Känns som bubblor i hjärtat

Vad är förmaksflimmer?

Vid förmaksflimmer styrs ej hjärtrytmen från den normala impulsgivaren inom hjärtat (sinusknutan).

Rytmen styrs inom stället från en elektriskt kaos inom hjärtats förmak vilket leder mot för att hjärtat pumpar oregelbundet.

Det elektriska kaos vilket finns inom förmaken nära förmaksflimmer startar ofta där blodet leds in inom hjärtat från lungcirkulationen (lungvenerna).

Eftersom förmaken ej bidrar mot hjärtarbetet nära förmaksflimmer så är hjärtats funktion mer alternativt mindre reducerad, samt detta är kapabel förvärras ifall pulsen är för hög beneath längre tid.

Detta upplever många vilket reducerad kondition.

Hjärtrytmen styrs från den normala impulsgivaren inom hjärtat (sinusknutan).

Orsaken mot förmaksflimmer

Orsaken mot förmaksflimmer är ofta kopplad mot andra sjukdomar såsom belastar hjärtat, framför allt högt blodtryck vilket finns hos majoriteten från patienterna tillsammans flimmer.

Risken för att få flimmer är också starkt kopplad mot högre ålder.

Övervikt, passivitet samt hög alkoholkonsumtion är faktorer liksom ökar risken.

Förmaksflimmer är kapabel även drabba den såsom är inom övrigt frisk.

Förmaksflimmer innebär nästan inte någonsin en akut hot mot cirkulationen dock innebär ett ökad fara för slaganfall (stroke), hjärtsvikt samt är även associerat tillsammans demens.

Symtom nära förmaksflimmer

Symptomen nära förmaksflimmer varierar väldigt många samt förmå vara:

• hjärtklappning
• en bubblande känsla inom bröstet
• andfåddhet
• yrsel
• trötthet
• bröstsmärta
• nedsatt kondition.

En sektion upplever många svåra samt handikappande symptom.

Upp mot enstaka tredjedel ej besitter några symptom alls, samt söker därför ej upp sjukvården.

En sektion kunna få sin bedömning från ett tillfällighet inom samband tillsammans andra vårdkontakter alternativt screening.

Hur vanligt är förmaksflimmer?

Förmaksflimmer blir vanligare tillsammans stigande ålder.

Bland personer likt är över 75 år besitter 10-15 andel förmaksflimmer.

Uppskattningsvis besitter cirka 330 000 svenskar förmaksflimmer samt antalet diagnosticerade fall ökar.

En bidragande orsak är detta ökande antalet äldre inom befolkningen dock även ökad tillgång mot diagnostik, ökad medvetenhet samt större förekomst från riskfaktorer hos yngre individer.

När förmå man misstänka för att man äger förmaksflimmer?

• Om hjärtats rytm känns helt oregelbunden.

  detta kunna dock existera svårt för att skilja från rikligt tillsammans med extraslag, vilka oftast är ofarliga.

• Om man känner för att hjärtats rytm rusar inom väg även nära ringa ansträngning.
• Om man plötsligt tappar orken, blir andfådd samt trött nära lättare ansträngning.
• Ibland finns inga tydliga symtom samt detta finns personer såsom ej märker när hjärtat övergår inom förmaksflimmer.

  detta kallas för att äga en tyst flimmer.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen ställs tillsammans med hjälp från en elektrokardiogram (EKG).

Därför kan du behöva behandling

detta sker genom för att man kopplar elektroder mot vrister, handleder samt på bröstet.

På ett EKG-skrivare ritas sedan enstaka kurva likt visar hjärtats elektriska aktivitet.

Man förmå även använda någon struktur från långtidsregistrering för för att ställa diagnos.

EKG visar angående hjärtat går inom normal rytm (sinusrytm) alternativt angående detta går inom förmaksflimmer.

Olika typer från förmaksflimmer

Paroxysmalt flimmer

Episoder från flimmer likt går över spontant.

Dessa förmå existera inom enstaka minuter dock också pågå inom flera dygn.

Persisterande flimmer

Episod från flimmer liksom ej går över spontant samt likt kräver åtgärd för för att återgå mot normal rytm.

Oftast görs detta inom struktur från enstaka elkonvertering dock är kapabel också utföras tillsammans med läkemedel.

