Hur många år lever en fisk

Hajar existerar enstaka från tre grupper broskfiskar, tillsammans ^[1] kända arter. dem lever inom huvudsak inom havet dock en fåtal arter äger perioder inom sötvatten.

Typiskt på grund av hajar existerar för att dem saknar simblåsa dock istället besitter andra lösningar vid flytkraft.

Bland annat besitter dem ett massiv oljefylld lever samt en enkel skelett inom struktur från brosk. Trots detta sjunker dem flesta hajar ifall dem slutar simma, samt hajar vilket lever var vattendjupet existerar stort simmar därför kurera tiden. Vissa hajarter existerar även tvungna för att konstant simma på grund av för att behärska andas; dessa kallas till obligata ramventilerare.

Drygt hajarter existerar helt bottenlevande medan drygt arter lever både vid botten samt inom detta öppna vattnet samt endast 25 arter lever enbart inom öppet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Hajar besitter 5–7 gälspringor samt ett massiv stjärtfena samt ett alternativt numeriskt värde ryggfenor. samtliga hajarter besitter inre befruktning, ett sektion föder utvecklade ungar medan andra lägger oval form.

Mest känd existerar möjligen vithajen, vilket inom sällsynta fall besitter attackerat människor. andra kända arter existerar tigerhaj, tjurhaj, flera arter hammarhaj samt gråhaj. Vetenskapligt sett existerar citronhajen den maximalt studerade.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Nära från hajarterna blir ej större än 1 meter, drygt 50 arter blir mellan 1 samt 1,5 meter, 50 från arterna blir 1,5–3 meter samt 25 arter blir ovan 3 meter.^[2] dem numeriskt värde minsta hajarterna existerar dvärgkäxa samt dvärgpigghaj vilka blir 15–17 centimeter långa.

Världens största haj existerar valhajen var ett myndig individ normalt mäter mellan 6 samt 10 meter.^[3] Den längsta säkert uppmätta valhajen plats dryga 12 meter.^[4]

Tänder

[redigera | redigera wikitext]

Tänder hos hajar samt rockor existerar lyodonta, vilket innebär för att dem ej existerar fastgjutna inom käkarnas brosk.

Tänderna sitter istället förankrade inom vävnaden såsom täcker käkbrosket.^[5] Tänder hos hajar existerar vanligen arrangerade inom rader; dem kunna även skapa stora tandplåtar till för att krossa födan. inom vissa arter existerar tänderna hos juveniler samt vuxna individer olika samt hos flera skiljer dem sig mot samt tillsammans mellan könen.

Hos dem flesta hajar existerar detta dem numeriskt värde främsta raderna likt existerar funktionella rader dock vissa arter förmå äga upp mot åtta funktionella rader. dem icke funktionella tänderna existerar ersättningständer såsom ännu växer. Hos dem flesta hajar finns detta totalt mellan 20 samt 30 rader, samt antalet varierar vid varenda rad mellan 1 samt (valhajen).^[6] Hajar byter alltså all tiden ut sina tänder.

Tandersättningshastigheten skiljer sig mellan arter samt beror vid ålder hos djuret, diet, säsongsvariationer samt vattentemperatur. dem flesta hajar byter ut enstaka par tänder inom taget dock hos vissa gå förlorad läka rader åt gången. Citronhajens ungar byter ut tänderna inom över- samt underkäke plats åttonde dygn (detta inom fångenskap). Den längsta tiden till utbyte från tandrad såsom rapporterats existerar 5&#;veckor, detta gällande småfläckig rödhaj.

Undersökningar (Luer) vid juvenila sköterskehajar visar för att ersättningshastigheten från tänder plats mer än dubbelt sålunda långsam vid vintern jämfört tillsammans sommaren.

De lever i huvudsak i havet men ett fåtal arter har perioder i sötvatten

Tandstorleken ökar tillsammans hajens storlek (Moss ). Detta innebär för att ersättningshastigheten borde existera såsom högst då hajen existerar små samt växer snabbt. detta existerar alltså möjligt för att uppskatta längden vid hajen bara genom för att titta vid tänderna. detta kunna dock existera massiv variation vid största tanden hos lika långa individer från identisk art hos fossila hajar.

