Vad är ett politiskt beslut
Politik
Politik (från grekiska: πόλις) betyder ursprungligen 'statskonst', samt avser vilket regel varenda dem åtgärder samt handlingar såsom hör mot detta allmänna existensen (kommuner, stater, mellanstater), samt inrymmer allt ifrån skatter, lagar, politikers löften samt framtidsplaner mot offentlig aktivitet, beslutsfattande samt organisation.[1] Å en sidan menas politikers principer, löften samt målsättningar, å andra sidan menas dem aktiviteter liksom verkställer alternativt angår detta allmännas styrelse.[2]
Ordet politik besitter sin etymologiska rötter ifrån sanskrit, pur, 'borg', samt äger identisk huvuddel likt orden polis samt -pol inom metropol.
I en demokrati har folket den yttersta maktendetta existerar bildat ifrån grekiskans τὰ πολιτικά, tà politiká, likt betyder 'statsangelägenheter'. Via latinet lånades termen in mot franskan, politique, samt inlemmades inom svenska språket var detta existerar belagt sedan Vasatiden.[3]
Politik existerar numera enstaka statsvetenskaplig begrepp på grund av dem processer samt den plan ett assemblage använder på grund av för att fatta beslut, ofta vilket gäller hur enstaka statsoffentligamakt bör fördelas samt utövas.
termen används även angående samhällsvisioner samt detta specifika innehållet inom enstaka grupps handlingsprogram samt ligger då nära termen policy.
I demokratier utgår den politiska makten i enlighet med grundlagar ofta ifrån människor, dock förs maximalt aktivt från statschefer, regeringschefer, parlament, politiska partier, intresseorganisationer, samt inom viss mån massmedia.
inom diktaturer samt envälden existerar den politiska makten istället koncentrerad mot enstaka snäv cirkel från personer, ofta tillsammans med stöd från armé samt polis.
Vissa besitter argumenterat till för att politikbegreppet bör vidgas mot för att innefatta fenomen vilket normalt betraktas likt privata (till modell intresseorganisations-, arbetsplats- samt familjeangelägenheter) eftersom dessa anses påverka resultatet från den offentliga maktutövningen samt maktkampen inom upphöjd grad.
Ordet används också om samhällsvisioner och det specifika innehållet i en grupps handlingsprogram och ligger då nära termen policyEtymologi samt andra språks motsvarigheter
[redigera | redigera wikitext]Ordet "politik" kommer från detta grekiska termen πόλις (pólis), "stadsstat". Varianten "Politikos" betyder ordagrant översatt "det såsom rör staten". termen latiniserades mot "politicus" samt lånades in från såväl franska ("politique") samt engelska ("politics").
detta äger funnits inom svenskan sedan åtminstone 1600-talet.[4]
Det svenska ordets numeriskt värde betydelser översätts vid engelska antingen tillsammans 'politics' (processen) alternativt tillsammans 'policy' (handlingsprogrammet).
Statsvetenskap
[redigera | redigera wikitext]I akademiskt hänseende studeras politik samt politiskt relaterade ämnen inom bland annat statsvetenskap, nationalekonomi, politisk tänkesätt samt sociologi.
dem politiska idéernas saga existerar en delområde från idéhistoria.
Vad är demokrati? Demokrati betyder ungefär folkstyre eller folkmaktStatsvetenskapens etablering likt personlig vetenskaplig disciplin brukar dateras mot slutet från 1800-talet. Några från dem maximalt inflytelserika svenska statsvetarna inom svensk samhällsdebatt samt politik fanns 2014 Bo Rothstein, Joakim Palme, Sören Holmberg, Ulf Bjereld samt Leif Lewin.[5]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Med Sokrates samt Platon mognade filosofin mot en större struktur.
Sokrates skrev inte någonsin något - detta oss äger från honom existerar detta liksom nedtecknats från Platon. Teorin ifall idévärlden samt exempelvis Platons grottliknelse existerar viktiga bidrag ifrån Platon. Genom sina texter gav Platon bidrag mot nästan samtliga filosofins områden mot modell kunskapsteori, politisk tänkesätt, etik samt metafysik.
Aristoteles ansåg för att människor från naturen existerar politiska varelser. detta betydde för att människor även existerar sociala varelser samt för att varenda medvetande från mänskligt beteende samt behov måste omfatta sociala överväganden. han analyserade även värdet från olika politiska struktur, beskrev deras för- samt nackdelar samt klassificerade dem såsom monarki, oligarki, tyranni, demokrati samt republik.
I riksdagsvalet röstar DU på vilka som ska representera DIG i riksdagendenne beskrev sina reflektioner vidare inom sitt verk Politiken.
Demokrati infördes därför småningom inom bland annat Aten, även ifall den fanns kraftigt begränsad samt uteslöt såväl kvinnor likt slavar.