Permanent flimmer

Konstant flimmer liksom trots behandling ej går igen mot sinusrytm alternativt där man beslutat för att ej göra fler försök för att få hjärtat inom normal rytm.

Är förmaksflimmer farligt?

Vid förmaksflimmer finns enstaka fara för att detta bildas proppar inom hjärtats förmak.

Man är kapabel då bland annat drabbas från enstaka stroke (slaganfall, propp inom hjärnan).

Denna fara finns för samtliga former från förmaksflimmer.

Risken för stroke är flera gånger högre än hos personer utan förmaksflimmer.

Bedömning från flimmerrisk

För för att bedöma risken för stroke för personer tillsammans med förmaksflimmer samt därmed också ifall detta finns skäl för att behandla tillsammans blodförtunnande läkemedel används summan från olika riskfaktorer inom en poängsystem.

Beräkna dina riskfaktorer:

Systemet besitter förkortningen CHA2DS2-VASc samt tar hänsyn mot riskfaktorerna:

• hjärtsvikt
• högt blodtryck
• ålder över 65 alternativt över 75 år
• tidigare stroke
• kärlsjukdom
• kvinnligt kön.

Vid mer än ett riskfaktor finns ett kraftfull rekommendation mot blodförtunnande behandling.

Risken för stroke är hög även angående flimret bara kommer episodvis samt även angående detta ej finns så många symptom.

Dessa faktorer påverkar alltså ej beslutet för att ge blodförtunnande behandling.

Vad kunna man göra åt förmaksflimmer?

Om man påvisat förmaksflimmer finns detta flera saker man såsom patient är kapabel påverka:

• Sträva efter enstaka normal vikt (BMI<26)
• Minska tryck från stress
• Vara fysiskt aktiv
• Minska konsumtion från alkohol samt kaffe

Livsstilsfaktorer

Det finns vetenskapligt förankrade uppgifter på för att kroppslig handling, viktnedgång nära övervikt samt minskning från skadlig alkoholkonsumtion reducerar bördan från förmaksflimmer.

Tyvärr finns detta ännu begränsat tillsammans med mottagningar vilket förmå hjälpa patienter tillsammans en helhetsgrepp kring livsstilsförändringar.

Läkaren inom sin tur skall inom samråd tillsammans patienten besluta:

• Hur förebygga proppbildning samt stroke?
• Finns andra sjukdomar vilket påverkar flimret alternativt dess behandling?
• Ska man försöka behålla/återfå sinusrytm alternativt reglera hastigheten på flimret?
• Är blodtrycket för högt samt behöver behandlas?

Patienter tillsammans förmaksflimmer bör inom dem flesta fall genomgå enstaka ultraljudsundersökning från hjärtat.

• Blodprover bör tas för övervakning från blodvärde, salthalter, njurfunktion samt ämnesomsättning.
• Blodproppsförebyggande läkemedel sätts vanligtvis in, dock inom vissa situationer förmå andra alternativ existera aktuella.

Går attackerna över från sig själva?

Vid paroxysmalt (attackvis) förmaksflimmer går flimret över spontant.

En attack kunna artikel från enstaka minuter upp mot flera dygn.

Förmaksflimret återkommer oftast dock tillsammans varierande tidsintervaller.

Vid enstaka fräsch episod från förmaksflimmer förmå man ofta tillsammans hjälp från läkemedel likt sänker pulsen avvakta något dygn tillsammans med akut behandling såsom elkonvertering, då flimret ofta slår angående mot normal rytm från sig självt.

Vid svåra symptom skall man ständigt söka vårdinstitution för bedömning.

Behandling tillsammans läkemedel

Behandlingen inriktas såväl på hjärtrytmen vilket på risken för stroke.

Akut läkemedelsbehandling

I första grabb ges läkemedel för för att lindra symtom genom för att sänka pulsen, liksom oftast är förhöjd när en förmaksflimmer börjar.

Istället för för att elkonvertera kunna en läkemedel ges samt inom 3 timmar kunna flimret övergå mot normal rytm.

detta fungerar för cirka 50 andel från patienterna ifall detta ges tidigt efter flimmerdebut.

Kontinuerlig läkemedelsbehandling

Här finns flera läkemedelsgrupper samt vilka läkemedel man ordineras beror på många faktorer.

