Hur länge har danmark varit med i nato

Danmark besitter, likt en litet nation, länge varit angeläget ifall för att delta inom olika internationella samt regionala samarbeten. detta äger ständigt varit engagerat inom FN genom bland annat bidrag mot FN:s fredsbevarande styrkor samt utvecklingsbistånd genom FN-organ.

Under 1990-talet förde land ett energisk utrikes-, försvars- samt biståndspolitik tillsammans med fokus på Arktis, Östersjöregionen, Balkan, Mellanöstern samt Afghanistan.

Östersjöstaternas råd tillkom på dansk-tyskt initiativ 1992, samt 1993–1994 ingick Danmark bilaterala militära samarbetsavtal tillsammans med Polen, dem baltiska staterna samt Ryssland. tillsammans varenda utom Ryssland inleddes en intensivt samarbete. beneath 1990-talets konflikt på Balkan gav land grundlig humanitärt stöd samt bidrog tidigt samt förhållandevis mer än något annat nation mot FN:s samt Natos trupper inom regionen.

Danmark månar också ifall detta nordiska samarbetet.

Visserligen kunde varken dem gamla planerna på en nordiskt försvarsförbund alternativt ett skandinavisk finansiell union förverkligas, dock passunionen, den gemensamma arbetsmarknaden samt lufttrafiksamarbetet äger fungerat väl inom många år. Medan land fanns detta enda nordiska landet inom EG/EU arbetade landet på för att få tillsammans med dem andra samt tog på sig uppgiften såsom brobyggare mellan Norden samt EU.

land besitter ännu denna roll inom förhållande mot såväl Norge samt Island såsom Färöarna samt Grönland. Färöarna samt Grönland är ej tillsammans inom EU trots för att dem tillhör detta danska riket.

Efta samt EG/EU

När frihandelsorganisationen Efta bildades 1959 fanns land tillsammans för för att behärska fortsätta tillsammans sin viktiga jordbruksexport mot Storbritannien på gynnsamma villkor.

Efter enstaka folkomröstning 1972 blev land tillsammans tillsammans Storbritannien samt Irland medlemmar från Europeiska gemenskapen (EG) liksom 1992 blev Europeiska unionen (EU).

Danskarna plats dock tveksamma mot en utökat politiskt samarbete inom unionen, bland annat eftersom dem plats rädda för för att försvinna inom detta stora Europa samt ej få tillräckligt tillsammans påverkan.

inom ett folkomröstning 1992 röstade danskarna tillsammans med knapp marginal nej mot Maastrichtfördraget angående en fördjupat samarbete mellan medlemsländerna, däribland förverkligandet från valutaunionen EMU.

För för att undgå enstaka europeisk kris samt en eventuellt danskt utträde ur EG formades enstaka ”nationell kompromiss” likt bas för ett fräsch folkomröstning.

Målet fanns för att få Socialistisk Folkepartis ledning för att ställa sig på baksidan en ja samt grupp fick därmed avgörande effekt över kompromissens utformning. Socialistisk Folkeparti krävde för att land skulle stå utanför vissa delar från fördraget. dem andra länderna accepterade fyra danska undantag: danskarna avslappnad delta inom EMU, inom en eventuellt försvarssamarbete, inom samarbetet angående unionsmedborgarskap samt inom detta rättsliga samt polisiära samarbetet.

I ett färsk folkomröstning 1993 stödde 56 andel från dem röstande förslaget.

Fem år senare hölls enstaka folkomröstning angående Amsterdamfördraget, likt bland annat handlar angående samverkan inom asyl- samt invandringsfrågor samt likt ger EU rätt för att ingripa militärt inom kriser. Denna gång röstade 55 andel ja. År 2000 försökte regeringen bli från tillsammans en från undantagen då man bad danskarna för att ta ställning mot en danskt deltagande inom EMU.

dock försöket misslyckades då 53 andel röstade nej.

Kort efter Rysslands fullskaliga invasion från Ukraina inom månad 2022 beslöt regeringen för att ett folkomröstning skulle hållas ifall för att avskaffa detta danska undantaget från för att ingå inom EU:s gemensamma säkerhets- samt försvarspolitik (GSFP).

inom folkomröstningen inom juni identisk år röstade 67 andel från väljarna ja mot förslaget.

USA, Nato samt nya säkerhetshot

För land är relationerna mot USA centrala, ej minimalt på bas från Grönland vilket ligger inom Nordamerika samt är viktigt för USA:s militära säkerhet.

USA äger också ansetts artikel den yttersta garanten för Danmarks personlig säkerhet, samt land gick tillsammans med inom Nato redan när alliansen bildades 1949.

inom den danska opinionen besitter Nato-medlemskapet en massivt samt växande stöd. Efter den ryska invasionen från Ukraina 2022 ingicks enstaka överenskommelse tillsammans med USA angående utökat försvarssamarbete.

Hotet från Ryssland äger gjort för att säkerheten inom närregionen kommit inom fokus dock även vikten från cybersäkerhet framhålls liksom för att säkra landets ekonomiska intressen samt för att stå upp för liberaldemokratiska värderingar.

Terrorism, klimatförändringar samt oreglerad migration är hot likt uppmärksammas.

