furtyga.pages.dev









Vad var drottning margareta känd för

Drottning Margareta

Margareta Valdemarsdotter, född , död den 28 oktober inom pesten, plats regerande drottning från land samt Norge – samt från landet – eftersom land i norden fanns ett sektion från land samt Island, Färöarna samt Grönland plats delar från Norge sålunda regerade denna ovan kurera Norden.

Drottning Margareta är den enda unionsmonark som det skrivits uppskattande om i historieböckerna alltsedan talet och framåt

denna plats dotter mot Valdemar Atterdag samt Helvig från Slesvig samt gift tillsammans den svensk-norske kungen Håkan Magnusson. denna fanns motståndare samt motregent mot monark Albrekt. denna räknas sedan liksom Margrete inom från Danmark.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Unga år

[redigera | redigera wikitext]

Margareta Valdemarsdotter föddes våren vid Søborg vid norra Själland liksom dotter mot monark Valdemar Atterdag samt hans fru drottning Helvig från Slesvig.

Hennes äldre systra Ingeborg Valdermarsdotter plats gift tillsammans hertig Henrik Bödeln från Mecklenburg samt hertiginna från Mecklenburg-Schwerin.

Margareta Valdemarsdotter () är den främsta regent som verkat i Norden

I januari trolovades Margareta tillsammans den norske kungen Håkan Magnusson, såsom blev monark inom landet samt samtidigt medregent tillsammans med sin far monark Magnus Eriksson från land. Vigseln ägde plats den 9 april vid Köpenhamns slott. Margareta pausade dock kvar inom land mot , då denna hämtades mot Norge, var denna uppfostrades strängt från fru Märta Ulfsdotter, enstaka dotter mot den heliga Birgitta.

Redan tidigt visade denna djup förståelse såsom rådgivare mot sin 14 kalenderår äldre man, även beträffande statsangelägenheter. inom start från månad födde Margareta sitt enda små människor, Olof, vilket inom femte månaden i året valdes mot monark inom land efter sin morfar, Valdemar Atterdag såsom dött inom oktober Därmed förbigicks hennes äldre systra Ingeborgs son hertig Albrekt (kusin mot Albrekt från Mecklenburg), åt vilken Valdemar lovat tronföljden.

Detta omröstning genomdrevs huvudsakligen från Margareta, vilket vunnit statens inflytelserik män samt biskoparnas tillit inför hennes minderårige son vars vårdnadshavare denna blev.

Maktutvidgning

[redigera | redigera wikitext]

I femte månaden i året dog monark Håkan. Den blott tioårige Olof ärvde då utan motstånd kungamakten inom Norge varmed Margareta isolerad fick styra riket inom Olofs namn.


  • vad  plats drottning margareta känd för

  • denna gjorde detta tillsammans sådan skicklighet samt kraft, för att denna sedan Olof påstods äga dött 3 augusti , utan hänsyn mot mecklenburgarnas arvsrätt mot land, samt trots för att monark Valdemar Birgersson samt Sofia Eriksdotter från Danmarks sonsons son, Erik Valdemarsson d.y., liksom fanns den siste från Bjälboätten kvar då levde, utsågs Margareta mot regent.

    Margareta valdes mot Danmarks samt inom månad även Norges "fru samt husbonde samt fullmäktige förmyndare", tills denna samt folken enades angående för att utse ett färsk regent.

    denna ägde dessförinnan fått hansestäderna för att återlämna dem slott inom Skåne, liksom dem innehaft alltsedan denna ägde även lyckats erhålla trohetsed från den holsteinske greven Gerhard liksom hertig från Schleswig, varmed denna tryggade sig mot aggressioner inom ryggen beneath sina framtida strävanden gentemot land.

    Margareta, vilket redan antagit titeln drottning från land, liksom monark Valdemars dotter, samt drottning från landet, liksom Håkans gemål samt på det sättet den kungliga Bjälboättens arvinge, samt vilken låtit Olof kalla sig arvinge mot land, knöt inom mars förbindelse tillsammans med dem missnöjda svenska stormännen, liksom vid Dalaborgs fästning lovade anta hon liksom regent inom land, tillsammans utvidgad kraft samt myndighet, ifall denna befriade dem ifrån monark Albrekts samt hans tyskars regemente samt på det sättet räddade riket ifrån den laglöshet, såsom länge varit rådande.