Till modell ålder, kön, andra sjukdomar tillsammans mera.

Läkemedelsgrupper

1.

Förmaksflimmer och förmaksfladder innebär att du har en störning i hjärtrytmen som gör att hjärtat ofta slår fortare än vanligt

Läkemedel vilket reducerar risken för stroke

Blodproppsförebyggande medel/behandling

Sedan drygt tio år används enstaka färsk generation från blodförtunnande läkemedel vilket går beneath samlingsnamnet NOAK, vilket betyder för att detta är nya läkemedel vilket skiljer sig på olika sätt från den tidigare behandlingen Waran (warfarin).

Dessa nya läkemedel används inom land beneath namnen Pradaxa (dabigatran), Xarelto (rivaroxaban), Eliquis (apixaban) samt Lixiana (edoxaban).

De nya läkemedlen dominerar för tillfället helt den blodförtunnande behandlingen nära förmaksflimmer.

Färre kontroller tillsammans NOAK

NOAK äger fördelar gentemot Waran inom form eller gestalt från för att dem ej kräver lika täta kontroller tillsammans med blodprover.

dem fungerar god tillsammans tillsammans föda samt andra läkemedel samt dem reducerar risken för vissa typer från allvarliga blödningar.

Sedan 2017 att föreslå eller råda något läkemedelsverket för att NOAK används inom första grabb nära nyinsättning från blodförtunnande behandling.

Läkemedelsverket att föreslå eller råda något också för att samtliga patienter tillsammans förhöjd fara för proppar skall få behandling.

Warfarin används tillsammans fördel

Waran används framför allt nära kraftigt reducerad njurfunktion, nära samtidig förekomst från mekaniska klaffproteser samt vissa typer från samtidig klaffsjukdom.

Valet från NOAK-preparat styrs oftast från regionala rekommendationer, dock vissa medicinska förutsättningar, patientens preferens samt läkarens bedömning agerar också massiv roll.

Hög utfall från behandlingen

Effekten från den blodförtunnande behandlingen är hög, risken för stroke reducerar tillsammans med cirka 70 andel samt dödligheten tillsammans cirka 25 procent.

Behandlingen innebär också enstaka viss fara för blödning, dock nyttan tillsammans med behandlingen är större än risken sett på gruppnivå.

2.

Läkemedel tillsammans avsikt för att sänka hjärtfrekvensen (pulsen)

Frekvensreglerande läkemedel

• Betablockerare (Seloken, Seloken ZOC, Metoprolol, Bloxazoc, Metomylan, Bisoprolol, Emconcor)
• Kalciumflödeshämmare (Verapamil, Isoptin, Cardizem)
• Digitalis (Digoxin, Lanoxin)

Ibland behövs mer än ett sorts läkemedel för för att bromsa hjärtfrekvensen.

Dessa läkemedel äger små alternativt ingen förebyggande påverkan på flimmerepisoder utan lindrar inom första grabb symptom genom för att normalisera hjärtfrekvensen.

3.

Rytmstabiliserande läkemedel (antiarytmiska läkemedel)

Rytmstabiliserande läkemedel reducerar retbarheten inom hjärtats elektriska struktur.

dem förmå göra för att risken för nya flimmerattacker minskar.

Oftast föreslås denna typ från behandling efter några symptomgivande återfall inom förmaksflimmer.

Behandling tillsammans rytmstabiliserande läkemedel bör initieras samt kontrolleras från hjärtläkare.

dem vanligaste läkemedlen likt idag används heter Multaq, Tambocor samt Cordarone.

Rytmstabiliserande läkemedel bromsar ej ständigt hjärtrytmen beneath ett attack, utan används inom första grabb för för att förhindra nya attacker.

Andra åtgärder nära förmaksflimmer

Elkonvertering nära förmaksflimmer

Om förmaksflimret blir bestående samt ger besvärande symptom är kapabel man göra enstaka elkonvertering.

• Under enstaka kortvarig narkos ges ett elektrisk stöt genom bröstkorgen.

  Detta "nollställer" hjärtats elektriska handling samt ger enstaka möjlighet den normala rytmen för att ta över igen.

• Ibland görs också elkonvertering på försök för för att titta ifall åtgärden ger massiv skillnad inom symptom. angående så är fallet kunna detta prata för för att fortsätta för att försöka bibehålla normal rytm.

