Vita hästen med max hansen

För andra betydelser, titta Vita Hästen (olika betydelser).

Vita hästen^[1] (tyska: Im weißen Rößl), även kallad Värdshuset Vita Hästen^[2], existerar ett österrikisk operett inom tre akter ifrån 1930 tillsammans med melodier från Ralph Benatzky.

Librettot skrevs från Benatzky inom samarbete tillsammans med Erik Charell samt Hans Müller-Einigen. Sångtexterna skrevs från Robert Gilbert samt musikaliska inlagor gjordes från Robert Stolz, Bruno Granichstaedten samt Robert Gilbert.

Salzkammergut, vid St

likt förlaga användes en gammalt lustspel från Oscar Blumenthal samt Gustav Kadelburg, såsom dem skrev 1896 beneath enstaka vistelse inom Bad Ischl.

Operetten ägde urpremiär vid Großes Schauspielhaus inom Berlin den 8 november 1930 tillsammans högsta Hansen liksom Leopold samt Camilla Spira vilket Josepha. Handlingen utspelas vid "Hotel Weißes Rössl" inom Sankt Wolfgang im Salzkammergut inom Österrike var kyparen Leopold existerar hemligt förälskad inom värdshusvärdinnan Josepha.

Operetten fick snart franska samt engelska versioner. enstaka Londonproduktion 1931 gick 651 gånger inom resultat samt enstaka uppsättning vid huvudgata 1936 gick 233 gånger. Operetten fanns förbjuden inom Tyskland beneath nazitiden då flera från upphovsmännen fanns från judisk härkomst. Den besitter filmatiserats sex gånger.^[3]

Som tillsammans med musikalen Sound of Music samt dem tre filmerna angående Sissi besitter operetten samt filmerna bidragit mot den sockersöta bilden från Österrike likt enstaka alpidyll, likt turister besitter sökt efter inom snart en sekel.

Idag existerar Värdshuset Vita Hästen maximalt ihågkommen på grund av sina sånger, varav dem flesta besitter blivit populära klassiker.

Originalpjäsen

[redigera | redigera wikitext]

1896 befann sig teaterdirektörenOscar Blumenthal vid semester inom Lauffen (numera ett sektion från Bad Ischl), ett små ort nära Sankt Wolfgang.

Hansen had great success with Ralph Benatzky's "Vita Hästen" (Im weißen Rößl (The White Horse Inn)) in Malmö, Sweden during the 19seasons

vid detta värdshus denne bodde råkade han bevittna överkyparens plågsamma uppvaktning från sin kvinnliga arbetsgivare. Blumenthal roades från historien samt använde den såsom grund på grund av ett komedi utan melodier, såsom han skrev tillsammans tillsammans med skådespelaren Gustav Kadelburg. Blumenthal samt Kadelburg ändrade miljön ifrån Lauffen mot detta mer prominenta Sankt Wolfgang, var värdshuset "Weißes Rößl" ägde funnits sedan 1878.

Pjäsen ägde premiär inom Berlin 1897 samt blev enstaka omedelbar succé.

Publiken inom Berlin skrattade åt detta komiska porträttet från nyrika uppkomlingar likt Wilhelm Giesecke, ett fabrikör från kläder under, samt hans dotter Ottilie. dem besitter farit all vägen ifrån Berlin mot Sankt Wolfgang till för att semestra samt är kapabel ej dölja sin nyrikedom.

"Wär' ick bloß nach Ahlbeck jefahren"—"Om jag ändå ägde åkt mot Ahlbeck", suckar Giesecke då denne betraktar dem obekanta omgivningarna samt den konstiga dialekt såsom talas från byborna inom Salzkammergut.

Played on my Perpetuum Ebner Rex A from 1955#turntable #plattenspieler #records #78rpm #telefunken #1950s #1951#maxhansen #sverige #svenska #max #hansen #wei

Samtidigt främjade pjäsen turismen inom Österrike, särskilt inom samt omkring Sankt Wolfgang, tillsammans enstaka samtida utgåva från resehandboken Baedeker vilken prisade regionens vackra natur samt beskrev värdshuset likt trevligt belägen nära stranden var enstaka hjulångare kunde hyras på grund av romantiska turer vid Wolfgangsee.^[4]

Operettens tillkomst

[redigera | redigera wikitext]

I femte månaden i året 1930 befann sig teaterregissören Erik Charell, skådespelaren Emil Jannings samt dennes fru vid värdshuset "Weißes Rößl".

då maten skulle beställas utspann sig ett konstig dialog mellan Jannings samt överkyparen, "Obern" vid stället. detta talades dialekt samt detta handlade ifall smaragdgrön ål. Fru Jannings brast inom skratt samt förklarade till den undrande Charell för att detta denna plats plats, mening på grund av mening, ett scen ur pjäsen "Vita Hästen", en gammalt lustspel var Jannings enstaka gång haft massiv succé likt den koleriske berlinfabrikören Giesecke.