    Sägnen besitter många för att förtälja ifall hur monark Albrekt sökte håna Margareta genom för att bland annat kalla hon "konung byxlös", samt "munkedejan" samt skicka hon en bryne för att vässa sina nålar vid, dock inom själva verket känner man mot endast många litet angående enskildheterna inom striden samt kunna ej att fatta beslut eller bestämma något, ifall svenskar alternativt danskar utgjorde huvuddelen från hennes på denna plats.

    Nordens drottning

    [redigera | redigera wikitext]

    Den 24 månad vann Margareta enstaka kritisk seger inom slaget nära Åsle, inom Åsle socken, nära Falköping. Albrekt samt hans son blev tagna mot fånga, samt Margareta lyckades slutligen genom hansestädernas medling samt förlikningen vid Lindholmen mot Albrekts frigivande komma inom ägande från huvudstaden , vilket inom flera tid hållits besatt från tyska "hättebröder", understödda från dem beryktade vitaliebröderna.

    Då Margareta fanns utan arvingar blev detta åter aktuellt för att ta systern Ingeborgs släkt inom beaktande till för att ärva ett kungakrona. Ingeborgs dotterson, likt fick byta namn ifrån Bogislav mot Erik från Pommern, kom mot land. denne valdes mot monark inom varenda rikena (i Norge , inom land samt landet ) samt kröntes inom Kalmar 17 juni , varefter enstaka unionsakt, daterad mot 20 juli (Margaretas namnsdag), uppsattes (se Kalmarunionen).

    Margaretas politik

    [redigera | redigera wikitext]

    De stormän såsom inom praktiken ägde styrt land kväste Margareta genom för att vid Nyköpings recess tvinga dem för att vandra tillsammans med vid för att lämna igen samtliga kronogods liksom dem ägde lagt beneath sig beneath Albrekts styre, samt riva dem befästningar vilket dem ägde byggt beneath denna laglösa period.

    Kronans profit genom denna reduktion, detta önskar yttra indragning från kronogods, uppgick enbart inom svensk region mot 1 gårdar.[2]

    Den nordiska enhetsstaten blev detta största riket inom Europa vid den tiden. detta dåvarande Tyskland plats endast hälften därför stort; land i västeuropa samt England plats ännu mindre.

    dock inom rikets storlek nedsänkt även dess svaghet. Den enda kraften likt höll ihop detta plats härskarens individ. Endast var han alternativt denna befann sig på grund av tillfället kunde regeringsmakten utövas tillsammans tillräcklig styrka, bara var kunde bekymmer åtgärdas samt fogdarnas förvaltning övervakas.[3] Då en ambulatoriskt regeringssätt fanns praktiskt omöjligt ägde härskaren därför inget annat omröstning än för att försöka hitta den bästa fasta punkten på grund av utövande från regeringsmakt.

    Valet föll vid land, liksom vid den tiden detta rikaste från dem skandinaviska länderna. därför blev målet till Margaretas statskonst för att producera enstaka kraftfull konungamakt, stödd vid Danmark.[3]

    Margareta tillsatte danskar samt tyskar såsom fogdar samt befälhavare vid dem viktigaste svenska slotten, dock inga svenskar fick någonsin liknande prestigefyllda samt eftertraktade positioner inom land.

    Endast inom dem maximalt avlägsna svenska landskapen samt inom dem minimalt viktiga samt minimalt inkomstbringande områdena plats infödda läntagare inom majoritet.

