furtyga.pages.dev









Hur är ortodoxa kyrkan indelad

Ortodoxa kyrkor

Ortodoxa kyrkor, även kallade Östortodoxa kyrkor, Bysantinskt ortodoxa kyrkor,[1] alternativt den Grekisk-ryska kyrkan,[2] officiellt den Ortodoxa katolska kyrkan,[3] existerar den näst största kristnakyrkan/inriktningen inom världen, tillsammans med uppemot miljoner anhängare.[4][5]

Tillsammans tillsammans dem östkatolska samt orientaliska kyrkorna utgör dem tillsammans östkyrkan.

Kyrkorna såsom ingår inom den östortodoxa kyrkan äger identisk läror, liturgi samt kyrkorätt. Kyrkan existerar även enstaka lärjungarnas kyrka.[6]

Den östortodoxa kyrkan ser sig egen såsom den ursprungliga kyrkan, detta önskar yttra den kyrkan likt grundades från JesusKristus samt hans apostlar själva, såsom började vid pingstdagen tillsammans med Den Helige Andes nedstigning tid [4]

Namn

[redigera | redigera wikitext]

Ordet ortodox kommer ifrån dem numeriskt värde grekiska orden orthos (''rätt'') samt doxa (''tro'' alternativt ''lära'').[7][4]

Inte varenda ortodoxa kyrkor existerar östortodoxa.

dem orientaliskt ortodoxa kyrkorna äger vissa teologiska skillnader jämfört tillsammans dem östortodoxa samt utgör enstaka separat samling, medan några östortodoxa kyrkor ej existerar inom gemenskap tillsammans med dem andra (se Östortodoxa kyrkosamfund nedan).[7]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

detta romerska rikets huvudstad flyttades ifrån Rom mot Konstantinopel kalenderår , då staden även fick den officiella beteckningen Nya Rom.

Därför kallar sig även den östortodoxa kyrkan "romersk", enstaka terminologi likt kunna verka särskilt förvirrande då östortodoxa kyrkan även kallar sig "katolsk". inom detta heliga landet besitter detta symbolspråk fått särskilt tydliga formulering, ej minimalt genom för att detta existerar dem ortodoxa ("grekerna", "katolikerna" alternativt "romarna") vilket sedan sekler äger huvudansvaret till mot modell Heliga gravens kyrka inom Jerusalem samt Födelsekyrkan inom Betlehem.

Romersk-katolska kyrkan benämns var från flera liksom "latinarna".[källa&#;behövs]

Bitter kamp mellan öst samt väst

[redigera | redigera wikitext]

"Du besitter gjort din kyrka mot satans synagoga." således skrev påven inom en meddelande mot den ortodoxa patriarken inom Konstantinopel på grund av omkring tusen tid sedan.

Genom historien äger detta varit motsättningar samt fiendskap mellan dem ortodoxa samt katolska kyrkorna.

På en stort kyrkomöte tid bestämdes detta för att biskopen inom Rom samt patriarken inom Konstantinopel skulle äga identisk ställning. inledningsvis vid talet blev biskopen inom Rom accepterad likt "den främste bland samtliga kristna biskopar".

Hundra kalenderår senare kallades han allmänt på grund av påve samt fanns katolska religiös självklare chef. dock dem östortodoxa ville helt ej acceptera påven såsom sin chef. Patriarken inom Konstantinopel plats egen ett dominerande man samt ansåg för att hans kyrka fanns den enda sanna kyrkan. Patriarken tyckte för att påven borde ändra katolska kyrklig lära.

Den Ortodoxa kyrkan är den ursprungliga Kyrkan, som grundades av Kristus själv

Östliga schismen

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot plats den östortodoxa samt romersk-katolska kyrkan ett samt identisk kyrka (den enda, heliga, katolska samt apostoliska kyrkan).[8]

Trots för att kristna inom öst samt väst ursprungligen delade identisk tro, började dem numeriskt värde sidorna separera efter detta sjunde ekumeniska konciliet

skedde den stora schismen då öst samt väst splittrades ifrån varandra.[9]

De sju ekumeniska koncilierna

[redigera | redigera wikitext]

Under den tidiga kyrkan uppstod detta flera läror likt stämplades likt villoläror.

på grund av för att dessa läror skulle bekämpas sammakallades detta mellan år samt olika kyrkomöten liksom kallas till ''de sju ekumeniska koncilierna''.[10][4]

De sju ekumeniska koncilierna:

Den östortodoxa kyrkan erkänner, liksom romersk-katolska kyrkan, dem sju ekumeniska koncilierna samt dessutom Quinisextum (Konstantinopel ).

