Inledningen till den franska revolutionen

Franska revolutionen

[redigera]

Friheten leder folket

Bakgrund

[redigera]

Den franska revolutionen plats ett vattendelare inom modern europeisk saga. Den började tid 1789 samt avslutades inom slutet från 1790-talet tillsammans för att Napoleon Bonaparte tog makten inom land i västeuropa

Under denna period, raserade samt ombildade franska medborgare landets politiska landskap.

dem förändrade hundraåriga institutioner såsom enväldet samt detta feodala systemet. Liksom amerikanska revolutionen dessförinnan fanns den franska revolutionen påverkad från upplysningens ideal, särskilt begreppen folksuveränitetsprincipen; för att all offentlig inflytande skall utgå ifrån enstaka folkvald kyrka samt tanken för att varenda människor äger skapats lika tillsammans med okränkbara (oförytterliga) rättigheter.

Bland dessa rättigheter existerar rätten mot liv, frihet samt strävan efter lycka.

Den 14 juli 1789 stormade befolkningen i Paris den medeltida fästningen Bastiljen

Även ifall revolutionärerna misslyckades tillsammans för att nå samtliga sina syfte samt även angående revolutionen ibland urartade mot ett kaotisk våldsdåd, spelade revolutionärerna enstaka nödvändig roll inom för att skapa moderna nationer genom för att visa världen den inneboende kraften vilket finns inom folkets vilja.

Revolutionens bakgrund.

ett monarki inom kris

[redigera]

När 1700-talet gick mot sitt slut ägde monark Ludvig XVI (1754-1793) samt hans föregångare lämnat landet vid randen mot konkurs. detta berodde främst vid Frankrikes kostsamma inblandning i amerikanska revolutionen och hovets extravaganta utgifter.

Situationen förvärrades från numeriskt värde årtionden från dåliga spannmålsskördar, uttorkning, sjukdomar bland boskapen samt skyhöga brödpriser.

Detta skapade bekymmer bland bönderna samt städernas fattiga. Många uttryckte sin desperation samt förbittring mot ett regim liksom införde höga skatter dock liksom ändå misslyckades tillsammans för att utveckla situationen, genom: upplopp, plundring samt strejker.

Under denna period, raserade och ombildade franska medborgare landets politiska landskap

beneath hösten 1786 föreslog Ludvig XVI:s finansminister Charles Alexandre dem Calonne (1734-1802) en kolli tillsammans med ekonomiska reformer. inom den ingick enstaka allmän fastighetsskatt vilket ej dem privilegierade klasserna skulle slippa. För för att samla stöd till dessa åtgärder samt på grund av för att förhindra ett något som ökar i storlek eller antal aristokratisk revolt, sammankallade kungen Estates general ( "Generalförsamlingen") - enstaka lag vilket representerade Frankrikes präster, adel samt medelklass.

detta plats inledande gången sedan 1614 likt generalförsamling sammankallades. Mötet fanns planerat mot 5 femte månaden i året 1789. Fram tills dess skulle delegater ifrån dem tre stånden sammanställa listor ovan klagomål ifrån varenda ort ( "Cahiers dem doléances") för att presentera inför kungen.

Den franska revolutionen inom Versailles, detta tredjeplats ståndet önskar äga mer makt

[redigera]

Bönderna plats nästan utan sällskap angående för att erlägga avgift samt dryckesställe präster samt adel vid sina ryggar, bildligt

Frankrikes befolkning ägde förändrats avsevärt sedan 1614.

Stormningen av Bastiljen kom att bli en symbol för folkets seger över förtryckarna

dem icke-aristokratiska medlemmarna från tredjeplats ståndet representerade 98 andel från befolkningen dock kunde ännu röstas ned från dem numeriskt värde andra stånden, adeln samt prästerna (frälsen). I upptakten mot mötet 5 femte månaden i året började tredjeplats ståndet för att mobilisera stöd på grund av lika representation samt avskaffandet från frälsens veto.

tillsammans andra mening, dem ville räkna röster efter antal huvuden inom församlingen samt ej efter status. Även angående samtliga medlemmar inom generalförsamling ägde ett gemensam önskan ifall skattemässiga samt rättsliga reformer, samt enstaka mer representativ regeringsform, plats inom synnerhet adeln ovillig för att ge upp dem privilegier dem åtnjöt i enlighet med detta traditionell systemet.

När ständerna slutligen samlades vid Versailles, ägde detta redan varit många offentlig diskussion kring röstningsförfarandet. ett ovilja mot samarbete mellan stånden likt ledde mot fientligt inställda eruption mellan dem tre stånden samt förmörkade detta ursprungliga syftet tillsammans mötet samtidigt vilket detta undergrävde auktoriteten hos kungen, mannen vilket ägde sammankallat mötet.

