furtyga.pages.dev









Vad menas med elektrisk motor

Elmotorer, teknik samt funktion

I figur 1 framträda den principiella uppbyggnaden från enstaka elmotor samt detta magnetiska flödet. inom både statorn samt rotorn ingår kärnor från järn liksom gemensamt bildar enstaka magnetisk krets.

När elektrisk ström passerar genom en ledare, skapas ett magnetfält runt den

dem strömmar vilket finns inom statorns respektive rotorns lindningar genererar en flöde inom den magnetiska kretsen. Flödet passerar inom radiell riktning genom detta luftgap likt finns mellan statorn samt rotorn.

Lindningarna runt statorn respektive rotorn existerar isolerade trådar, grupp alternativt stavar vilket existerar gjorda från koppar alternativt aluminium.

Dessa kunna artikel placerade inom löpande spår inom kärnan alternativt bestå från spolar vilket existerar lindade runt därför kallade poler.

Förutom dem komponenter vilket nämnts ovan ingår en antal mekaniska konstruktionsdetaljer inom enstaka elmotor exempelvis axel, lager, kåpor samt sålunda vidare.


Elmotorvarianter

Asynkronmotor

Den elmotor likt dominerar inom industriellt bruk existerar asynkronmotorn inom trefasigt kortslutet utförande. Asynkronmotorn består liksom samtliga elmotorer från enstaka stator samt enstaka rotor.

Rotorns beståndsdelar existerar ett rotorkropp samt enstaka axel.

I rotorkroppen existerar tunna plåtar sammangjutna tillsammans med aluminium var aluminiumets arbetsuppgift mot viss sektion existerar för att kortsluta rotorn. Statorn utgörs från en sålunda kallat box tillsammans plåtar samt vid detta pakets insida finns en antal spår.

Spåren innehåller lindad, isolerad koppartråd samt beroende vid lindningens respektive kopplingens utseende erhåller motorn olika poltal vilket är kapabel likställas tillsammans varvtal.

Statorns primära övning existerar för att ge upphov mot detta område runt en magnet där magnetiska krafter verkar liksom medför för att rotorn roterar. Asynkronmotorer finns liksom enhastighets- respektive flerhastighetsmotorer tillsammans en antal olika utförande tillsammans avseende vid polantalet.

Likströmsmotor

Den vanligaste typen från elektrisk motor existerar vid bas från dess enkla uppbyggnad likströmsmotorn.

inom likströmsmotorn produceras kinetisk energi genom för att motorn förses tillsammans med likriktad elektrisk energi, exempelvis en vanligt 9V-batteri.

Rotorns och statorns uppbyggnad ser olika ut beroende på vilken typ av elektrisk maskin som används, asynkron-, synkron- eller

Elektriska leksaker exempelvis radiostyrda fordon drivs vanligtvis tillsammans med likströmsmotorer.

En likströmsmotor består från ett rotor samt enstaka stator tillsammans med respektive komponenter. Rotorn roterar inom en område runt en magnet där magnetiska krafter verkar vilket alstrats ifrån enstaka likströmsmatad magnetlindning inom statorkärnans poler.

Den därför kallade polplattan besitter mot arbetsuppgift för att bredda ut detta magnetiska flödet ovan rotorytan.

Rotorlindningen inom enstaka likströmsmotor anses ofta plats komplicerad inom sin uppbyggnad. Den består från en antal spolar, således kallade härvor. Härvorna existerar anslutna mot en kopplingsorgan, kommutator, såsom inom sin tur består från en antal metallameller.

För att förstå dessa maskiner, måste vi börja med grunden: elektromagnetism

Metallamellerna existerar anslutna mot en uttag inom rotorlindningen likt inom sin tur ansluts mot yttre kretsar via dem borstar vilket släpar mot kommutatorns yta.

Synkronmotor

Synkronmotorer besitter kommit för att bli allt mer avgörande inom industrin tackar vare dess flera fördelar. Den används vanligen var effektbehovet existerar stort dock även mindre maskiner äger kommit för att erhålla ett ökad betydelse.

Synkronmotorns beståndsdelar existerar liksom till all slags elmotorer ett rotor samt ett stator.

Statorn spår existerar försedda tillsammans med lindningar vilket sitter fasförskjutna inom förhållande mot varandra.


  • vad menas  tillsammans elektrisk motor

  • till för att starta motorn behövs för att den magnetiseras via en område runt en magnet där magnetiska krafter verkar likt skapas inom lindningarna tillsammans med detta synkrona varvtalet.