Tyskland

Då frågan angående västtyskt medlemskap inom Nato blev aktuell 1954 utnyttjade land tillfället mot för att förbättra förhållandena för den danska minoriteten inom tyska Sydslesvig.

Bonn-Köpenhamn-förklaringarna 1955 lade grunden mot ett många positiv tillväxt ej bara för minoriteterna samt majoritetsbefolkningarna inom gränsregionen mellan Tyskland samt land utan också för ökat förtroende samt samarbete mellan land samt Västtyskland. Inom ramen för Nato integrerades enstaka dansk samt enstaka tysk division inom ett kår likt ansvarade för försvaret från Slesvig-Holstein, samt inom europeisk politik kom man ofta för att samarbeta.

inom gränsregionen där man efter kriget motarbetade varandra började man så småningom samarbeta, samt idag fortsätter arbetet för ökad integration.

Försvar

I takt tillsammans för att Nato äger framhållit vikten från avskräckning samt försvar på hemmaplan äger land beslutat angående ökade satsningar på försvaret.

Målet är för att landet bör uppnå Natos mål för att lägga 2 andel från bruttonationalprodukten på försvaret mot år 2030.

Efter tre årtionden tillsammans med många militära uppgift inom omvärlden prioriteras åter försvaret från detta egna landet samt närområdet.

Våren 2023 slöt flygvapencheferna inom land, Norge, land i norden samt land (de båda sistnämnda ägde då ansökt ifall Natomedlemskap) en avtal såsom säger för att flygstridskrafterna bör behärska fungera såsom ett gemensam styrka.

Tillsammans äger land i norden, landet, Norge samt land ungefär 250 stridsflygplan.

Försvaret omstrukturerades inom början från 1990-talet för för att producera enstaka modern styrka för internationella uppgift. Värnplikten (värnrätt för kvinnor) reducerades samtidigt mot ett fyramånaders ”totalförsvarskurs” likt fungerar liksom enstaka allmän beredskapsutbildning samt rekryteringsbas för yrkessoldater.

Genom sitt flitiga deltagande samt engagemang inom internationella militära operationer stärkte land sitt förtroende både från USA:s samt Natos sida.

Över 10 000 danska soldater äger deltagit inom Natos bidrag inom Kosovo sedan 1999.

När USA hösten 2001 inledde sitt "krig mot terrorismen" inom Afghanistan bistod land tillsammans specialtrupper. Våren 2006 skickades ett trupp mot den afghanska provinsen Helmand såsom enstaka sektion från den Natoledda Isafstyrkan. land äger haft sammanlagt närmare 10 000 soldater inom Helmand, varav knappt en 40-tal förlorat existensen.

År 2021 inom samband tillsammans med för att detta Nato-ledda uppdraget avslutades, tog land bostad sina sista soldater från landet.

Våren 2003, när USA samt Storbritannien gick in inom Irak för för att störta landets president Saddam Hussein, gav land symboliskt stöd genom för att närvara tillsammans med en par örlogsfartyg.

Efter kriget sände land ett trupp mot Irak vilket enstaka sektion från den multinationella säkerhetsstyrkan dock den drogs åter 2007. Sedan 2018 deltar land även inom Natos uppgift för att ge råd samt träning mot irakiska säkerhetsstyrkor.

land bistår även sedan 2014 den internationella koalitionen vilket bekämpar Islamiska staten, fryst vatten tillsammans anställda .

Sedan 2008 äger danska flottan nästan kontinuerligt haft en stort örlogsfartyg tillsammans med inom den internationella flottstyrkan likt försöker för att beskydda sjöfarten runt Afrikas horn mot somaliska pirater.

2010 stod styrka även beneath danskt kommando. inom Afrika besitter land även sedan 2012 varit aktivt inom kampen mot terrorism inom Sahelregionen.

Efter detta för att USA lämnat sin militärbas på Island 2006 ingick Island, land samt Norge 2007 en samarbetsavtal angående övervakning inom isländskt luftrum.

På liknande sätt äger land bistått sina baltiska Nato-allierade vilket ej heller äger eget flygvapen.

Flottan äger sedan 1990 omstrukturerats. Ubåtarna äger sparats försvunnen, liksom dem snabba torped- samt missilbåtarna mot förmån för stora oceangående, flexibla samt uthålliga ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig.

Patrulleringen från danska farvatten hanteras numera från många små samt lättbeväpnade ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig. ett från flottans främsta information besitter inom många år varit övervakning inom arktiska farvatten.

Danska F-16-plan utförde 600 flyguppdrag över Libyen inom samband tillsammans den internationella aktionen för för att skydda civila beneath upproret mot Gaddafi 2011 (se Libyen, Modern historia) samt land deltog även tillsammans sju F-16-plan inom dem USA-ledda flyganfallen inom Irak samt Syrien mot den extrema islamistgruppen Islamiska staten (IS).

dem danska F-16-planen håller på för att bytas ut mot 27 F35-stridsplan likt en led inom ett kostsam samt grundlig modernisering från flygvapnet.

LÄSTIPS! Läs mer angående dansk politik inom vår nättidning Utrikesmagasinet:
Militärt är Trumps grönländska affär helt onödig (19-08-29)

Om våra källor

Texten är uppdaterad/granskad 19 juni 2023.

Redaktör: Martina Johannesson

Länkar mot mer information