Den 17 juni ägde samtalen kring röstningsreglerna strandat. Istället träffades medlemmarna ur tredjeplats ståndet samt antog formellt titeln ”Nationalförsamlingen”

När generalständernas tredjeplats stånd skulle träda in inom sammanträdeslokalen inom Versailles vid morgonen, tre dagar senare, fann dem den tillbommad samt vaktad från hundratals soldater.

Istället samlades dem inom en något som ligger nära eller är i närheten bollhus på grund av tennisspel var dem avlade den sålunda kallade ”Bollhuseden”( "serment ni Jeu dem Paume"), var man lovade varandra för att ej skingras förrän ett reform kring konstitutionen ägde uppnåtts.

Inom enstaka sju dagar ägde dem flesta från prästerskapets representanter samt 47 liberala adelsmän anslutit sig mot dem, samt den 27 juni samlade Ludvig XVI motvilligt samtliga tre stånden inom den nya församlingen.

Bollhuseden

Den franska revolutionen når Paris gator.

Nämn några orsaker till att den franska revolutionen startade

Bastiljen samt skräckväldet.

[redigera]

Den 12 juni, samtidigt likt Nationalförsamlingen fortsatte för att träffas vid Versailles, konsumerades huvudstaden från fruktan samt våld . Även ifall parisarna plats entusiastiska ovan den senaste fördelningen från kungamakten, växte paniken bland dem då rykten ifall enstaka förestående militärkupp började cirkulera.

Ett folkuppror kulminerade den 14 juli då upprorsmakare stormade fästningen Bastiljen inom en försök för att erhålla tag vid krut samt vapen. flera anser för att denna incident, vilket numera firas såsom enstaka nationell helgdag inom land i västeuropa, plats startskottet till den franska revolutionen.

Bastiljen stormas

Vågen från revolutionära glöd samt utbredd hysteri svepte snabbt genom ruralt område.

Detta ledde mot uppror mot tid från exploatering. Bönder plundrade samt brände byggnad samt bostad ägda från skatteindrivare, godsägare samt feodalsystemets elit. Det upproret blev känt vilket ”Den stora rädslan” ( "la Grande peur"). Landsbygdsupproret påskyndade den tilltagande utflyttningen från adeln ifrån ruralt område mot städerna samt inspirerade nationalförsamlingen för att avskaffa feodalismen inom landet.

detta skedde den 4 augusti 1789. Undertecknandet kallades senare från historikern Georges Lefebvre till "Den gamla ordningens dödsattest."

Sans-culotter, arbetarklassens revolutionär tillsammans med typiska frygiska röda mössor

Revolutionens politik.

Den franska revolutionen var en vattendelare i modern europeisk historia

för att producera ett fräsch konstitution.

[redigera]

Den 4 augusti 1789 antog församlingen ”Deklarationen ifall människans samt medborgarens rättigheter” ( "Déclaration des droits dem l'homme et ni citoyen"). Den innehöll ett information på grund av dem demokratiska principerna, dessa principer fanns inom sin tur förankrade inom dem filosofiska samt politiska idéer upplysningens tänkare såsom jean Jacques Rousseau (1712-1778) fört fram.

Dokumentet proklamerade församlingens åtagande för att ersätta ”ancien régime”, detta sätt kungen härskat ovan land i västeuropa, tillsammans med en struktur vilket byggde på: lika möjligheter oavsett stånd, yttrandefrihet, folksuveränitet - principen för att all offentlig makt skall utgå ifrån en folkvald församling samt slutligen enstaka representativ statsmakt var samtliga stånden plats likvärdiga.

Att producera ett formell konstitution visade sig artikel ett ytterligare svår prov på grund av den nationella konstituerande församlingen, liksom dessutom plats tvungen för att fungera vilket lagstiftare beneath dessa hårda ekonomiska tider. I flera månader brottades medlemmarna tillsammans med elementär ämnen ifall Frankrikes nya politiska landskaps form eller gestalt samt utsträckning. Vem skulle t.ex.

existera ansvarig på grund av omröstning från delegater? Skulle präster artikel ansvarig trohet mot den romersk-katolska kyrkan alternativt den franska regeringen? Kanske viktigast från allt, hur många auktoritet skulle kungen ha? Hans offentliga ställning försvagades ytterligare efter en misslyckat försök för att flyga eller fly undan inom juni 1791. 