Osmanska riket

[redigera | redigera wikitext]

Under detta Osmanska riket fanns våld mot icke-muslimer vanligt. enstaka från dem sämsta liknande händelser inträffade beneath styret från Selim inom. Dessa händelser inkluderar våld mot bland annat serber, greker samt bulgarer.[11]

Det hände bland annat på grund av för att dem uttryckte sin kristna tro alternativt talade negativt angående islam.[11]

Kommunismen

[redigera | redigera wikitext]

Efter andra världskriget hamnade samtliga östortodoxa länder, förutom Grekland, beneath Sovjetunionens kraft samt resultat.

Religionspolitiken varierade ifrån nation mot nation samt förändrades ovan tid.[12]

Förtrycket från östortodoxa kristna plats starkast inom Sovjetunionen samt Albanien, dock något vänligare inom Bulgarien.[12]

Läror

[redigera | redigera wikitext]

Ikoner

[redigera | redigera wikitext]

Östortodox kristendom existerar till flera känd på grund av sitt ikonmåleri.

Ikonmåleriet ses såsom ett helig papper var Jesus, Jungfru Maria (benämnd Theotokos, gudaföderskan) samt olika helgon avbildas. Stilen existerar starkt stiliserad samt bibehållen genom århundraden.

Jesus Kristus

[redigera | redigera wikitext]

Jesus existerar den andra personen inom Treenigheten (Guds Son).

Ortodoxa och österländska kyrkor

denne existerar helt gudomlig samt fullt mänsklig. han blev animalisk föda genom hans mor, jungfru Maria samt fanns syndfri. denne dog vid korset likt människans Frälsare. han uppstod samt steg upp mot sky. han kommer även för att komma tillbaka på grund av för att döma varenda människor.[13]

Helige Ande

[redigera | redigera wikitext]

Den Helige Ande tillhör även Treenigheten.

Östortodoxa kyrkan lär ut för att Den Helige Ande utgår ifrån Fadern enbart, samt ej ifrån både Fadern samt Sonen (se Filioque).[14][13]

Jungfru Maria

[redigera | redigera wikitext]

Jesus mor, jungfru Maria, äger den högsta nåden samt blir högt hedrad. Dock förkastar dem den katolska läran angående den obefläckade avlelsen.[13]

Mysterier (sakrament)

[redigera | redigera wikitext]

Följande sju mysterier/sakrament ingår inom den östortodoxa kyrkan:[15][16]

Liturgi

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkorummet bör gestalta samt existera ett försmak från himlens prakt samt därför läggs massiv vikt nära ritualens samt inredningens estetiska former.

Mässorna existerar många långa samt bundna mot gamla ritualer.

Kalender samt högtider

[redigera | redigera wikitext]

Inom flera östortodoxa kyrkor används den julianska kalendern istället till den gregorianska, likt används inom västkyrkan.[17]

Jul

[redigera | redigera wikitext]

Att den julianska kalendern används inom dem östortodoxa kyrkorna innebär mot modell för att julen firas 13 dagar senare (det önskar yttra för att julaftonen innfaller den 6 januari samt juldagen den 7) samt för att östortodoxa kristna vilket existerar bosatta inom väst förmå ett fåtal fira jul numeriskt värde gånger.[18][17]

Dock besitter den Ortodoxa kyrkan inom Ukraina bytt mot detta västliga datumet vid bas från Rysslands invasion från landet.[19][20]

Påsk

[redigera | redigera wikitext]

Inom den östortodoxa kristendomen börjar förberedelserna inför högtidlig vecka före påsk tillsammans den stora fastan vilket pågår inom 40 dagar.

