner vinner vid utdragen tids lagring. förbättrad sorter förmå nära god årgångar utvecklas beneath decennier vid glas. en vins lagringstålighet beror mot största delen vid druvsort samt hur många tanniner samt syra vilket finns inom vinet. Lagringståliga druvor existerar mot modell Cabernet Sauvignon samt Syrah till röda viner samt Riesling på grund av vita.

Emballage

[redigera | redigera wikitext]

Vin fås mot övervägande sektion inom flaskor från mörkt kopp. detta mörka glaset skyddar vinet mot ljus. flera vindistrikt besitter från tradition använt flaskor från bestämd struktur alternativt färg. Traditionellt försluts flaskan tillsammans med ett kork dock korkar från andra ämne existerar vid kraftfull frammarsch liksom plastkork alternativt skruvkork från metall.

Viner inom låda ökar inom popularitet, främst vid bas från den praktiska förpackningen. Allt förbättrad viner finns för att tillgå inom bag-in-box. alkoholhaltig tappat vid damejeanne säljs sällan inom landet. alkoholhaltig likt importerats samt tappas vid flaskor inom försäljningslandet kallas härtappade.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Karlsson, Britt samt Karlsson, Per.

  Ett alkoholhaltig blir till: arbetet inom vingården samt inom vinkällaren, foto Per Karlsson, 2009, Carlsson Bokförlag. ISBN 978-91-7331-270-7.

• Torstensson, Lars samt Pappinen, Lauri (2002).
  Företag som berörs av dessa branschriktlinjer är främst svenska vinproducenter

  Odla samt tillverka vin. Sundbyberg: Pagina. ISBN 91-636-0697-6.

• Robinson, Jancis (2006). The Oxford Companion to Wine, 3:e uppl, Oxford: Oxford University Press. ISBN 0-19-860990-6.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]