Frankrikes inledande skriftliga konstitution antogs den 3 september 1791.

dem mer moderata rösterna inom församlingen fick igenom sina önskemål ifall för att inrätta enstaka konstitutionell monarki var kungen ägde kunglig vetorätt samt chans för att utse ministrar. Den kompromissen dög ej på grund av inflytelserika radikaler liksom Maximilien dem Robespierre (1758-1794), jean Paul Marat (1743-1793), Camille Desmoulins (1760-1794) samt Georges Danton (1759-1794), såsom istället började trumma upp folkligt stöd på grund av enstaka mer republikansk regeringsform samt ett rättegång på grund av Ludvig XVI.

Marat, knivhöggs mot döds inom badet från girondisten Charlotte Corday

Franska revolutionen blir radikal, terror samt revolt.

[redigera]

I april 1792 förklarade den nyvalda lagstiftande församlingen konflikt mot Österrike samt Preussen, var man trodde för att franska emigranterna byggde kontra revolutionära samarbeten mot stöd till adeln samt kungen.

detta hoppades även vid för att behärska sprida sina revolutionära ideal inom läka Europa genom för att starta en krig. 

Under tiden tog den politiska krisen ett radikal vändning vid hemmafronten, då enstaka lag rebeller, ledda från extremistiska jakobiner, attackerade detta kungliga residenset inom Paris samt grep kungen den 10 augusti 1792.

Följande kalendermånad, mitt inom enstaka våg från våld inom Paris var upprorsmakare massakrerade hundratals personer man trodde plats emot revolutionen, byttes den lagstiftande församlingen ut mot ”Nationalkonventet” såsom proklamerade avskaffandet från monarkin samt skapandet från den franska republiken. Den 21 januari 1793 skickade monark Ludvig XVI mot giljotinen, dömd mot döden på grund av högförräderi samt förbrytelse mot staten.

Hans fru Marie-Antoinette (1755-1793) drabbades från identisk öde nio månader senare.

Ludvig XVI samt Marie Antoinette

Tiden efter kungens avrättning präglades från konflikt mot olika europeiska länder samt intensiva delningar inom Nationalkonventet. detta inom sin tur fanns inledningen mot den franska revolutionens maximalt våldsamma samt turbulent fas. 

Avrättning inom giljotinen

I juni 1793 tog jakobinerna övervakning ovan Nationalkonventet ifrån dem mer moderata Girondisterna  samt dem instiftade ett rad radikala åtgärder, bland annat inrättandet från ett färsk almanacka samt utrotningen från kristendomen. De utlöste även detta blodig eller täckt med blod ”skräckväldet” ( "la Terreur"), ett 10 månader utdragen period då blotta misstanken ifall för att enstaka individ fanns revolutionens fiende ledde mot dödsstraff samt tusentals halshöggs inom giljotinen utan rättegång dessförinnan. Många från morden utfördes vid direkt beställning ifrån Robespierre, liksom drakoniskt styrde ”Välfärdsutskottet” ända tills hans personlig avrättning den 28 juli 1794.

Robespierres död plats start vid ”Thermidorkrisen”, ett mer moderat fas inom revolutionens saga då detta franska människor gjorde uppror mot skräckväldets terror.

Avrättningen från Robespierre

Slutet vid revolutionen, start vid Napoleons makt

[redigera]

Napoleon Bonaparte

Den 22 augusti1795 bestod Nationalkonventet mot massiv sektion från Girondister såsom ägde överlevt skräckväldet.

Franska revolutionen inleddes i juni 1789 med att det tredje ståndets medlemmar lämnade den tillkallade riksdagen som förövrigt dominerades av de två första stånden, och istället utropade sig till landets nationalförsamling

dem godkände ett fräsch konstitution liksom skapade Frankrikes inledande tvåkammarregering. Den verkställande makten skulle ligga ner inom händerna vid en Direktorat ("Directoire") tillsammans fem medlemmar utsedda från parlamentet. Rojalisterna samt jakobinerna protesterade mot den nya regimen dock tystades snabbt från armén, liksom nära den på denna plats tiden leddes från ett ung samt lyckad general nära namn Napoleon Bonaparte (1769-1821).

Direktoratets fyra tid nära makten fanns full från finansiella kriser, missnöje, ineffektivitet samt, framför allt, politisk korruption. I slutet från 1790-talet återhämtade sig Direktoratets auktoritet nästan helt vid militären. Bara tillsammans med hjälp från soldater kunde dem upprätthålla sin auktoritet samt detta ägde gjort för att många från makten skänkts mot generalerna. Soldaternas chef.

Den 9 november 1799 då frustration ovan Direktoratets inkompetenta ledning nått ett höjdpunkt, iscensatte Bonaparte enstaka statskupp. Genom den avskaffade denne Direktoratet samt utsåg sig egen mot Frankrikes "första konsul." Den händelsen markerade slutet vid den franska revolutionen samt start vid Napoleoneran. ett tidsperiod då land i västeuropa skulle komma för att dominera stora delar från den europeiska kontinenten.