Den börjar vid den rena måndagen samt slutar vid Lazaruslördagen.[21]

Rena måndagen innebär för att kristna renas ifrån sina synder beneath fastan. Lazarus veckodag infaller åtta dagar före påskdagen samt betecknar slutet vid den stora fastan, även för att fastan fortsätter in inom stilla veckan.[21]

Efter detta kommer palmsöndagen, ett sju dagar före påsk, mot minne från Jesu intåg inom Jerusalem, följt från stilla veckan, såsom slutar vid påskdagen.[21]

Traditioner

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar vanligt bland östortodoxa kristna för att välbefinnande vid varandra beneath högtidlig vecka före påsk tillsammans med ett uttryck såsom lyder "Kristus existerar uppstånden!".

Svaret blir "Han existerar sannerligen uppstånden!"[15]

Kristus existerar uppstånden-frasen existerar även titeln vid enstaka traditionell östortodox påskpsalm liksom sjungs beneath påskgudstjänster till för att fira Jesu uppståndelse.[15] Psalmen sjungs bland annat vid grekiska samt ryska:

I den östortodoxa traditionen existerar oval form ett emblem på grund av nytt liv.

dem inledande kristna använde vanligtvis för fortplantning hos djur till för att symbolisera Jesu Kristi uppståndelse samt pånyttfödelse från troende. nära högtidlig vecka före påsk färgas äggen röda till för att företräda Jesu blod.[15]

Påskmat

[redigera | redigera wikitext]

Grekisk-ortodoxa kristna bryter traditionellt fastan efter midnattsgudstjänsten.

Vanlig föda existerar lamm, Tsoureki Paschalino samt en sött påskdessertbröd.[15]

Serbisk-ortodoxa kristna börjar traditionellt festen efter påskdagens gudstjänster. Då brukar detta inträffa aptitretare tillsammans med bearbetat med rök animalisk föda, mejeriprodukt, kokta hönsägg samt rött alkoholhaltig. Måltiden består från kycklingnudlar alternativt lammgrönsakssoppa följt från grillat lamm.[15]

Påskafton existerar enstaka strikt fastedag till rysk-ortodoxa kristna, medan familjerna existerar upptagna tillsammans med för att förbereda påskmåltiden.

Vanligtvis bryts fastan efter midnattsmässan tillsammans med traditionell påskbrödkaka.[15]

Fasta

[redigera | redigera wikitext]

Inom den östortodoxa kyrkan finns detta fyra fasteperioder:[7]

  • Den stora fastan alternativt enbart fastan.
  • Apostlarnas fasta (Åtta dagar efter pingst mot den 28 juni.

    Den avslutas tillsammans Petri samt Pauli dag).

  • Sömnfastan (1 augusti - 14 augusti).
  • Julfastan (15 november - 24 december).

Östortodoxa kristna brukar även fasta vid onsdagar samt fredagar.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet äger östortodoxa samfund historiskt varit små.

Genom freden inom Stolbova gavs Ryssland korrekt för att upprätta en handelshus inom huvudstaden tillsammans med tillhörande kyrkoförsamling. Kristi förklarings ortodoxa kyrka inom huvudstaden beräknar detta såsom sitt upphov. detta fanns både den inledande församlingen inom land liksom stod utanför Svenska kyrkan samt den inledande utländska grenen från rysk-ortodoxa kyrkan.

Den Ortodoxa kyrkan är den ursprungliga Kyrkan, som grundades av Kristus själv

vid talet beräknar man tillsammans för att detta fanns ca östortodoxa bekännare inom land.

Till resultat från invandring, ifrån talet samt vidare, existerar läget olik idag. Östortodoxa kyrkor tillhör dem största frikyrkorna inom landet.


  • hur  existerar ortodoxa kyrkan indelad

  • nära talets mitt fanns detta runt 90 medlemmar[22] samt samfunden på grund av ej längre enstaka anonym tillvaro inom landet.

    Olika kyrkor bedriver sin aktivitet inom struktur från församlingar samt religiös byggnad. Församlingar finns bland annat inom Stockholm[23], Södertälje, götet, malm, Uppsala, Västerås, Linköping samt Umeå.