Charell blev intresserad samt då inom nästa ögonblick ett ljus hjulångare påpassligt gled förbi ute vid stort insjövatten, fick denne enstaka idé: den var gamla pjäsen samt all den denna plats idylliska miljön - vore ej detta någonting för att utföra enstaka operett av? Redan nästa ljus ägde Charell lyckats anlända ovan en pjäsexemplar från detta gamla lustspelet samt numeriskt värde dagar senare plats denne inom Berlin.

Valet från person som komponerar musik fanns ej svårt. Ralph Benatzky ägde just den stora succén tillsammans De tre musketörerna på baksidan sig, samt dessutom plats han wienare. ingen skulle förbättrad än denne behärska fånga den genuin österrikiska tonen inom stycket.

Sedan gick den på Vasateatern 1932 med Gösta Ekman som Leopold, men utan framgång

Snart fanns projektet inom full gång. egen slog sig Charell ihop tillsammans pjäsförfattaren Hans Müller-Einigen på grund av för att stuva angående den gamla pjäsen. Nya rollfigurer infördes inom handlingen, ett rad nyskrivna scener kom mot, dock många från detta gamla lustspelets ingredienser fanns kvar. Den viktigaste ändringen liksom Müller-Einigen gjorde plats för att införa kejsaren inom finalen mot akt II.

Det krävdes många melodier samt tiden fanns knapp. Urpremiären skulle nämligen äga lokal redan vid senhösten 1930. mot Benatzkys stora förtret bestämde Charell för att ta hjälp från andra kompositörer. Robert Stolz svarade på grund av numeriskt värde från styckets melodier: foxtrotenDie ganze Welt ist himmelblau samt valsen Mein Liebeslied muß ein Walzer sein (Stolz sålde melodiernas upphovsrätt mot Charell samt skulle senare förgäves försöka ett fåtal sektion från dem valuta liksom operetten spelade in).

Robert Gilbert, liksom skrev samtliga sångtexter, gjorde musiken mot Sigismunds kuplett Was kann der Sigismund dafür, dass er so schön ist. Bruno Granichstaedten bidrog tillsammans Zuschaun kann inom net.

Wolfgangsjön, vid tiden strax före första världskrigets utbrott

Eduard Künneke instrumenterade musiken samt skrev körens siffra. Künnekes bidrag äger ursprunglig vid senare period uppmärksammats.

Urpremiären vid Großes Schauspielhaus inom Berlin gick från stapeln den 8 november 1930 samt blev enstaka lysande succé till Charell, Benatzky samt varenda andra inblandade. enstaka massiv personlig succé kunde högsta Hansen notera inom rollen likt överkyparen Leopold.

denne ägde inom själva verket på denna plats fått sitt livs roll, likt denne tillsammans år kom för att spela ej mindre än 3000 gånger.^[5]

Max Hansen ägde spelat rollen likt Leopold tidigare, redan kalenderår 1926, dock då inom ett stumfilmsversion från pjäsen "Vita hästen", tillsammans Liane Haid såsom Josefa samt inom regi från Richard Oswald.^[6]

• Robert Stolz (1961).

Operetten inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Sverigepremiär blev detta vid Hippodromen inom malm 1931.

Sedan gick den vid Vasateatern 1932 tillsammans Gösta Ekman likt Leopold, dock utan succé. Ekman fanns ej inom form eller gestalt samt sånguppgifterna ägde överlag anförtrotts idel talartister.

”Hotell Vita hästen”, aktuell genom Folkoperans uppsättning, skrevs ursprungligen för den dansk-tyske kabaréartisten Max Hansen

På Oscarsteatern fick ett påbörjad uppsättning tillsammans med Ernst Rolf inom huvudrollen läggas ned vid bas från Kreugerkraschen. Oscarsteatern gjorde en nytt försök 1935 tillsammans med gästspel från högsta Hansen inom huvudrollen samt såsom regissör. Därmed fick Vita Hästen sitt svenska genombrott samt mot succén bidrog enstaka fyndig svensk manusbearbetning från Kar dem Mumma.

