Har etta och tvåa rote
Note: Ett is neuter, en is common gender; "the digit 1" is "siffran ett" or "en etta" in SwedishRote
Rote (fornsvenskt ord[1] besläktat tillsammans tyska rotte, fornfranska rote, medeltida latin rutta, rupta, finska ruotu) betyder utbruten sektion, region, skara alternativt sektion. Begreppet besitter beneath utdragen period inom svenska språket använts till skilda funktioner: främst (1) på grund av minsta truppavdelning inom enstaka formering alternativt en förband; (2) på grund av uppdelning från ort inom region på grund av folkbokföring, brandförsvar, tillsammans mera; samt (3) på grund av indelning från socken inom region.
ägare av mark likt tillhörde ett rote fanns gemensamt ansvariga på grund av olika fakta, exempelvis indelningsverketsrotering (vid soldatrote, båtsmansrote alternativt ryttarrote), fattigvård (vid fattigrote) samt på grund av för att arrangera husförhör (vid husförhörsrote).
Ordet rote används idag inom svenska språket såsom armé begrepp, avseende ett formering från numeriskt värde stridsenheter, exempelvis numeriskt värde flyg alternativt numeriskt värde fartyg.[2] Begreppet används även kvar inom viss föreningsverksamhet samt Svenska kyrkan, samt inom släktforskning.
Historisk betydelse
[redigera | redigera wikitext]Parti inom högfrälset
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Folkungarna
Erikskrönikan, författad mellan 1250 samt 1319, kallar Folkungarna på grund av Folkunga rote, detta önskar yttra ett samling alternativt en område inom detta svenska högfrälset vid 1200-talet.
Ännu in vid tidigt 1900-tal besitter begreppet använts ifall sektion inom politiskt parti.[1]
Arbetslag samt delägare
[redigera | redigera wikitext]I källor ifrån 1500- samt 1600-talet används rote ifall arbetslag nära gruva alternativt hytta, samt dem gruvandelar såsom ägdes samt brukades från sådan rote.
detta kunde även åsyfta enstaka underavdelning mot hyttelag. vid 1700-talet plats järnbärarna inom huvudstaden uppdelade inom arbetslag såsom benämndes rotar.
åtta = an eight, as in figure skatinginom enstaka källa ifrån 1800 åsyftar begreppet delägare inom ett ängsmark, alternativt deras ängslott.[1]
Minsta truppavdelning
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Rote (arméförband) och Rote (flyg)
Under 1500- samt 1600-talet avser rote enstaka armé underavdelning från enstaka fänika alternativt en kompani.
beneath 1600- samt 1700-talet bestod ett rote från 6-10 man beneath ledare från ett rotemästare.[3][4] Fyra rotar bildade en korpralskap. beneath 1800-talet samt tidigt 1900-tal betecknade enstaka rote inom infanteriet nära truppavdelning ifall numeriskt värde led enstaka man inom förstaledet (rotens inledande man) samt den på baksidan honom stående (rotens andra man).
nära kavalleriet kallades motsvarande män över- samt underrotmästare.
See also nollåttaRotevis kolonn kallades nära infanteriet den formering likt uppkom då bataljonens båda flyglar ställdes inom flankställning bredvid varandra tillsammans med inledande ledet utåt; den avskaffades tid 1889. Begreppet äger även kommit för att överföras vid numeriskt värde samarbetande flygplan alternativt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom strid, samt motsvarar tyskans Rotte såsom även kunde bestå från tre enheter.
Stadsdel samt folkbokföringsdistrikt
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Stockholms rotemanssystem
Svenska stadsplaner delades vid 1500- samt 1600-talet in inom rotar,[1] vilka tillsammans tiden fick liknande funktion vilket våra dagars stadsdelar, samt ägde innebörd på grund av brandväsende, ordningsförhållanden samt folkräkning.
Städernas rotar betecknades ibland tillsammans siffra, ibland namn. Exempelvis plats relaterat till göteborg tätort uppdelad inom tio rotar både innanför samt utanför vallgraven sedan 1600-talet.[5]
För Stockholms tätort plats roteindelningen från massiv byråkratisk innebörd samt den övertog folkbokföringen ifrån kyrklig ansvarsområde inom samband tillsammans med för att rotemanssystemet infördes tid 1878–1926.
inom varenda rote levde cirka 10 000 invånare. ett roteman alternativt en roteombud fanns ett tjänsteman ansvarig till folkbokföring samt för att mantalsföra varenda inflyttningar samt utflyttingar på grund av varenda egendomar liksom roten omfattade.[6][7]
Sockendel
[redigera | redigera wikitext]Allt sedan knektehållet infördes 1682 plats varenda socken vid den svenska landbygden indelad inom en antal rotar bestående från ett alternativt flera byar.
Denna administrativa indelning kom för att överföras även vid kommunal samhällsservice samt kyrkan.
Svar för HAR ETTAN OCH TVÅAN i korsord, pilord och 2 andra möjliga svarRotens ägare av mark fick tillsammans med tiden gemensamt ansvar till alltfler aktiviteter. Roten kunde utöver soldatrote även erhålla funktion likt fattigrote, husförhörsrote, skolrote, brandstodsrote, postrote, skjutsningsrote etc. Socknens rotar skulle existera jämstora samt bärkraftiga, således för att dem olika bördorna kunde fördelas rättvist.
ett rote bestod därför från en antal större samt mindre gårdar.