Vissa tänder lämpar sig till för att spetsa, greppa, knipsa samt slita bytet inom stycken. Hos exempelvis sandtigerhajen samt makohajen existerar tänderna vassa samt sylformade, lämpliga på grund av för att spetsa sjömat alternativt bläckfisk samt hålla kvar födan. andra tänder vilket hos exempelvis vithajen existerar triangulära, plåtlika samt sågtandade samt lämpar sig bäst för att såga tillsammans.

Dessa tänder existerar starka nog för att slita loss köttstycken ifrån varelse större än dem själva. Båda dessa typer från tänder är kapabel finnas inom identisk haj, detta hos exempelvis några hajar inom släktet Carcharhinus samt ordningen gråhajartade hajar (Carharhiniformes). Hundhajen besitter rader tillsammans med långa avtrubbade tänder likt används till för att krossa blötdjur samt kräftdjur.

Tjurhuvudhajar samt vissa hammarhajar besitter både vassa tänder samt krosständer.

Det förekommer en omfattande om- och inplantering av fiskar i Sverige

Förutom tänder inom munnen besitter hajar tänder ovan kurera huden, vilka kallas plakoidfjäll alternativt hudtänder. dem vanliga tänderna tros äga utvecklats ifrån dessa plakoidfjäll. Hudtänder existerar strukturellt liknande vanliga tänder samt äger en hårt yttre hölje från emalj, beneath detta lager finns dentin, nervceller samt blodkärl. Hos dem flesta hajar bildar dessa plakoidfjäll en fullständig "överdrag" ovan kroppen.

Huden hos vissa hajar existerar således grov för att en bytes hud kunna skrapas från nära förbindelse tillsammans hajen. Hajhud äger torkats samt använts vilket sandpapper; detta ark, vilket kallas "shagreen", används mot för att polera virke.

Lorenzinis ampuller

[redigera | redigera wikitext]

Hajar äger fler sinnen än människan.

dem besitter även en sjätte sinne liksom ibland kallas till detta elektriska sinnet. samtliga levande varelse skickar ut små elektriska impulser. Dessa känner hajen från genom små porer likt kallas till Lorenzinis ampuller. Dessa existerar fulla tillsammans gelé samt sitter ovan all kroppen dock främst inom nosen. Genom dessa porer förmå hajen alltså uppleva från fiskar samt andra vilt trots för att dem existerar utom synhåll, vilket hjälper dem då dem jagar.

Man tror för att detta elektriska sinne även hjälper dem för att styra.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

De olika arterna från hajar förekommer inom samtliga oceaner samt angränsande havsområden. dem iakttas ofta nära landremsa vid havet var deras passage mot att ge liv existerar upphöjd.

Hajar förekommer även inom detta öppna havet samt inom djuphavet. ett sektion arter existerar inriktade vid byten liksom lever inom den bentiska havszonen nära oceanens botten samt andra arter vid byten liksom förekommer inom dem fria pelagiska vattenmassorna.

Se även: inventering ovan hajar inom svenska vatten

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Evolution

[redigera | redigera wikitext]

Avsaknad från simblåsa hos hajarna influerade troligen evolutionen från stora fenor samt även deras speciella kroppsform.

detta kunna även äga påverkat utvecklingen från broskskelett, allt detta reducerar dess trend för att sjunka. beneath utdragen tidsperiod fanns detta föreslaget för att brosk utvecklades innan varelse kunde forma ben. dock detta troligaste existerar för att detta existerar ett evolutionär specialisering vilket fullfölja skelettet starkt, enkel samt elastiskt vilket innebär för att detta behövs mindre energi på grund av för att flytta kroppen.

Hajar äger ej flera delar likt fossiliserar väl dock en från dem vanligaste fossila fynden bland ryggradsdjuren existerar dock hajtänder samt plakoidfjäll. Mellan numeriskt värde samt tre tusen arter hajar besitter beskrivits. Denna siffra existerar ej helt detaljerad eftersom evolutionär förändring hos hajar existerar långsam samt detta existerar väldigt svårt för att att fatta beslut eller bestämma något fanns ett art slutar samt plats enstaka ytterligare börjar.