    Margareta Valdemarsdotter, född , död den 28 oktober i pesten, var regerande drottning av Danmark och Norge – och av Sverige – Eftersom Finland var en del av Sverige och Island, Färöarna och Grönland var delar av Norge så regerade hon över hela Norden

    Upprepade gånger avtvingade svenskarna hon löften för att lämna rikets slott uteslutande åt infödda svenska män, dock dessa löften förblev just löften. denna ändrade ej grunderna på grund av sitt styre. Även då detta kom mot biskopsposterna gav denna gärna danskarna företräde.[4]

    Vad Margareta ville producera plats ej således många en skandinaviskt rike såsom en Stordanmark.[5] detta svenska missnöjet tillsammans med Danmarks dominans inom unionen blev dock ej således påtagligt, åtminstone ej därför länge Margareta levde.

    beneath hennes tidsperiod kände Sveriges allmoge maximalt dem positiva effekterna från för att denna höll dem mäktiga männen inom landet beneath kontroll.[5]

    Drottning Margareta skapade även enstaka jämvikt mot herrarnas missnöje genom för att stärka sitt förhållande mot kyrkan. detta fanns enstaka huvud sektion från hennes politik.

    I en orolig tid präglad av den starka Hansan, sjöröveri och stormannavälde lyckades Margareta I stärka kungamakten och förena Sverige, Norge och Danmark i Kalmarunionen

    Hennes generositet gentemot kyrkor samt religiös byggnad fanns massiv. denna gav dem frikostigt enstaka avgörande sektion från detta frakt denna ägde tagit ifrån adeln.[5]

    Hon styrde dem tre rikena mot sin död, även angående denna även efter grabb lämnade den unge kungen allt större andel inom makten.

    Sedan Gerhard oss stupat beneath en fälttåg mot Dithmarschen , försökte Margareta återfå Schleswig samt vid detta sättet återvinna detta denna tidigare varit tvungen släppa till för att behärska nå andra syften. denna inlöste även Gotland , likt kommit beneath Tyska ordens övervakning

    Död samt begravning

    [redigera | redigera wikitext]

    Margaretas strävanden inom Schleswig ledde mot konflikt, samt medan drottningen plats inom Flensburg på grund av förhandlingar dog denna inom pesten vid sitt skepp inom stadens hamn den 28 oktober , innan denna ännu nått sitt sista stora syfte.

    denna begravdes inledningsvis inom Sorø. dock något som har transporterats eller flyttats hennes lekamen mot Roskilde domkyrka, var enstaka praktfull begravning ägde lokal.

    Hon beskrivs som kvinnlig men viljestark och med förmåga att hålla ihop ett splittrat Norden

    tid restes en storartat gravmonument, enstaka liggande alabasterstaty likt pryder hennes container samt vilket troligen utfördes från den nordtyske skulptören Johannes Junge.

    Barn

    [redigera | redigera wikitext]

    Med monark Håkan:

    1. Olof II, född inom månad , död 3 augusti , monark från land ifrån , monark från Norge ifrån

    Adoptivbarn:[6]

    1. Erik från Pommern, namnbyte ifrån Bogislav, hennes systerdotterson, tronföljare samt efterträdare
    2. Katarina från Pommern, den förres syster

    Margareta på grund av eftervärlden

    [redigera | redigera wikitext]

    Eftervärldens omdömen ifall Margareta samt hennes nordiska enhetstanke äger varit många olika beneath skilda tider.

    Erik Gustaf Geijer uppfattade dem tre ländernas sammanslutning endast liksom "en incident, liksom såg ut liksom ett tanke". Kristian Erslev ansåg för att Margaretas huvudsyfte plats rent dynastiskt, nämligen för att grundlägga enstaka kraftfull konungamakt samt skaffa land herraväldet ovan dem bägge andra länderna.

    Margareta ville skapa ett enda rike av Nordens länder

    andra existerar benägna för att tolka detta vilket för att Margareta eftersträvat en högre mål: väg eller spår väg till folkens sammansmältning samt på det sättet frigöra Norden ifrån tyskt - framför allt hanseatiskt - effekt. vid dem bägge rikenas bekostnad gynnade denna sitt eget fädernesland land samt sökte närmast bygga enheten vid dess ledande ställning.

    denna använde företrädesvis danska – alternativt tyskfödda – adelsmän mot sina biträden vilket länsmän samt fogdar inom landet. dock detta står uppenbart för att ingen oenighet visade sig därför länge denna styrde, samt för att detta inom samtliga tre rikena härskade enstaka tidigare okänd landsfred.

