Hur ofta ska du vattna en stålverk

Ett från Sveriges största stålverk, SSAB inom Luleå.
Information
Användning	Stålframställning
Första enheten blev tagna inom bruk	Omkring 1600-talet inom Sverige

Ett järnverk alternativt stålverk existerar ett fabriksmässig anläggning till järn- samt stålproduktion.^[a] en järnverk använder inom solens tid järnmalmspellets såsom utgångsmaterial samt omvandlar inom detta masugnen mot flytande råjärn (tackjärn).

Därefter förädlas råstålet inom stålverket inom enstaka LD-konverter mot stål. Slutprodukten existerar göt, handelsstål alternativt specialstål.^[2] detta fanns tid 2008 bara numeriskt värde sådana anläggningar inom Sverige: Luleå samt Oxelösund.^[3]

Skrotbaserade stålverk använder skrot liksom utgångsmaterial samt smälter samt förädlar detta inom elektriska ljusbågsugnar.^[4] Slutprodukten existerar göt, handelsstål alternativt specialstål.

Järnbruk plats ett äldre benämning vid järnverk likt även kunde omfatta samhället var anläggningen plats belägen.^[5]

Järnbruk

[redigera | redigera wikitext]

Under Gustav Vasas statsmakt genomfördes reformationen. Därmed övertog kronan ägande samt drift från dem tidigare katolskt ägda hyttor samt hamrar likt producerade järn.

Dessa kallades kronobruk. Kronan tog ifrån 1530-talet ledningen vad gäller effektivisering samt ökad produktion från järn. Tyska experter samt kunniga yrkesman kallades in samt förde tillsammans sig nya metoder. ifrån 1530-talet infördes detta vattenhjulsdrivnastångjärnssmidet inom stället till detta hantverksmässiga osmundsmidet. järnverk person som arbetar lärde sig för att tillverka tackjärn inom masugn samt smida stång inom stångjärnshammare till vidare tillverkning från t.ex.

kanoner, rustningar, verktyg samt spik. Stångjärnet blev ifrån 1500-talet den nya standarden inom export från järn.^[3]

Vid bruken kunde även tillverkas järnföremål. Dessa järnbruk kallades manufakturverk. Järnmanufakturen indelades inom numeriskt värde grupper, svartsmide samt finsmide. Svartsmide plats ett grövre form eller gestalt från smide vars varor ägde kvar ett mörk yta.

dem producerade halvfabrikat vilket knippjärn, spik, plåt, järn- samt ståltråd.^[3] Hammaren uppkallades efter typen från varor såsom tillverkades: hammarsmedja, stångjärnshammare, knippsmedja samt spiksmedja. en bruk kunde äga flera olika hammare. Den smed likt arbetade var kallades hammarsmed.

Från 1620-talet drog sig staten ur den direkta produktionen nära järnbruken, dock tillsatte ett myndighet vilket kallades Bergskollegium.

Kollegiet stiftade lagar samt genomförde tillsyn för att lagarna följdes. denna plats gällde detta skogsransonering, produktionens fördelning samt kvalitetskontroll. Detta möjliggjorde ett fortsatt produktiv produktion från tackjärn samt stångjärn. Denna organisation kom för att bestå inom 200 år.^[3]

De enskilda järnverk produktion reglerades från detta privilegiebrev likt dem erhållit, samt varierade därför många, samt berodde bland annat vid resurser vid träd mot kolning samt strömt vätska.

detta fanns ej ovanligt för att järnbruken tillsammans hammare nedsänkt vid ytterligare ort än järnbruken tillsammans med masugn vilket tillverkade deras tackjärn. mot skillnad ifrån bergsmännen inom bergsbruken plats järnverk ägare mera från godsägare, samt kallades brukspatroner alternativt bruksherrar. nära järnbruken växte brukssamhällen upp, allt eftersom bruken behövde arbetskraft.

Bruken liksom industri- samt ägandeform ersattes tillsammans tiden från bolag.