De äldsta säkra fossila spåren från hajar existerar inom form eller gestalt från plakoidfjäll ifrån tidig silur, omkring miljoner kalenderår sedan. Liknande tidigare fynd äger gjorts, dock detta råder delade meningar bland paleontologerna ifall dessa verkligen existerar ifrån genuin hajar.^[7] eftersom endast enstaka fjäll äger återfunnits, existerar kunskapen angående hajarna ifrån denna tidsperiod många bristfällig.

dem inledande hajtänderna liksom hittats existerar ifrån län i england. Dessa tänder plats tvåspetsiga dock vilken haj vilket existerar ägaren mot dem råder detta delade meningar ifall. Den äldsta hajskallen existerar ifrån mitten från län i england samt tillhörde enstaka Xenacant (ormhaj), enstaka ålliknande haj likt levde inom sötvatten tillsammans bentisk livsstil.

dem flesta hajar ifrån sen län i england levde inom sötvatten mot skillnad ifrån dagens hajar. Xenacanter alternativt ormhajar ägde ett konstig pigg på baksidan huvudet, Xenacant betyder just ”strange spine”. andra kännetecken vid ormhajar fanns diplodonta (två spetsiga) tänder samt symmetrisk caudalfena (stjärtfena). ett ytterligare Xenacant fanns antarctilamna, vilket betyder lamnid haj (håbrandsartad haj) ifrån Antarktis.

Xenacanterna dök upp inom län i england samt försvann utan en spår inom Trias. ett ytterligare assemblage från hajar fanns Ctenacanterna, vilka ägde ett pigg likt plats cylindrisk samt ornamenterad tillsammans små vassa, tandlika utskott. dem ägde mer hajliknande lekamen samt kladodonta tänder (flerrotade). Cladoselache existerar detta maximalt kända släktet ifrån Paleozoikum, dessa hajar ägde ett kombination från ancestrala samt deriverade karaktärer.

dem fanns samtidigt vilket Ctenacanterna samt 50 miljoner kalenderår före Xenacanterna.

Kroppen plats enbart stödd från ryggsträng (stödjande skelettstav), dock broskbågar skyddade ryggmärgen. liksom flera förhistoriska hajar ägde den vykort avtrubbad näsa, ankomsthall munhåla, långa käkar, kladodonta tänder, tydlig pigg framför dorsalfenor (ryggfenor). Den ägde även kölar längs sidorna samt halvmåneformad caudalfena (stjärtfena). Detta existerar vanligt hos dagens snabbsimmande hajar, exempelvis makohajen.

Man tror därför för att Cladoselache fanns enstaka snabbsimmande jägare. Piggarna framför ryggfenorna tros äga minskat motståndet mot vattnet.

Hur gamla fiskarna kan bli varierar från art till art

Cladoselache ägde sparsamt antal hudtänder, hudtänder vilket fungerar vilket skydd, förstärkning från muskelfästen samt minskad friktion mot vattnet. Varför behövde dem ej sålunda flera hudtänder? en svar förmå artikel för att tillsammans mindre hudtänder balanserar man mindre samt därmed flyter förbättrad. Man besitter ej hittat könsrullar vid Cladoselache, dock detta kunna förstås bero vid för att man bara hittat hondelar.

Ett välkänt släkte ifrån Mesozoikum existerar Hybodys ifrån sent Trias. detta finns kompletta skelett bevarade vid ovan 2 meter. vid flera sätt liknar dem dagens hajar förutom för att dem besitter ankomsthall munhåla samt heterodonta tänder. dem främre tänderna ägde långa ganska vassa spetsar inom mitten tillsammans med omgivande mindre spetsar.

Dessa tänder användes till för att stycka samt döda mjuk att födas. dem bakre tänderna fanns mer trubbiga samt användes till för att krossa skal. från dagens hajar existerar detta tjurhuvudhajar likt äger liknande tänder, dem äter småfisk, krabbor, sjögurkor, blötdjur, räkor, skalade djur, ostron. Hybodonterna uppvisade även förändringar inom bröst samt bukfenor liksom gjorde dem mera rörlig än hajarna ifrån Paleozoikum.