    För för att stärka konungadömets politiska myndighet samt inom synnerhet dess ekonomiska oavhängighet arbetade denna kraftigt samt ihärdigt vid för att försvaga aristokratins stora auktoritet, genom egendomsköp samt byten samt genom för att tvinga adelsmännen återlämna dem beneath Valdemars samt Albrekts ofredstider mottagna krono- samt skattegodsen (i land genom reduktionsbeslutet ).

    Då aristokratins inflytande fanns störst inom land, framträdde även var hennes strävan inom denna riktning tydligast. Däremot fanns denna många frikostig tillsammans sina gåvor mot biskopar, kyrkor samt religiös byggnad. Särskilt gynnade denna Birgittinorden: denna plats många verksam på grund av Birgittas kanonisering samt lät inskriva sig inom Vadstenanunnornas brödraskap, var hennes fostersyster, Ingegärd, länge varit abbedissa.

    detta finns ej något skäl för att tvivla vid Margaretas uppriktiga fromhet, samt dem senare mytomspunna beskyllningarna mot hon till osedlig vandel existerar säkerligen förtal. för att denna lät bränna den tyske bedragare vid bål, liksom sade sig artikel hennes avlidne son, överensstämde fullständigt tillsammans med tidens attityd samt bruk.

    Margareta Valdemarsdotter, mer känd som drottning Margareta, var kvinnan som förenade Danmark, Norge (inkl

    I sitt uppträdande plats Margareta vänlig samt intagande, medan däremot hennes handlingssätt ofta fanns myndigt samt strängt. denna fanns ständigt sansad samt genomtänkt, inte någonsin överilad inom sina handlingar. Smidigt förstod denna falla undan till motstånd samt justera sig efter förhållandena, dock fortsatte för att verka till sina egna planer vid längre sikt.

    Hennes överlägsna klokhet beundrades mot samt tillsammans från hennes motståndare, dock betecknades både inom svenska samt tyska krönikor likt slughet. forskare såsom Kjell Kumlien samt mer nyligen Erik Petersson äger skildrat Margareta många positivt, varav den senare anger för att republikanenVilhelm Moberg ansåg för att denna fanns Nordens största monark.[7]

    Margaretas klänning

    [redigera | redigera wikitext]

    I Uppsala domkyrkas skattkammare förvaras såsom främsta dyrbarhet ett gyllenduksklänning, likt länge besitter ansetts äga tillhört Margareta samt ifrån Roskildes domkyrka något som har transporterats eller flyttats mot land från drottning Hedvig Eleonora.

    Klänningens vävnad existerar utförd tillsammans med guldtråd samt djupviolett purpurfärgat silke. detta diskret framträdande mönstret visar palmetter från granatäpplen samt rosor. sådana dräkter ifrån slutet från talet finns avbildade dock ej bevarade inom original. Flera svenska samt danska källor ifrån talet omtalar den såsom Margaretas, dock någon dansk medeltidshandling angående den samt dess förekomst inom Roskildes domkyrka existerar ej känd.

    Den från tiden betydligt skadade klänningen (hela stycken existerar bortfallna) konserverades omkring sekelskiftet (genom underlag från silkesgas) från Agnes Branting, liksom beskrivit sina undersökningar från den inom Ord samt bild () samt inom praktverket Das goldene Gewand der Königin Margareta in der Domkirche zu Upsala ().

    Nya teorier såsom bland annat stödjer sig vid ett koldatering vilket utfördes vid Svedberg-laboratoriet inom Uppsala visar för att klänningen knappast kunna artikel Margareta I:s bröllopsklänning då dateringen nedsänkt mellan samt Flera andra kandidater besitter föreslagits vilket ägare mot klänningen, bland andra drottning Filippa (gift tillsammans med Erik från Pommern)[8] alternativt drottning Dorotea.[9]

    Agnes Geijer, Anne Marie Franzén samt Margareta Nockert besitter skrivit angående klänningen inom boken Drottning Margaretes Gyllene kjortel inom Uppsala domkyrka ().[10]

    Anmärkning

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Margareta titulerades vilket regent rikets "fullmäktiga fru samt rätta husbonde".[1] inom allt utom titeln besitter denna änkedrottning då denna blev regent uppträtt likt ett kung.[1]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Vidare läsning

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]