Especially when counting, fyra is often pronounced as fyrdetta vanligaste plats dock för att skolrotar, husförhörsrotar, brandstodsrotar samt soldatrotar fanns anpassade efter sina specifika funktioner samt därför ofta ägde helt olika indelning samt storlek. inom soldatrotarna blandades mot modell ej gårdar från olika jordenatur eftersom dem ägde olika ansvar, medan detta inom allmänhet ej spelade någon roll till övriga typer från rotar.
Militär rekryteringsenhet
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Indelningsverket, Rotering och Utskrivning
Under den tidsperiod då manskap mot fotfolket inom land uttogs genom utskrivning avsåg soldatrote dem personer alternativt gårdar likt gemensamt lämnade samt underhöll ett knekt, enstaka ryttare alternativt enstaka båtsman.
kalenderår 1682 införde Karl XIgeneralindelningsverket samt detta konstanta knektehållet samt roteindelningen blev då fast. Detta innebar för att landet delades in inom små administrativa områden liksom samtliga skulle äga minimalt enstaka knekt. dem gårdar vilket ingick inom området försåg samt underhöll enstaka soldat till den indelta armén tillsammans med en soldattorp, alternativt enstaka båtsman tillsammans en båtsmanstorp nära kustnära orter alternativt enstaka ryttare tillsammans med en ryttartorp.
Rote (engelska: twoship, two ship formation, pair eller fighting wing) är den minsta formationsenhet som används av det svenska flygvapnet och består av två flygplan/helikoptrar (luftfartyg)Invånarna inom gårdarna kom för att kallas rotebönder alternativt rotehållare samt personen likt tog grabb angående soldattorpet kallades rotemästare.
Före 1715 existerar roten ej ansvarig för att hålla soldattorp. Därefter skulle roten bygga samt underhålla en torp tillsammans med gård samt fält liksom soldaten brukade. Den liksom upplät soldattorp fick ett mindre pengar avbetalning alternativt fick erlägga mindre inom knektlega.
ifall soldattorp anlades vid byns gemensamma allmänning utgick ingen kompensation.
Vid kavalleriet kallades motsvarande män över- och underrotmästareDenna militära struktur användes fram mot 1901 då indelningsverket upphörde samt 1901 års försvarsreform infördes. Begreppet rote motsvarade på denna plats danskans lægd samt finskans ruotu.
Fattigrote
[redigera | redigera wikitext]Fattigvården plats nära mitten från 1800-talet ofta organiserad därför för att dem fattiga samt gamla fick sitt underhåll genom för att vandra rotegång.
ett alternativt flera byar kunde forma ett rote, samt varenda gård inom denna fick hysa dem mot roten anvisade fattighjonen en bestämt antal dagar, olika allt efter gårdens storlek. Denna rotegång kallades för att dygna samt dem fattiga, såsom vid detta vis drog ifrån gård mot gård, dyngenjon.[8] Rotegång förbjöds 1918.[1]
En individ såsom underhölls från ett fattigrote kallades rotehjon.
på grund av varenda fattigrote utsågs ett fattigvårdsföreståndare samt eventuellt enstaka speciell fattigvårdsstyrelse.
Skolrote
[redigera | redigera wikitext]Enligt Folkundervisningsstadgan ifrån 1882 skulle skolrådet efter samråd tillsammans kyrkostämman indela området for flyttande utbildning inom rotar, något liksom länge tillämpades vid den ambulerande samiska befolkningens skolgång.[1] inom socknar tillsammans flera fasta skolor (byskolor) fanns skolrote upptagningsområdet på grund av ett lärcentrum, samt plats enstaka sektion inom en större skoldistrikt (som vanligen plats enstaka socken alternativt en pastorat).[1]
Husförhörsrote samt bönerote
[redigera | redigera wikitext]Gårdar långt ifrån ett kyrka, exempelvis inom nykolonialiserade områden inom norra Norrland, fick arrangera byabön ledd från enstaka bonde liksom plats bönpräst.
Flera byar kunde forma enstaka bönerote (begrepp myntat från Sven Hansson) tillsammans med gemensam byabön samt bönpräst, likt senare ofta även fick funktion liksom husförhörsrote samt skolrote tillsammans identisk upptagningsområde.[9]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcdefg] Svenska Akademiens ordbok: rote (tryckår 1959)
- ^Nationalencyklopedien, Rote (militär term)
- ^”rote”. Förvaltningshistorisk ordbok. Nio is commonly pronounced as nie
Svenska litteratursällskapet inom land i norden. 2016
- ^”rotemästare”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet inom land i norden. 2016
- ^Karta ovan relaterat till göteborg rotar, kvarter samt tomter 1637-1807 (enligt Olga Dahls efterforskningar)Arkiverad 11 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Stockholms rotemansarkivArkiverad 8 oktober 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^John Sidén, huvudstaden samt dess roteindelning 1878-1926Arkiverad 1 månad 2008 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Manne Eriksson, Bondeliv inom norra svensk region nära mitten från förra århundradet inom Fataburen (sjunde bandet, 1925), publicerad från Gustav Upmark, Nordiska museet, huvudstaden 1925.
- ^Sven Hansson, Byabön samt bönbyar inom gamla Ume socken, SCRIPTUM NR 41, Rapportserie publicerad från Forskningsarkivet nära Umeå högskola, femte månaden i året 1996, sid 35.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Rote, 10 oktober 1923.