I längre perspektiv kommer dock dem allra flesta återfalla inom flimmer, så många såsom hälften återfaller inom enstaka månad efter elkonvertering.

Elkonvertering innebär enstaka viss ökning från risken för proppbildning samt stroke, dock riskerna är många små angående blodförtunnande behandling ges utan avbrott minimalt tre veckor före samt fyra veckor efter elkonvertering.

Vid ”akut” elkonvertering från färsk flimmerepisod hos patient vilket ej besitter blodförtunnande behandling anses för att elkonvertering är kapabel göras inom 48 timmar från symptomdebut utan blodförtunnande behandling.

Hos patienter tillsammans riskfaktorer skall emellertid blodförtunnande behandling ändå starta så snabbt såsom möjligt.

Kateterablation nära förmaksflimmer

Hos patienter vilket äger återkommande symptomgivande episoder från förmaksflimmer är kateterablation en alternativ.

Kateterablation genomförs idag på 11 kliniker inom Sverige.

• Behandlingen kallas även lungvensisolering samt är inriktad mot för att isolera dem områden inom hjärtats vänstra förmak där flimret ofta startar.
• Detta åstadkoms genom för att katetrar förs in mot hjärtat via blodkärl inom ljumsken.
  Förmaksflimmer ökar risken för stroke, men bra förebyggande behandling finns

  Ingreppet besitter demonstrerat sig mer effektivt än rytmförebyggande mediciner.

Komplikationer ses nära 1-4 andel från ingreppen, vanligast är blödningar nära insticksstället inom ljumsken. Allvarliga komplikationer är dock många ovanliga.

Flimmerablation ger symptomlindring samt minskad flimmerbörda hos 60-80 andel, vilket innebär för att många gör angående ingreppet minimalt ett gång på bas från återfall.

Kateterablation tar två mot fyra timmar samt patienten är oftast vaken beneath ingreppet dock får lugnande samt smärtstillande läkemedel.

Man skrivs liksom regel bostad dagen efter behandlingen.

Efter några dagar kunna patienten återgå mot full handling, inklusive arbete.

Hjärtkirurgi samt förmaksflimmer

Maze-operation (maze betyder labyrint på engelska) är en ingrepp likt görs tillsammans hjälp från hjärt-lungmaskin samt är alltså öppen hjärtkirurgi.

Vid ingreppet gör en antal kirurgiska snitt inom förmaken, vilket därefter sys igen varvid detta skapas elektriska barriärer inom förmaken.

Ingreppet är relativt grundlig dock leder inom många massiv utsträckning mot för att normal hjärtrytm återskapas.

Maze-operation används inom första grabb mot personer tillsammans med förmaksflimmer likt genomgår andra former från hjärtkirurgi, mot modell nära byte från hjärtklaff.

Förmaksflimmer samt pacemakerbehandling

En vanlig fråga från patienter tillsammans förmaksflimmer gäller ifall sjukdomen förmå behandlas tillsammans med pacemaker.

I dem flesta fall finns inget skäl för pacemakerbehandling när man äger förmaksflimmer.

Pacemaker nära låg puls

Pacemaker används framför allt för för att behandla låg puls, dock själva flimmerrytmen från hjärtats förmak förmå ej tas försvunnen tillsammans pacemaker.

Det finns fall tillsammans förmaksflimmer där pulsen är allmänt låg alternativt för att detta finns enstaka spridning tillsammans med både hög samt låg puls; inom dessa fall kunna pacemakerbehandling existera från nytta.

Vid hjärtsvikt

Vidare finns detta nära reducerad pumpfunktion från hjärtat, så kallad hjärtsvikt, inom vissa situationer skäl mot pacemakerbehandling likt skall förbättra hjärtats funktion (CRT-behandling), denna behandling ges både nära normal rytm samt förmaksflimmer.

I sällsynta fall - His-ablation

Slutligen finns detta, mer sällsynt, situationer där detta är svårt för att få god symptomlindring tillsammans läkemedel alternativt för att läkemedel för för att sänka pulsen ej tolereras.

I dem fallen är kapabel pacemakerbehandling kombineras tillsammans så kallas His-ablation nära förmaksflimmer.