Från järnbruk mot järnverk samt götstålverk

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot 1850 startade inom medelvärde fler järnbruk än såsom avvecklades. Därefter startar ett period tillsammans nedläggning från små, ålderdomliga samt ineffektiva bruk.

Nya tekniker, maskiner samt metoder infördes. Järnbruken blev större samt färre. beneath den på denna plats perioden övergick man ifrån låga, breda samt tunga stenmasugnar mot högre samt slankare tegelmasugnar ombundna tillsammans med järnband. Masugnarna utrustades tillsammans värmeåtervinning (värmeapparat till för att ett fåtal förvärmd atmosfär mot förbränningen) samt fick därför småningom slutet struktur samt därmed försvann den evigt brinnande facklan ifrån masugnens höjdpunkt.

detta gamla tysksmidet övergavs mot förmån till detta effektivare lancashiresmidet, vilket inom sin tur fick ge vika till götstålsprocesserna. Stångjärnssmidet övergavs samt inom stället startades valsverk, inom start vattenhjulsdrivna dock senare drivna tillsammans elektricitet.

Malmbaserade samt skrotbaserade stålverk

[redigera | redigera wikitext]

Götstålsprocesserna skapade möjligheter på grund av massproduktion från billigt stål.

Dessa metoder framställer stål direkt ur flytande tackjärn (råjärn) genom för att blåsa in atmosfär.

Ursprungsråvaran är kulsinter som levereras från ett pelletsverk vid järnmalmsgruvan

Bessemermetoden går ut vid färskning inom konverter. Thomasmetoden existerar ett förbättrad teknik liksom passar till sämre malmer än dem inom landet vanliga. Efter färskningen får stålet svalna inom form eller gestalt från kokiller (göt) liksom sedan kunna valsas inom valsverk.

I samt tillsammans med för att man kunde ett fåtal järn inom retur (skrot) infördes martinmetoden vilket effektiviserade produktionen betydligt.

tillsammans med denna teknik producerades högkolhaltiga, olegerade samt låglegerade stål likt ägde god utmattningshållfasthet liksom fanns lämpliga till kallbearbetning mot tunna grupp samt klen tråd. land blev då marknadsledande tillsammans råvaran mot kullager, sågklingor, rakblad, bladfjädrar samt skruvfjädrar.^[3] Successivt övergick man ifrån träkolseldning mot kokseldning inom masugnarna.

Ett stålverks olika anläggningar

[redigera | redigera wikitext]

Ett typiskt stålverk inom dygn till malmbaserad produktion av järn äger en järnverk tillsammans enstaka masugn (hytta) till för att minska järnmalmen mot råjärn (tackjärn). Ursprungsråvaran existerar kulsinter liksom levereras ifrån en pelletsverk nära järnmalmsgruvan.

Ja man ska besiktiga sitt ställage med regelbundna intervaller, lämpligtvis 1 gång per år

en koksverk finns även, var koks framställs från stenkol. Koksen används inom masugnen både likt alstring från värme samt såsom reduceringsmedel.

Råjärnet transporteras ifrån masugnen mot stålverket inom ett cigarrformad järnvägsvagn såsom kallas torpedo. inom stålverket finns detta ugnar till raffinering (färskning) från råjärnet mot råstål.

beneath 1900-talet utvecklades samt provades ugnar från olika typer, t.ex.

Hur ofta efter en gjutning av en platta till garaget ska man vattna och hur länge? Eller ska man ha på vattenspridaren en vecka i streck utan uppehåll?

syrgasprocessens OBM-konverter samt Kaldo-konvertern. Den teknik såsom blev kvar samt ännu används existerar syrgasprocessens LD-konverter.

Ett elektrostålverk existerar en stålverk till skrotbaserad ståltillverkning. denna plats existerar råvaran ej existerar malm utan skrot samt då används ljusbågsugnar alternativt induktionsugnar.

Stålet vilket tillverkas tillsammans denna teknik kallas elektrostål.

Råstålet tappas därefter inom ett skänk, dvs. enstaka container infodrad tillsammans med något som tål hög värme utan att skadas tegel. Stålet förmå idag efterbehandlas genom vakuumbehandling samt legeringstillsatser tillsättas inom stålverket.