De bland dem mer intressanta bidragen medeltiden givit mot den politiska filosofin existerar Augustinus teori Gudsstaten samt Thomas från Aquinos reflektioner angående den naturliga staten.
inom verket De civitas dei (426 e.Kr.) redogör Augustinus sin statsteori. i enlighet med honom finns detta numeriskt värde typer från stater: Gudsstaten (civitas dei) samt den världsliga staten (civitas terrena). Gudsstaten plats detta tillåtelse från fullkomlighet såsom föregick syndafallet. Efter syndafallet uppkom dem världsliga staterna, likt existerar ofullkomliga samt förgängliga.
Regeringen måste rätta sig efter vad parlamentet beslutar eller avgåBakom den franska revolutionen samt den amerikanska revolutionen nedsänkt ej bara materiella orsaker, (se Marxism). Filosofer ägde givit teori till hur den fria individen skulle leva inom en gott samt rättvist samhälle. François Voltaire, Jean-Jacques Rousseau samt John efternamn plats varenda filosofer inom upplysningen vilket genom sina bidrag mot politisk tänkesätt kom för att ge enstaka teoretisk bas på grund av revolutioner samt dem mänskliga rättigheterna inom den tidens samhälle.
Thomas Hobbes gav möjligen inget positivt bidrag mot denna tillväxt, dock fanns ändå ett avgörande politisk tänkare. Edmund Burke argumenterade på grund av detta felaktiga inom den franska revolutionen samt detta sundare inom den amerikanska revolutionen utifrån enstaka konservativ utgångspunkt.
När det är politiskt val i Sverige kan alla som är över 18 år och svenska medborgare rösta på vilka de vill ska styra landets tre beslutsnivåer: statligt (riksdagsvalet), regionen (regionvalet) och kommunen (kommunalvalet)Samhällskontrakt samt naturrätt plats viktiga term då man diskuterade ideologier vid den denna plats tiden.
Under 1600-talet nedsänkt många från dem politiska idéerna kring kampen mellan den gudomligt tillsatte kungen samt hans auktoritet, kontra republikanska idéer, titta mot modell engelska inbördeskriget.
Politiska ideologier
[redigera | redigera wikitext]Politiska ideologier existerar idéer angående hur samhället skall organiseras samt styras (eller ej styras), hur dess institutioner skall artikel skapade, samt hur människor skall samarbeta tillsammans varandra inom vardagen.
Nästan samtliga ideologier äger enstaka människosyn, detta önskar yttra enstaka perception angående människans natur samt därmed ett perception angående vilka institutioner människan behöver samt ett ifall hur "det goda samhället" bör titta ut, något såsom ibland kallas "utopi".
Politiska dimensioner
[redigera | redigera wikitext]Höger-vänster-skalan
[redigera | redigera wikitext]Politiska ideologier samt deras sympatisörer besitter alltsedan franska revolutionen1789 inom inledande grabb delats upp inom den politiska höger-vänsterskalan; ifrån motsats till vänster mot vänster.
Förklaringen mot terminologin finns ursprungligen inom placeringen inom den franska nationalförsamlingen beneath revolutionen.
En grundtanke med demokrati är att den som är medborgare eller bor i ett land ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, till exempel genom regelbundna valdem likt värnade angående detta gamla samhället satte framifrån sett längst bort mot motsats till vänster inom salen, medan dem mer radikala satt mot vänster.[6] Benämningen spred sig sedan vidare samt besitter förblivit den maximalt nyttja distinktionen inom politiken fram mot idag. Dimensionen existerar emellertid allt annat än genomskinlig samt äger inom själva verket enstaka rad olika, angående än ej helt särskilda, betydelser.
Skalan motsvarar främst synen vid distributiv rätt och jämlikhet. mot vänster vid skalan menar man för att samhället bör ordnas således för att ekonomiska tillgångar samt politiskt effekt bör fördelas därför jämlikt liksom möjligt eftersom dessa existerar skevt spridda ifrån start.
I ett parlamentariskt system är det parlamentet som fattar beslut om lagar och regeringen som verkställer parlamentets beslutmot motsats till vänster vid skalan menar man för att samhället ej behöver sträva efter finansiell alternativt politisk utjämning eftersom ett differentierad fördelning existerar naturlig alternativt gynnsam från andra skäl. successiv ifrån motsats till vänster placerar sig ideologier samt utgångspunkter likt fascism, nationalism, konservatism, libertarianism samt icke-egalitär liberalism.
mot vänster placerar sig egalitär liberalism, socialdemokrati, socialism, marxism samt kommunism. Betydelsen hos dem olika politiskt relaterade beteckningarna existerar dock inom upphöjd grad omstridd samt den varierar starkt mellan olika stater, tidsperioder samt sociala grupper. Vissa politiska tänkare äger velat upplösa höger-vänster dimensionen alternativt äger alternativt ansett för att den spelat ut sin roll.
Motsättningen mellan motsats till vänster samt vänster besitter minskat tydligt sedan 1900-talets start.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Politics, tidigare version.