Fabrikschefen Giesecke ägde Kar dem Mumma gjort angående mot fabrikör Fritjof Blomkvist såsom spelades från Thor Modéen samt Josepha Vogelhuber spelades från Margit Rosengren. Leopold blev på grund av övrigt ett paradroll till högsta Hansen, vilket spelade den 3000 gånger beneath sin yrkesliv. Oscarsteatern gav ytterligare uppsättningar 1948 även då tillsammans med högsta Hansen samt 1976 då Jackie Söderman regisserade tillsammans med detta komiska paret Stig Grybe samt Inga Gill inom huvudrollerna.

högsta Hansen återkom 1950 inom ett tro vid malm stadsteater.

Därefter besitter Nils Poppe spelat Leopold tre gånger: vid Fredriksdalsteatern inom Helsingborg 1971 samt 1986 samt inom ett uppsättning vid malm stadsteater1977. Den besitter även satts upp vid Säffleoperan tillsammans med Thore Skogman inom huvudrollen samt vid Nöjesteatern inom malm, var Jan Malmsjö firade triumfer inom kyparrollen.

ett krogversion gjordes vid Trädgårn inom götet tillsammans Peter Harryson, Inga Gill samt Kim Anderzon inom huvudrollerna samt den besitter gått likt sommarteater 2010 vid Gunnebo slott inom Mölndal tillsammans med Claes Malmberg, Charlotta Huldt-Ramberg, Ola Forssmed, Stefan Ljungqvist samt Eva-Lotta Ohlsson inom rollerna.

Roller

[redigera | redigera wikitext]

Roller	Röststämma	Premiärbesättning 8 november 1930 (Dirigent:)
Dr. Otto Siedler, advokat	tenor	Otto Wallburg
Josepha Vogelhuber, värdshusvärdinna	sopran	Camilla Spira
Kejsare Frans Josef inom från Österrike	baryton	Paul Hörbiger
Wilhelm Giesecke, fabrikör ifrån Berlin	talroll	Walter Jankuhn
Ottilie Giesecke, hans dotter	sopran	Trude Lieske
Sigismund Sülzheimer, son mot Gieseckes konkurrent	bas	Siegfried Arno
Professor Dr. Hinzelmann, turist	baryton
Klärchen Hinzelmann, hans dotter	sopran
Leopold Brandmeyer, kypare	tenor	Max Hansen
Gustl, piccolo	talroll	Manasse Herbst

Handling

[redigera | redigera wikitext]

Akt I

[redigera | redigera wikitext]

Värdshuset Vita Hästens charmerande värdinna Josepha håller ordning vid värdshuset samt vid sina beundrare.

Överkyparen Leopold hoppas vid för att behärska utföra lycka tillsammans sången "Es muss was Wunderbares sein, von dir geliebt zu werden". dock Josepha låter honom förstå för att han utför sig bäst såsom kypare. Advokat Otto Siedler ifrån Berlin, likt varenda tid vilar ut vid värdshuset, besitter däremot helt samt hållet lyckats snärja den självmedvetna värdinnan.

dock inom tid ser detta ut för att bli mindre trevligt till den gode Siedler, ty bland gästerna upptäcker denne trikåfabrikanten Giesecke. Alltsedan Siedler lyckades ordna för att denne förlorade enstaka process mot sin argaste konkurrent, äger dem båda ej varit goda vänner. dock Gieseckes dotter Ottilie bekymrar sig föga angående affärer samt rättsväsen, samt blir, trots faderns ivriga ansträngningar för att förhindra detta, god kamrat tillsammans med advokaten.

Akt II

[redigera | redigera wikitext]

Giesecke sitter samt lyssnar mot hur Josepha sjunger ifall sitt hemland ("Im Salzkammergut, da kann man gut rolig sein"). han fråga ifall detta ej existerar lika god inom Berlin, dock dem olika ländernas fördelar blir från ringa innebörd, då Sigismund Sülzheimer, hans hatade konkurrent, visar sig tillsammans tillsammans enstaka sektion andra nya gäster.

Sülzheimer väcker uppmärksamhet vid bas från sitt flotta utseende, dock "Kan lille Sigismund rå på grund av för att han existerar vacker?". detta existerar Sigismunds far såsom skickat honom mot värdshuset. enstaka färsk process håller vid för att förberedas tillsammans Giesecke samt den gamle Sülzheimer menar för att en giftermål mellan Sigismund samt Ottilie existerar den enda tänkbara vägen mot fred samt försoning.

Siedler, vilket känner mot planen, röjer den på grund av Giesecke samt lovar för att utföra sitt till för att giftermålet verkligen skall anlända mot stånd, något liksom trikåfabrikanten existerar många begeistrad ovan. denne förstår nämligen ej för att Siedler självt tänkt för att erövra Ottilie. därför då den unge Sülzheimer blir förälskad, existerar detta ej inom Gieseckes dotter, utan inom den ovanligt vackra Klärchen.

denna läspar visserligen dock detta besitter man ju lov för att utföra då man existerar sålunda fin. såsom enstaka höjdpunkt vid den händelserika dagen kommer kejsare Frans Josef vid mottagning samt tar in vid värdshuset. detta blir massiv fest, samt inom den allmänna feststämningen börjar Leopold prata angående sin olyckliga älskade mot Josepha, likt ännu existerar smått förälskad inom Siedler.

denna ber kyparen för att artikel tyst.

Akt III

[redigera | redigera wikitext]

Den gemytliga monarken kommer snabbt vid förtrolig tramp tillsammans med värdinnan. såsom den erfarne landsfader han existerar framhåller han till hon för att fanns samt ett bör följa sin personlig natur samt för att Josepha helt ej passar för att bli stadsmänniska såsom Siedler.

På Hotell Vita hästen är värdinnan Josepha likgiltig inför hovmästaren Leopolds kärleksfulla uppvaktning

sålunda slutar detta bota även vid bästa sätt. Sigismund får sin Klärchen, Siedler sin Ottilie, Josepha ger äntligen sitt ja mot den överlycklige Leopold, samt dem båda konkurrenterna blir dem allra bästa vänner.

Bekanta musiknummer

[redigera | redigera wikitext]

• Im weißen Rößl am Wolfgangsee (Ralph Benatzky)
• Was kann der Sigismund dafür, daß er so schön ist?

  (Robert Gilbert)

• Im Salzkammergut, da kann man gut rolig sein (Ralph Benatzky)
• Es muß was Wunderbares sein (Ralph Benatzky)
• Mein Liebeslied muß ein Walzer sein (Robert Stolz)
• Die ganze Welt ist himmelblau (Robert Stolz)
• ’s ist einmal im Leben so (Ralph Benatzky)
• Zuschau’n kann inom net (Bruno Granichstaedten)
• Und als der Herrgott Mai gemacht (Ralph Benatzky)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Haslum, Bengt (1979). Operett samt musical ([Ny, omarb.

  uppl.]). Stockholm: Sveriges Radio. sid. 144-148. Libris7409549. ISBN 91-522-1522-9 

• Kevin Clarke (red.): Glitter and be Gay. Die authentische Operette und ihre schwulen Verehrer. Männerschwarm-Verlag, Hamburg 2007, ISBN 3-939542-13-X.
• Fritz Hennenberg: Spritziges Zugpferd oder müder Gaul? Neues vom „Weißen Rössl“. I: Schweizer Musikzeitung 11 (2008), H.

  3, S. 19–21.

• Johannes Kamps: Verliebte Kellner, Tankwarte und Schulmädchen. Zu Willi Forsts Remakes.
  Sverigepremiär blev det på Hippodromen i Malmö 1931

  In: Armin Loacker (Hg.): Willi Forst: Ein Filmstil aus Wien. Filmarchiv Austria, Wien 2003, ISBN 3-901932-24-0, S. 478–529 (online: Teil I, Teil II).

• Helmut Peter, Kevin Clarke: Im weißen Rössl – Auf den Spuren eines Welterfolgs. St. Wolfgang 2007, ISBN 3-200-01030-4.
• Ulrich Tadday (Hrsg.): Im weißen Rössl. Zwischen Kunst und Kommerz (= Musik-Konzepte; 133/134).

  Edition skrivelse & bedömning, München 2006, ISBN 3-88377-841-9 (Rezension/Informationen, operetta-research-center.org).