Fenorna kunde användas mot manövrering vid en sätt såsom fanns omöjligt på grund av hajar tillsammans med mera stela fenor således vilket Cladoselache. Utspridningen från hajar inom Mesozoikum medförde även förändringar från stjärtfenan samt tillkomsten från analfena. Musklerna samt skelettstrålarna inom stjärtfenan gav dem mer flexibilitet. Detta betydde för att undersidan från stjärtfenan pendlade efter då hajen rörde fenan ifrån ett blad mot den andra.

Detta resulterade inom uppåt–framåt-kraft vilket kunde lyfta enstaka haj ifrån vilande position alternativt minska tendensen för att sjunka då den simmade.

Dagens hajar utvecklades beneath Jura samt flera från dessa hajar lever kvar.

Mycket i våra kroppar var det fiskarna som var först med och vi har ärvt mycket av dem

dem allra första fossilen existerar daterade miljoner tid åter inom tiden samt tillhör makohajar. Den distinkta skillnaden mellan dagens hajar samt förhistoriska hajar existerar positionen från munnen. Hos moderna hajar existerar munnen placerad subterminalt detta önskar yttra vid undersidan från huvudet. inom prehistoriska hajar sitter munnen slutligt, alltså längst bort fram likasom hos benfiskar.

dem moderna hajarna besitter även tänder likt existerar grövre samt innehåller mera komplexa emaljliknande ämne. Även ifall dem moderna hajarna utvecklats beneath Jura vet ingen ifrån vilken lag dem utvecklats ifrån. Den ledande teorin besitter varit för att dem kommer ifrån hybodonterna dock idag existerar detta erhålla såsom håller tillsammans angående detta.

Vissa paleontologer tror vid bas från dem geografiska positionerna från fossilen för att trollhajen divergerade samt inriktade sig tidigt ifrån ett gemensam anfader från Jättehajar/Håbrandsartade hajar (Lamniformes). Tänderna hos denna gemensamma anfader liknar tänderna hos sandtigerhajen dock detta finns distinkta skillnader även. andra hävdar för att Mcmurdodus vilket existerar känd ifrån mitten från län i england existerar den allra första från dem moderna hajarna.

Denna slutsats dras genom undersökningar från emaljstrukturen inom tänderna. detta äger även föreslagits för att Paleospinax skulle artikel ett från dem allra första från moderna hajar. Paleospinax liknade dagens djuphavslevande hajar.

Hajar & rockor (Neoselachii) spreds snabbt beneath mitten från Krita dock vad gav bränsle mot denna spridning?

Detlev Thies & Wolf-Ernst Rief besitter föreslagit för att denna spridning plats en svar vid den goda resurser vid fräsch att födas inom struktur från nya benfiskar, semionotider. Dessa benfiskar plats ett snabbsimmande mjukfjällad att ge liv på grund av den vilket hann ikapp dem. Hajarna svarade vid denna att ge liv, dem ägde förmågan för att simma snabbt, ökad manövreringsförmåga, flexibla käkar, utökade sinnen vilket gjorde detta möjligt för att fånga dessa benfiskar.

Dessa hajar levde nära landremsa vid havet, lite senare utvecklades även snabbsimmande hajar inom öppet dricksvatten. Dessa hajar fanns ej dem ledande rovdjuren från denna period, dem konkurrerade tillsammans marina reptiler. enstaka ytterligare teori ifall den snabba spridningen från hajar inom mitten från Krita existerar för att just dessa marina reptiler dog ut samt därmed försvann hajarnas största konkurrenter.

För omkring 65– miljoner kalenderår sedan skiftade fyra grupper från hajar samt rockor (Neoselachii) ifrån för att existera aktiva jagare mot filtrerande. Matthajar gav upphov mot valhajar. numeriskt värde grupper från Jättehajar alternativt Håbrandsartade hajar(Lamniformes) gav upphov mot brugden samt jättemunshajen. Den fjärde gruppen ifrån hajar samt rockor gav upphov mot filtrerande rockor (Myliobatiformes).

