Foga om tegelfasad tips önskas

7 juni    Leder eroderade murfogar inom tegelfasader mot förhöjt absorption från slagregn? existerar omfogning enstaka produktiv åtgärd till för att minska risken till regngenomslag inom murverk tillsammans sprickor? detta existerar några ämnen liksom undersöks inom en pågående doktorandprojekt nära Lunds tekniska högre utbildning (LTH).

Text: Mohammad Kahangi samt Miklós Molnár

Tegelfasader existerar kända på grund av utdragen livslängd, lågt underhållsbehov samt ofta, vackert åldrande.

Utsatthet på grund av atmosfärförhållanden samt luftström fullfölja för att detta inom längden uppstår viss erosion från murfogarna. Sprickor kunna uppstå vid bas från rörelser inom stommen alternativt korrosion från oskyddad murverksarmering.

Meningarna angående då enstaka tegelfasad behöver fogas angående spretar enstaka hel sektion. Själva åldrandet anses från flera vilket värdehöjande, speciellt ifall måttlig erosion framhäver hantverket på baksidan teglets tillverkning alternativt inslaget från fossila skal inom flodsand inom murfogar inom äldre murverk.

Samtidigt finns detta flera vilket anser för att kraftigt eroderade fogar existerar förfulande. vilket såsom existerar ett resurs alternativt tryck ur estetisk synpunkt beror vid betraktaren.

I land ägnas massiv uppmärksamhet åt risker kopplade mot förhöjd fukthalt samt regngenomslag inom fasader, var negativa erfarenheter tillsammans med beständighetsproblem inom ytterväggar tillsammans med organiskt innehåll förmå existera enstaka nödvändig förklaring.

flera fastighetsägare fråga därför angående eroderade murfogar leder mot förhöjt absorption från slagregn alternativt hur stort regngenomslag man får genom sprickor.

Standardsvaret vid frågorna ifall slitna fogar samt förekomst från sprickor besitter varit omfogning, 50 mot 80 kalenderår efter färdigställandet alternativt den senaste omfogningen.

ett sektion erfarenheter ifrån omfogningar visar för att man ej ständigt lyckas åtgärda bekymmer kopplade mot regngenomslag. flera inom fastighets- samt byggbranschen besitter därför ifrågasatt detta rationella inom för att genomföra enstaka förhållandevis grundlig samt dyr åtgärd utan mer grundlig kunskaper ifall dess effekter.

Doktorandprojekt
Med stöd ifrån SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond samt TMPB, branschföreningen Tungt Murat samt Putsat Byggande, genomförs en doktorandprojekt angående rationell omfogning nära LTH, Avdelningen på grund av konstruktionsteknik. Doktoranden Mohammad Kahangi äger sedan hösten slutfört experimentella studier vid vattenupptagning samt regngenomslag inom tegelmurverk.

Arbetet äger fokuserat vid vattenupptagning samt vattengenomslag inom tegelmurverk tillsammans eroderade fogar samt motsvarande fenomen då man äger sprickor.

Försöken äger genomförts inom labbmiljö, beneath kontrollerade förhållanden (figur 1). Provkropparna från tegelmurverk äger exponerats på grund av en jämnt, droppformigt vattenmoln motsvarande en medelintensivt mot intensivt slagregn beneath 23 timmar.

beneath dem 23 timmarna hinner provkropparna mättas vid dricksvatten samt, inom förekommande fall, även släppa igenom ett sektion en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Både vattenupptagning samt vattengenomslag mättes kontinuerligt. enstaka fotoutrustning vid baksidan, detta önskar yttra vid den oexponerade sidan, registrerade uppkomst samt utbredning från fuktfläckar.

Försöken genomfördes utan tryckskillnad.

Det bör påpekas för att exponering mot medelintensivt mot intensivt slagregn beneath 23 timmar existerar många ovanligt inom landet. Tegelfasader exponerade till slagregn är kapabel dock bli mättade vid dricksvatten beneath den kalla årstiden, då avdunstningen existerar nedsänkt.

Figur 1 Försöksuppställning på grund av droppformig vattenexponering &#; vågar likt registrerar läckaget (a) respektive vattenupptagningen(b); fotoutrustning (c); lucka vilket släpper igenom vattenmolnet (d); dysa likt genererar en konformat vattenmoln (e); tryckreglerare (f).

Eroderade fogar simulerades genom för att provkropparna byggdes tillsammans murfogar vilket plats indragna cirka 6 millimeter, således kallad tryckt dimma. Provkroppar byggdes även utan indragna fogar. Sprickor skapades inom liggfogarna genom ett plastremsa likt avlägsnades innan murbruket hunnit härda (figur 2).

All murning genomfördes inom labbet från identisk erfarna murare.

Figur 2 Provkropp tillsammans artificiell rämna – plastremsan skapar ett artificiell rämna (A); tillverkning från provkropp (B) samt (C); färdig provkropp tillsammans genomgående rämna, framsida (D) samt baksida (E); rämna inom närbild (F).

I omfogningens inledande steg frästes murfogarna mot en djup från cirka 25 millimeter.

Efter renblåsning samt tvätt, återfylldes samt kompakterades murfogarna tillsammans med medelsvagt murbruk manuellt, allt i enlighet med etablerat hantverk (figur 3).

Figur 3 Omfogning – fogfräsning (A) samt (B); rengjord provkropp (C); påfyllning tillsammans med fogningsbruk (D); efterbearbetning från fogen (E); omfogad provkropp (F).

För för att underlätta jämförelser, testades provkropparna numeriskt värde gånger &#; före respektive efter omfogning.

Vattenupptagning – eroderade fogar
Effekterna från eroderade fogar vid vattenupptagningen studerades vid provkroppar tillsammans med numeriskt värde olika tegelsorter, var teglet ägde olika absorptionskoefficient samt vattenupptagningskapacitet.

varenda provkroppar murades tillsammans med identisk murbruk.

I start från exponeringen sker ett kontinuerlig ackumulering från dricksvatten (figur 4). Hastigheten beror vid exponeringens intensitet samt teglets absorptionskoefficient. då den exponerade ytan börjar mättas vid vätska, avtar vattenupptagningen samt överskottsvattnet bildar ett vattenfilm såsom rinner vid ytan.

då kurvorna inom figur 4 planar ut, besitter provkropparna uppnått vattenmättnad.

Figur 4 Vattenupptagning inom murverk likt funktion från exponeringstiden

Försöken tillsammans med eroderade (tryckta) fogar kunde ej påvisa någon förhöjd vattenupptagning, varken då detta gäller tidsförloppet alternativt kvantiteten upptar plats en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

detta på denna plats resultatet fanns inom linje tillsammans med dem preliminära analyserna, liksom pekade vid för att några kubikmillimeter mindre fogmaterial inom provkropparna tillsammans med eroderade fogar ej skulle förändra basegenskaperna hos murverket. Teglets absorptionsegenskaper samt vattenmagasineringsförmåga dominerar ovan motsvarande attribut hos murfogarna.

Två slutsatser kunna dras ifrån studierna angående vattenupptagning. Den inledande existerar för att erosion från murfogar inom sig ej leder mot förhöjd vattenupptagning.

Den andra existerar för att tegelmurverk äger ett avsevärd förmåga för att buffra fukt, vilket fullfölja för att enskilda slagregn sällan leder mot vattenmättnad. Detta kommer för att visa sig äga ett hämmande utfall vid regngenomslag. Läs läka artikeln vilket pdf här: