Hur mycket tjänar man på att äga skog

Skoglig kapitalavkastning - angående förräntning

En placering inom skogsvård ger ett utdelning vilket ni får sektion från när ni säljer virke. Investeringen kunna ni likna nära för att ni sätter in valuta på banken. När ni tar ut dem besitter dem förhoppningsvis ökat inom värde.

Ju mer dem besitter ökat per år, desto större är förräntningen.

I skogliga kalkyler är räntorna normalt lägre än inom kortsiktiga investeringar inom industrin alternativt på börsen, 2-3 % real ränta (efter inflation samt skatt) är vanligt.

Detta innebär att man efter 70 år kan räkna med att ha fått tillbaka någonstans mellan 15000 och 60000 på en investerad tusenlapp

för att man accepterar lägre räntor inom skogen beror på för att skogen är enstaka långsiktig placering vilket besitter demonstrerat sig existera ganska säker.

Som skogsägare förmå ni äga olika krav på vilken ränta ni önskar få på dina skogsvårdsinvesteringar. Dina förräntningskrav påverkas från enstaka mängd faktorer.

modell är alternativa kapitalplaceringar, skatter samt egna bedömningar från risker samt prisutveckling.

En nödvändig åtgärd såsom påverkar läka skogsfastighetens förräntning är hur ni prioriterar dina slutavverkningar. detta är ju slutavverkningarna liksom står för merparten från dina inkomster.

tillsammans verktyget Beståndsval förmå ni beräkna förräntningen på ditt bestånd. När ni vet vilka bestånd liksom förräntar sig maximalt alternativt minimalt kunna ni rangordna bland dessa för för att maximera lönsamheten.

Skogens bestånd är kapitalplaceringar

Ett skogsbestånd (åtminstone en produktionsbestånd) är likt enstaka kapitalplacering.

ni bör därför jämföra förräntningen från bestånden tillsammans räntan alternativt avkastningen från andra placeringsalternativ. angående beståndet äger låg förräntning är detta bättre för att avverka samt placera pengarna inom bankkonton, fonder alternativt aktier.

Hur mycket tjänar man på att äga skog? Den årliga ekonomiska avkastningen beräknas ligga kring 4-6% för svensk skog, beroende på vilken del av landet det gäller

enstaka sektion förmå också återinvesteras inom skogsvård.

För ett nybliven skogsägare tillsammans med stora lån förmå detta existera lämpligt för att jämföra skogens förräntning tillsammans räntan på lånen, detta önskar säga kapitalkostnaden.
Skatt, inflation samt riskspridning påverkar också förräntningskravet. 

Illustration: Anna Marconi.

Vilken ränta bör ni jämföra med?

detta påverkar dina förräntningskrav:

• Låneräntan - angående ni behöver valuta samt är kapabel välja mellan för att avverka en bestånd alternativt för att låna valuta. detta är kapabel gälla nya skogsägare tillsammans med många lån.
• Alternativ kapitalavkastning - angående ni ser bestånden likt ett från många placeringar från dina tillgångar.
  
  
• 



Den alternativa kapitalavkastningen är kapabel artikel bankränta, utdelning samt värdetillväxt på aktier alternativt fonder. detta kunna gälla "mogna" skogsägare tillsammans små skulder.

Beskattningen sänker förräntningskravet inom skogen

Det går ej för att rakt från jämföra räntan på en bankkonto tillsammans med avkastningen inom skogen.

Tillväxten inom skogen är skattefri. Bankräntan beskattas däremot för detta år räntan blir betald.

Du har ett bestånd med 2 % förräntning, medan räntekravet på skogen är 3 %

ett ytterligare sak är för att skogskapitalet beskattas nära avverkning. detta påverkar dock ej räntejämförelsen, eftersom den skatten tas ut oavsett när man avverkar.

Beskattningen gör alltså för att förräntningskravet inom skogen bör sättas lägre än placeringar på finansinstitut alternativt skogskonto.

Ett exempel

Skatten på bankräntan är 30 %.

angående bankkontot ger 3 % ränta blir ditt förräntningskrav inom skogen: 3-3x30 % = 2,1 %.

Skatten på räntan från en skogskonto är 15 %. ifall skogskontot ger 3 % ränta blir ditt förräntningskrav inom skogen: 3-3x15 % = 2,55 %. (På skogskontot är kapabel man dock bara behålla pengarna inom högst tio år.)

Inflationen inom skogen förmå existera speciell än den för konsumtionsvaror

Om skogens reala värdeökning är större än inflationen sjunker avkastningskravet.

I skogen brukar man kalkylera inom reala, d.v.s.

penningvärdesäkrade, kostnader samt intäkter. Då behöver man ej ta hänsyn mot inflationen.

Det är alla inkomster från skogsbruket och kringliggande näringsverksamhet minus omkostnader och skatter

ifall man däremot tror för att skogens värde förändras mer alternativt mindre än den genomsnittliga prisutvecklingen förmå man ta hänsyn mot detta när man beräknar sitt förräntningskrav.

Att man räknar realt innebär mot modell för att 100 kronor idag kunna motsvara 103 nominella kronor ifall en år alternativt 134 kronor ifall tio år nära 3 procents inflation trots för att samtliga beloppen motsvarar 100 kronor idag.

Den främsta orsaken mot för att man räknar realt är för att man bör behärska känna igen sig inför dem belopp vilket räknas fram.

Det finns inget facit för angående skogens långsiktiga värde ökar mer alternativt mindre än inflationen. detta beror på vilken tidsperiod oss jämför med. Med basår 1960 samt 1980 äger rotnettot ökat mindre än inflationen (konsumentprisindex). Med basår 1970 äger rotnettot ökat mer än inflationen.

Ett exempel

Om ni antar för att avverkningsnettot för ett samt identisk avverkning över tiden ökar 1 % mer än konsumentpriserna, får ni dels ett kompensation för den allmänna inflationen såsom möjligen ligger på 1 % årligen beneath enstaka tioårsperiod, dels ett real värdetillväxt inom skogen angående 1 % utöver den egentliga virkestillväxten, d.v.s.

summa 2 %.

Har du bördig mark kan du gallra tre, kanske rent av fyra gånger under en omloppstid, medan det på mager mark kan vara lämpligt med två gallringar

detta sänkta reala förräntningskravet angående ni besitter en nominellt avkastningskrav efter avgift på 3,5% blir inom detta fallet: 1,035/1,02=1,0147, vilket ger 1,47 % alternativt knappt 1,5 % inom realt förräntningskrav efter avgift på enstaka skoglig investering

Riskfyllt för att vänta på bättre pris

Är detta värt för att skjuta upp ett avverkning tills priset är på topp?

ifall ni lyckas pricka rätt förmå ni tjäna valuta, noggrann såsom den liksom spekulerar på börsen. Vinsten måste dock artikel tillräckligt massiv för för att uppväga kostnaden från för att överhålla en bestånd tillsammans med låg värdetillväxt. Dessutom finns ständigt enstaka fara för att priset sjunker.

Ett exempel

Du besitter en bestånd tillsammans 2 % förräntning, medan räntekravet på skogen är 3 %.

Beståndet borde alltså avverkas för tillfället, dock avverkningen skjuts upp 4 år för för att ni tror på stigande virkespriser. ifall avverkningsnettot är 250 kr per kubikmeter idag måste ni då kräva:

250 x (1,034 - 1,024) / 1,024 = 9,95 kr inom högre avverkningsnetto (omräknat mot dagens värde) för för att detta bör artikel värt för att vänta tillsammans med avverkningen.

Om avverkningsnettot är 250 kr per kubikmeter idag måste du då kräva

nära längre väntetider alternativt större skillnad mellan förräntning samt räntekrav lönar detta sig mindre för att invänta högre virkespris.

Virkespriser samt rotnetton går upp samt ner. detta är svårt för att spå när dem bör artikel på höjdpunkt (data från Skogsstyrelsens statistikdatabas).

Skogsinnehav kunna sänka risken samt förräntningskravet

Skog brukar betraktas vilket ett långsiktigt mindre riskabel placering än aktier.

detta gör för att förräntningskravet ofta sätts lägre för skogsinnehav än för placeringar inom aktier alternativt fonder.

Å andra sidan kunna dem långa omloppstiderna innebära enstaka höjd fara. Avkastningen kommer långt fram inom tiden samt ingen är kapabel känna till angående skogsråvaran går för att sälja inom framtiden.

många talar emellertid för ett ökad efterfrågan på skogens produkter.

Skogen besitter många värden.

ett ökande befolkning, allt högre välståndskrav samt minskade oljetillgångar talar för för att skogens varor bör hitta enstaka avsättning också inom framtiden. Skogsråvaran förmå användas på många sätt, t.ex. byggnation, möbler, sidblad, energi samt upplevelser.