His-ablation innebär för att signalförbindelsen inom hjärtat mellan förmak samt kammare helt tas försvunnen vilket tillsammans hjälp från ett kateterablation, vilket gör för att flimmerrytmen ej kommer för att styra pulsen, istället styrs den från ett pacemaker vilket opereras in före His-ablationen.

Rehabilitering samt livsstil

Vid sidan från den behandling vilket är kapabel fås genom läkemedel alternativt operation är den egna livsstilen ofta enstaka låsöppnare mot välmående.

Motion

Att motionera samt hålla kroppen inom form eller gestalt stärker hjärtat, ger mer ork samt ett bättre självbild.

Intensiteten inom träningen varierar givetvis från individ mot person.

För den såsom lever en stillasittande liv är kapabel detta artikel god för att börja tillsammans med enklare promenader samt justera intensiteten efter hur många man orkar.

Motion tillsammans tillsammans med enstaka genomtänkt kost är också en god sätt för att minska kolesterolvärdet inom blodet.

Att leva tillsammans förmaksflimmer

Att leva tillsammans med förmaksflimmer innebär för att justera sig mot nya vanor, dock detta är fullt möjligt för att äga en aktivt samt belönande liv.

Många tillsammans förmaksflimmer hittar sätt för att hantera sina symtom genom regelbunden motion, hälsosam kost samt medicinsk behandling.

Det är viktigt för att hålla ett öppen dialog tillsammans med sin läkare samt alternativt flimmersköterska för för att säkerställa för att behandlingen fungerar effektivt.

Med rätt stöd samt resultat förmå man minska sin bekymmer samt fortsätta njuta från existensen, delta inom aktiviteter samt uppleva glädje inom vardagen.

Många tillsammans förmaksflimmer lever tillsammans oro

Förmaksflimmer är kapabel medföra rädsla samt bekymmer för för att hjärtat bör börja ”skena” alternativt ”rusa”.

Många vittnar angående för att sjukdomen begränsar deras liv samt för att dem ej vågar alternativt orkar göra saker liksom tidigare fanns självklara.

Med rätt stöd samt behandling är detta dock möjligt för att hantera dessa känslor samt fortsätta leva en aktivt liv.

Det finns hjälp för att få

När ni är diagnosticerad samt står på enstaka välanpassad medicinering kunna ni leva så fullt ut liksom detta är möjligt utifrån dina förutsättningar.

Det finns inga medicinska skäl för att leva en mer återhållsamt alternativt stillsamt liv för för att ni äger förmaksflimmer.

Förmaksflimmer uppfattas från många vilket enstaka sjukdom vilket påverkar existensen många genom för att man ej vet när nästa flimmerattack kommer.

Därför är detta vanligt för att man försöker justera existensen efter förmaksflimret samt ej tvärtom.

Det kunna mot modell handla angående för att undvika saker liksom möjligen utlöser ett flimmerattack alternativt genom för att upprätthålla rutiner för för att granska förmaksflimret.

Forskning visar för att undvikande från kroppslig handling, för lite socialt umgänge samt för att begränsa existensen på bas från flimmer ofta leder mot för att man fokuserar mer på sina symtom samt inom förlängningen får sämre kroppslig hälsa samt livskvalitet.

Vad ni själv kunna göra när ni fått förmaksflimmer

Det finns många ni förmå göra själv när ni besitter fått förmaksflimmer.

detta är viktigt för att reflektera över levnadsvanor som:

• vikt
• träning
• alkoholintag
• rökning

Med enstaka god livsstil finns detta möjligheter för att minska antalet flimmerattacker samt även för att minska flimmersymtomen.

Med färre angrepp samt mindre symtom ökar förutsättningar för en fortsatt aktivt liv samt god livskvalitet.

Motion samt en aktivt socialt liv är några från dem faktorer likt demonstrerat sig äga ett gynnsam inverkan på hälsan nära förmaksflimmer.

Samtalsstöd - diagnosstöd

Vi erbjuder samtalsstöd för dig vilket är medlem samt äger förmaksflimmer.

Granskare

Johan Engdahl, överläkare samt docent inom kardiologi.

Läs mer ifall Johan Engdahl på Karolinska institutet

Läs mer angående förmaksflimmer:

Flimmerrapporten - för att leva tillsammans förmaksflimmer