Här nedan hittar du fler frågor och svar för våra respektive områden

ifrån skänken kunna stålet processen att hälla flytande material i en form ut vid numeriskt värde olika sätt. Den äldre metoden kallas götgjutning samt då tappas stålet ur botten vid skänken ner inom gjutformar från gjutjärn, s.k. kokiller. detta gjutna ämnet kallas då på grund av göt. Den nyare metoden kallas stränggjutning samt innebär för att stålet gjuts ut mot färdiga ämnen inom form eller gestalt från slabs, blooms alternativt billets inom enstaka kontinuerlig sträng vilket kapas upp inom olika längder.

I valsverket förändras ämnenas struktur, dock även deras slutliga attribut (ex. inom form eller gestalt från ytbeläggningar).

detta är kapabel finnas både varmvalsverk samt kallvalsverk. Valsverken förmå även indelas efter vilka slutprodukterna existerar, t.ex. trådvalsverk, rördrageri etc. inom gjuteriet gjuter man komplicerade former vilket ej går för att åstadkomma genom valsning.

Ett koksverk finns även, där koks framställs av stenkol

Grövre varor vilket ej går för att valsa smides ofta, vilket sker inom järnverkets smedja tillsammans hydraulisk press. Verkstäderna sörjer på grund av underhåll samt åtgärder för att laga något som är trasigt från maskiner samt utrustning. Järnverkets laboratorium utför olika test samt analyser från dem tillverkade produkterna till för att behärska hitta möjligheter för att utveckla deras attribut, samt försöker därmed även förbättra järnverkets processer.

Stålverk inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Malmbaserade stålverk besitter masugnar vilket framställer järn.

Just nu är det runt 4 grader på dagarna och runt nollan på kvällarna

inom landet finns 2008 tre masugnar: ett inom Luleå (SSAB) samt numeriskt värde inom Oxelösund (SSAB Oxelösund). Råjärnet förädlas vidare mot stål inom syrgaskonvertrar (LD-konvertrar).

Skrotbaserade stålverk framställer stål genom för att smälta skrot inom elektriska ljusbågsugnar. Dessa stålverk fanns 2008 (alla inom Bergslagen): Sandviken, Söderfors, Hofors, Smedjebacken, Avesta, Degerfors, Hagfors, Björneborg samt Hallstahammar.^[3]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• De Geer, Gerard (1960). Järnet: stormakt inom svenskt näringsliv.

  Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris907715 

• Fritz, Martin (1997). Svenskt stål. Nittonhundratal. ifrån järnhantering mot stålindustri. Stockholm: Jernkontoret. Libris8383988 
• Furuskog, Jalmar (1938). Det svenska järnet genom tiderna. oss samt vår planet.
  Hur ofta du ska vattna gräsmattan beror på många faktorer, som till exempel hur etablerad den är och såklart hur mycket det regnar

  Stockholm: Åhlén. Libris412067 

• Furuskog, Jalmar (1924). De värmländska järnbruken: kulturgeografiska studier ovan den värmländska järnhanteringen beneath dess olika utvecklingsskeden. Filipstad: Bronellska bokhandeln. Libris8286 
• Järn- samt stålframställning. Utvecklingen inom landet 1850 mot 2000.
  Ett typiskt stålverk i dag för malmbaserad järntillverkning har ett järnverk med en masugn (hytta) för att reducera järnmalmen till råjärn (tackjärn)

  Stockholm: Jernkontoret. 2004. Libris9632455 

• Spade, Bengt (2015). ”Järn- samt metallverk”. Industri inom förändring : nedslag inom svensk industrihistoria. TNF-bok ; 172. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. sid. 86-105. Libris17831430. ISBN 9789186853655 
• Stockman, Sven K. (1922). Den svenska järnhanteringens tillväxt tillsammans speciell hänsyn mot år 1890-1913: utredning.

  Tull- samt traktatkommitténs utredningar samt betänkanden, 99-2637067-5 ; 16Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1922:52. huvudstaden. Libris1882224 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]