Fiskar är en parafyletisk grupp, och som sådan har den inte någon naturlig plats i systematik baserad på utvecklingshistoria

Megalodon fanns 15 meter utdragen samt vägde 50 ton samt valar plats ej en ovanligt byte. Denna gigant dök upp till 16 miljoner kalenderår sedan samt försvann plötsligt till 1,6 miljoner tid sedan. Megalodons tänder liknar Vithajens vid flera sätt dock uppvisar även skillnader. dem existerar grövre samt liknar en D inom tvärsnitt, detta finns även en mörk lager mellan rötter samt växtdel.

Fiskar är den största gruppen inom ryggradsdjuren och omfattar cirka 30 kända arter, och det finns säkert fler arter som vi inte känner till

Skillnaden existerar ej således massiv då man jämför tillsammans dem allra största vithajständerna. Man besitter funnit Megalodontänder vid läka 18 cm! detta finns numeriskt värde olika sätt för att titta vid Megalodons släktskap tillsammans vithajen. Vissa tror för att likheterna beror vid nära släktskap medan andra säger för att detta likväl kunna artikel en modell vid konvergent tillväxt, detta önskar yttra liknande utseende vid bas från liknande selektionstryck (miljö).

Inre systematik

[redigera | redigera wikitext]

Hajfiskar uppvisar flera gånger konvergent evolution emellan olika familjer samt arter. Detta existerar troligen såsom maximalt tydligast mellan sågfiskar (Pristiformes) samt såghajar (Pristiophoridae). Detta betyder för att morfologiska karaktärer kunna existera svårtolkade.

Systematiken hos hajfiskar existerar inom flera fall olöst.

detta finns ett taxonomi framtagen från hajsystematikern Leonard Compagno liksom dem flesta författare lutar sig åter mot. Denna systematik grundar sig oftast vid morfologiska karaktärer. Hajfiskar kunna dock delas in inom tre huvudblock samt dessa existerar Squalea, Batoidea samt Galea.^[8]

Squalea omfattar ordningarna, kråshajar samt kamtandhajar (Hexanchiformes), tagghajar (Echinorhiniformes), pigghajsartade hajar (Squaliformes), havsänglar (Squantiniformes) samt såghajar (Pristiphoriformes).

Mer avancerade hajfiskar utgörs från rockor alternativt batoider (Batoidea) samt gruppen Galea. Hajfiskar inom Batoidea existerar varenda rock-lika. dem utgörs från äggrockor (Rajiformes), darrockor (Torpediniformes), stingrockor (Myliobatiformes), sågfiskar (Pristiformes) samt kilfiskar (Rhiniformes). Galea utgörs från ordningarna tjurhuvudhajar (Heterodontiformes), jättehajar (Lamniformes), matthajar (Orectolobiformes) samt ögonlockhajar (Carcharhiniformes).^[8]

Se även: inventering ovan hajsläkten samt arter

Hajar samt människor

[redigera | redigera wikitext]

Hajattacker

[redigera | redigera wikitext]

Oprovocerade hajattacker existerar incidenter mellan hajar samt människor inom hajens naturliga miljö, utan för att hajen besitter blivit retad.

Hajattacker vid dykare, hajar liksom sköts ifall inom pooler eller vattentankar, alternativt angrepp såsom inträffar då man bärgar döda människor kallas inom dessa kontext ej till oprovocerade hajattacker. enstaka provocerad hajattack existerar då ett människa initierar ett kroppslig förbindelse tillsammans med enstaka haj, mot modell ett dykare vilket rör nära hajen alternativt enstaka fiskare liksom tar försvunnen ett haj ifrån en fiskenät.

inom medelvärde blir cirka 10 människor dödade från hajattacker varenda kalenderår.

Det debatteras livligt varför en fåtal hajar attackerar människor. Den internationellt erkände hajsystematikern samt forskaren Leonard Compagno tycker för att man istället bör vända vid frågeställningen. tillsammans tanke vid detta låga antalet angrepp samt dem flera miljoner människor vilket existerar inom haven varenda solens tid tycker Leonard för att den stora frågan är: varför attackerar hajar oss därför sällan?^[9]

Statistik

[redigera | redigera wikitext]

Antalet hajattacker tid fanns 61^[10], dock detta existerar ej en säkert antal, då ej samtliga länder registrerar hajattacker.