    Synkronmotorn kunna delas in inom numeriskt värde undergrupper beroende vid hur rotorn existerar magnetiserad. Dessa numeriskt värde benämns vanligtvis elektriskt magnetiserade samt permanentmagnetiserade var den sistnämnda existerar mera vanlig.

    Tvåhastighetsmotorer

    En elmotors varvtal är kapabel vid en grovt tillvägagångssätt anpassas mot aktuella förhållanden genom för att enstaka motor tillsammans omkopplingsmöjlighet mellan numeriskt värde olika drivhastigheter används.

    en annat namn till detta existerar polomkoppling samt en antal olika varvtalsförhållanden finns på grund av denna typ från motor.

    Den placering liksom behövs på grund av förvärv från enstaka tvåhastighetsmotor inom jämförelse tillsammans med ett enhastighetsmotor existerar något större dock vid bas från den minskade elförbrukning vilket detta innebär blir betald investeringen tillbaks inom en kalenderår.

    Verkningsgraden på grund av ett tvåhastighetsmotor existerar något lägre än på grund av ett enhastighetsmotor.

    Växelströmsmotor

    En växelströmsmotor drivs inom detta flesta fall tillsammans trefas sinusformad växelström dock en antal konstruktioner matas istället tillsammans enfasig växelström. Växelströmsmotorer delas vanligtvis in inom synkronmotorer samt asynkronmotorer.

    Genom att utnyttja principerna för elektricitet och magnetism skapas en kraft som driver motorn och bidrar till att skapa rörelse

    Den maximalt förekommande växelströmsdrivna motorn existerar asynkronmotorn samt då inom trefasigt kortslutet utförande. en stort användningsområde till växelströmsmotorer existerar nära drift från elektriska handverktyg, rengöringsapparat samt andra typer från hushållsapparater.

    Enfasiga växelströmsmotorer äger förhållandevis lågt startmoment samt nedsänkt strömförbrukning dock kräver viss assistans nära början.

    Den enklaste typen från enstaka enfasig växelströmsmotor liknar inom stora drag utformningen vid ett likströmsmotor.

    En motor från detta stöt är kapabel även drivas ifrån en uttag tillsammans med trefasig växelström dock då behövs ett kompletterande förbindelse likt medför för att enbart numeriskt värde från dem tre spänningsbärande ledarna används.

    Belastningen vid nätet blir något ojämn nära denna typ från drift.

    Trefasiga växelströmsmotorer bör anses existera enstaka näst intill ideal typ från motor.

    Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO

    Fördelarna existerar för att den besitter enstaka upphöjd påverkan inom förhållande mot förbrukad mängd el, äger ett jämnare gång än enfasmotorn samt kräver ingen assistans nära början. enstaka motor från denna typ kunna drivas tillsammans enfasig växelström vilket existerar enstaka fördel då endast enfasig ström finns tillgänglig. Driften på grund av elmotorn blir troligtvis ej lika jämn inom detta fallet. Exempel vid växelströmsmotorer existerar ABB:s HP processmotor.

    Viktiga parametrar

    • Motoreffekt: Motorns avgivna mekaniska påverkan inom kW nära märkström.
    • Fabrikat: Tillverkarens namn, motortyp, produktkod, typ- samt produktbeteckningar liksom anges inom kataloger samt likt beställaren är kapabel referera mot nära förfrågan.

    • Varvtal: Antal varv per 60 sekunder nära 50 Hz.
    • Verkningsgrad nära 1/1 respektive 3/4 last: Uppgifter ifall verkningsgraden nära dellaster ned mot ¼ förmå inom regel erhållas från leverantören.

    • Effektfaktor (cos φ) nära 1/1 samt 3/4 last.

    • Ström In: Motorns platsnamn inom ampere.

    • Relativ startström Is/In: Hänsyn måste ofta tas mot vilket nätet tillåter inom fråga ifall startström.

    • Moment Tn: Motorns märkmoment inom Nm.

    • Relativt startmoment Ts/Tn.

    • Relativt maxmoment Tmax/Tn: Maxmomentet existerar en mått vid motorns överbelastningsförmåga.

    • Vikt: Stora skillnader tillsammans avseende vid motorns vikt, nära identisk motoreffekt, beror inom regel vid materialvalet (aluminium alternativt gjutjärn).


    Mer ifall elmotorer vid energimyndighetens webbplats