    [4][5] Tillsammans med de östkatolska och orientaliska kyrkorna utgör de

    religiös byggnad finns bland annat inom Bredared utanför Borås samt inom Grillby utanför Enköping.

    Östortodoxa kyrkobyggnader inom landet (urval)

    [redigera | redigera wikitext]

    Finland

    [redigera | redigera wikitext]

    Den ortodoxa kyrkan inom land i norden existerar självständig, samt existerar enstaka från Finlands numeriskt värde folkkyrkor.

    Finlands ortodoxa kyrka äger cirka 60 medlemmar samt existerar små jämfört tillsammans med den protestantiskaEvangelisk-lutherska kyrkan, vilket äger cirka 3,8 miljoner medlemmar (). detta finns numeriskt värde ortodoxa religiös byggnad inom land i norden, Valamo nya religiös byggnad (för män) inom Heinävesi samhälle inom Savolax – samt Lintula religiös byggnad (för kvinnor), likt även ligger inom Heinävesi samhälle, 18 km ifrån Valamo religiös byggnad.

    Östortodoxa kyrkobyggnader inom land i norden (urval)

    Andra länder

    [redigera | redigera wikitext]

    I nästa länder bekänner sig majoriteten från befolkningen mot någon form eller gestalt från traditionell eller strikt efter en lära kristendom: Serbien, Ryssland, Belarus, Bulgarien, Ukraina, Rumänien, Moldavien, Nordmakedonien, Montenegro, Armenien, Georgien, Grekland, Eritrea, Etiopien samt Cypern.

    I andra länder tillsammans med avgörande andel ortodoxt kristna ärː land i baltikum, Lettland, Litauen, Albanien, Serbiska republiken (Bosnien samt Hercegovina), Kazakstan, Kirgizistan, Egypten, Syrien, Libanon samt Indien.[24]

    Östortodoxa kyrkobyggnader inom andra länder (urval)

    • Alexander Nevskij-katedralen inom Łódź, Polen
    • Alexander Nevskij-katedralen inom Sofia, Bulgarien
    • Folkets frälsnings katedral inom Rumänien (som även existerar världens största samt högsta östortodoxa kyrkobyggnad)
    • Heliga Bebådelsens kyrka inom Kroatien
    • Heliga Treenighetens kyrka inom Pireus, Grekland
    • Helige Gregorios Palamas kyrka inom Grekland
    • Huvudkatedralen på grund av Ryska federationens väpnade styrkor inom Ryssland
    • Katedralen inom Podgorica, Montenegro
    • Kristus Frälsarens katedral inom Banja Luka, Bosnien samt Hercegovina
    • Kristus Frälsarens katedral inom Moskva, Ryssland
    • Ostrog religiös byggnad inom Montenegro
    • Rilaklostret inom Bulgarien
    • Sankt Andreas kyrka inom Kiev, Ukraina
    • Sankt Georgios kyrka inom Istanbul, Turkiet
    • Sankt Georgs kapell inom Norge
    • Sankt Mikaelskatedralen inom Kiev, Ukraina
    • Heliga apostlarna Petrus samt Paulus kyrka inom Aranđelovac, Serbien
    • Sankt Savas kyrka inom Serbien
    • Sveta Nedelja-kyrkan inom Bulgarien
    • Sofiakatedralen inom Kiev, Ukraina
    • Uppståndelsekatedralen inom Tirana, Albanien
    • Vasilijkatedralen inom Ryssland

    Östortodoxa kyrkosamfund

    [redigera | redigera wikitext]

    Kyrkor inom gemenskap

    [redigera | redigera wikitext]

    Kyrkor utanför gemenskap tillsammans ovanstående

    [redigera | redigera wikitext]

    Övrigt

    [redigera | redigera wikitext]

    Mellan koret samt församlingen inom ett östortodox kyrka finns ikonostasen, likt existerar enstaka skärmliknande skiljevägg liksom existerar övertäckt tillsammans ikoner.

    Förutom inom östortodoxa kyrkor förekommer den även inom östkyrkan generellt.[25]

    Bilder

    [redigera | redigera wikitext]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Store norske leksikon/ Den ortodokse kirke
    2. ^”What fryst vatten the proper name for the Orthodox Church?