Antalet oprovocerade hajattacker besitter ökat inom identisk takt ovan århundradet. detta existerar bara en fåtal angrepp likt leder mot dödsfall. Statistiskt sett existerar detta ytterst osannolikt för att bli attackerad från ett haj, samt många troligare för att dö från exempelvis solsting vid stranden. en tiotal arter anses äga attackerat människor tillsammans med allvarligare följder, samt endast fyra arter besitter bevisligen dödat människor, vithajen, tigerhajen, tjurhajen samt årfenshajen.

Överhuvudtaget existerar detta svårt för att nyttja hajattackstatistik inom vetenskapliga syften då statistiken kunna yttra mer ifall människans beteende än hajens. Statistik blir ej data förrän den säger någonting. Frågan "vad betyder allt detta, angående någonting alls" bör ständigt ställas. mot modell reducerar hajattacker mellan klockan samt vid dagen.

Detta behöver ej yttra någonting ifall hajarnas beteende utan förmå likaväl förklara för att förutsättningarna mot förbindelse mellan hajar samt människor reducerar nära denna tidsperiod vid dagen, eftersom flera människor då går samt äter.

Ichthyologiavdelningen nära Floridas naturhistoriska museum hyser detta Internationella hajattackarkivet, såsom besitter data ifall hajattacker inom världen, främst inom västvärlden.

Hajprodukter

[redigera | redigera wikitext]

Först samt främst utnyttjas vissa hajarter vilket matfisk. var existerar hajfenor särskilt åtråvärda, då detta anses artikel ett delikatess. ett tredjedel från världens hajfenfiske sker inom EU, var Spanien existerar ledande. enstaka hel sektion hajfenor exporteras ifrån EU mot Asien.

haj förekommer även inom svenska fiskaffärer, dock var förmå ursprunget artikel gömt beneath påhittade handelsnamn, exempelvis nordsjöål. Hajlever används på grund av tillverkning från hajleverolja samt hudvårdprodukter. Hudar ifrån större arter kunna industriellt användas mot skinn- samt läderartade varor.

Hajskyddsföreningar

[redigera | redigera wikitext]

Många hajarter existerar hotade, framför allt p.g.a.

överfiskning. inom världshaven blev tagna &#; ton haj upp beneath , samtidigt vilket beståndet minskat 90&#;% sen 20 kalenderår tidigare. Allmänhetens nyfikenhet besitter maximalt riktats mot människoätande hajars farlighet, samt kännedomen ifall för att detta även finns på grund av människan ofarliga samt även nyttiga hajar besitter varit dålig.

för tillfället växer emellertid intresset inom takt för att man fått upp ögonen på grund av för att detta finns hotade arter bland hajarna. Hajar ligger högt upp inom näringskedjan samt äger enstaka nyckelroll inom ekosystemet. Därför besitter vid flera håll inom Europa startats hajskyddsföreningar. således även inom land, Svenska hajföreningen samt We (L) Sharks.

Även inom vetenskapen existerar kunskapen angående hajar begränsad, samt mera undersökning behövs.

Det finns även enstaka lobbyorganisation, Shark Alliance, tillsammans med deltagare ifrån bl&#;a Statens jordbruksverk.

Tångspiggen lever bara drygt ett år medan stören, en art som tidigare förekommit i Finland, kan bli över år gammal

enstaka gemensam handlingsplan väntas existera genomskinlig inom slutet från land anses artikel bland dem mer hajvänliga länderna inom Europa, samt Shark Alliance trycker vid på grund av för att Sveriges statsmakt bör föra "hajarnas talan" inom EU-organisationen.^[11]

Internationella avtal rörande hajars miljö

[redigera | redigera wikitext]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Haj kommer ifrån nederländskahaai.

detta inhemska termen hå återfinns inom artnamn vilket håbrand, hågäl samt håkäring. Båda orden härrör ifrån en germanskt *hanhuz tillsammans med betydelsen pinne, påle, stock; likt antagligen överförts vid hajarna tillsammans med anledning från kroppsformen.^[12]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Katalogdata &#;&#;&#;&#;&#;&#;•&#;EoL:&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;•&#;ITIS:&#;&#;&#;&#;•&#;NCBI:&#;&#;&#;•&#;Fossilworks:&#;&#;&#;•&#;WoRMS:&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;