      - Questions & Answers”. . Läst 13 månad &#;

    3. ^”Eastern Orthodoxy | Definition, ursprung, History, & Facts | Britannica” (på engelska). . 12 augusti Läst 15 augusti &#;
    4. ^ [abcd] ”What fryst vatten the Eastern Orthodox Church? Its History & Beliefs” (på engelska). .

      Läst 3 september &#;

    5. ^Nationalencyklopedin, vid internet, besökt 12 januari , uppslagsord: ortodoxa kyrkor
    6. ^”Kortfattat ifall traditionell eller strikt efter en lära tro”. Stockholms stift. Läst 10 femte månaden i året &#;
    7. ^ [abc] ”BBC - Religions - Christianity: Eastern Orthodox Church” (på brittisk engelska). .

      Läst 3 september &#;

    8. ^”Discover the Roots of Eastern Orthodoxy” (på engelska). Learn Religions. Läst 2 oktober &#;
    9. ^”What fryst vatten the Orthodox Church? History and Beliefs of Orthodoxy” (på engelska). . Läst 20 juli &#;
    10. ^Saint John Church (21 april ). ”Quick Facts About The 7 Ecumenical Councils” (på amerikansk engelska). Saint John the Evangelist Orthodox Church.

      Läst 3 september &#;

    11. ^ [ab] slife (18 mars ). ”History of the Eastern Orthodox Church” (på amerikansk engelska). The Spiritual Life.

      Den kallas också apostolisk, därför att Jesu egna lärjungar, Hans apostlar, gav den en fast ordning

      Läst 3 september &#;

    12. ^ [ab] Merdjanova, Ina () (på engelska). Orthodox Christianity beneath Pressure: Ottoman, Communist and Post-Communist Contexts. Brill Schöningh. sid.&#;17– ISBN Läst 5 september &#;
    13. ^ [abc] ”Learn the Distinct Beliefs of Eastern Orthodoxy” (på engelska). Learn Religions.

      Läst 30 september &#;

    14. ^”What fryst vatten the Filioque Controversy?” (på engelska). . Läst 30 september &#;
    15. ^ [abcdefg] ”Customs, Traditions, and Foods of Orthodox Easter” (på engelska). Learn Religions.

      Läst 1 november &#;

    16. ^”Eastern Orthodoxy - Sacraments, Liturgy, Traditions | Britannica” (på engelska). . Läst 1 november &#;
    17. ^ [ab] Mattias Axelsson (1 januari ). ”När firas traditionell eller strikt efter en lära jul?”. Högtider samt traditioner. Läst 30 september &#;
    18. ^Åkerman, Mikaela (7 januari ). ”Nu existerar detta jul igen - till ortodoxa kristna”. Svenska Dagbladet.

      Hur många anhängare har ortodoxa kyrkan? Jämför gärna med andra grenar av kristendomen

      ISSN Läst 30 september &#;

    19. ^”Ortodoxa kyrkan inom Ukraina ändrar bostadsort julfirande”. Dagen. 27 femte månaden i året Läst 30 september &#;
    20. ^”Markeringen mot Putin: Ukraina ändrar bostadsort julen”. . 31 juli Läst 30 september &#;
    21. ^ [abc] ”Orthodox Easter: Why are there two Easters?” (på brittisk engelska). BBC Newsround.

      26 april Läst 1 november &#;

    22. ^Ortodoxa församlings tro samt liv - inom land, Per Artman, Kerstin Dolenga, Mona Jönsson samt Karolina Ullenstav, Artos bokförlag,
    23. ^”Heliga Annas Ortodoxa Kyrkoförsamling - Svensk traditionell eller strikt efter en lära Kyrka inom Stockholm”. Heliga Annas Ortodoxa Kyrkoförsamling.

      Vad är en ikon? Beskriv kortfattat några utmärkande drag av den ortodoxa läran

      Läst 2 mars &#;

    24. ^”The World Factbook — huvud Intelligence Agency”. . Arkiverad ifrån originalet den 24 månad ://% Läst 5 november &#;
    25. ^”Iconostasis | Byzantine, Eastern Orthodox & Church Decoration | Britannica” (på engelska). . Läst 2 november &#;

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]