Vad menas med röd och blåförskjutning
Rödförskjutning
Rödförskjutning existerar en fysikaliskt fenomen var elektromagnetisk strålning ökar inom våglängd samt således reducerar inom frekvens, då strålningskällan färdas försvunnen ifrån observatören, vilket till synligt ljus innebär enstaka förskjutning mot rött.
Rödförskjutning respektive blåförskjutning på grund av dopplereffektdetta motsatta fenomenet, blåförskjutning, uppstår då strålningskällan färdas mot observatören.
En ökning från våglängden hos elektromagnetisk strålning kallas rödförskjutning även angående strålningen ej tillhör detta synliga spektrumet, vilket mot modell existerar fallet tillsammans kortvågig strålning såsom ultraviolett ljus, röntgenstrålning samt gammastrålning samt på grund av strålning vilket äger större våglängd än rött ljus, mot modell typ av ljus som inte kan ses med blotta ögat ljus samt mikrovågor.
Rödförskjutning existerar ur matematisk synpunkt likvärdig tillsammans dopplereffekten till ljud. Astrofysiker använder den rödförskjutning vilket uppstår vid bas från himlakropparnas relativa rörelser till för att mäta rörelsens hastighet, tillsammans användning från ljusanalys. Denna rödförskjutning existerar endast märkbar nära extremt höga hastigheter, samt detta existerar framför allt inom astronomi samt rymdfart liksom fenomenet får konsekvenser på grund av människan.
azimut, en koordinat i horisontens systemDopplereffekten på grund av elektromagnetisk strålning äger även kommit mot användning vid jorden, mot modell inom dopplerradar.
En ytterligare mekanism liksom åstadkommer rödförskjutning existerar universums allmänna expansion i enlighet med modern kosmologi, vilket existerar förklaringen mot observationen för att rödförskjutningen från ljus ifrån avlägsna galaxer, kvasarer samt intergalaktiska gasmoln existerar proportionell mot avståndet ifrån observatören (jorden).
Detta existerar en nyckelfenomen inom Big bang-teorin.
En tredjeplats typ från rödförskjutning uppkommer vid bas från tidsdilatationen inom närheten från objekt tillsammans massa.
Små skillnader i spektrallinjerna visar en förskjutning mot den röda (för rödförskjutning) eller den blå (för blåförskjutning)Mätning, karaktärisering samt tolkning
[redigera | redigera wikitext]Rödförskjutning är kapabel bli mättad genom för att titta vid spektrum hos ljus liksom kommer ifrån ett rörlig källa (se bild). angående detta spektrum innehåller absorptionslinjer alternativt emissionslinjer, sålunda kunna ett förskjutning inom princip beräknas. mot detta behövs en känt spektrum uppmätt inom laboratorium vilket jämförelse, exempelvis från något vanligt förekommande grundämne.
Inom astronomi används vanligen grundämnet väte (se foto överst), eftersom detta kurs finns inom därför överlägset massiv mängd inom universum jämfört tillsammans med varenda andra ämnen. Karaktäristiska mönster förmå då identifieras samt enstaka förskjutning inom våglängd alternativt frekvens bestämmas till objektet. Avlägsna objekt ger stora förskjutningar samt kräver därför kunskap ifall större våglängdsområden.
Odefinierbara strukturer samt vitt brus kunna försvåra alternativt omöjliggöra bestämningen liksom exempelvis i enlighet med en pressmeddelande ifrån femte månaden i året angående NASA:s Swift Gamma-Ray Burst uppdrag, rymdteleskop inom gammastrålningsområdet.
Det är vad vår hjärna uppfattar då ögonen serverar den ljus med en våglängd mellan ungefär och nanometerövervakning från efterglöden inom detta optiska området äger likväl givit spektra likt möjliggjort enstaka uppmätning från rödförskjutningen.
Röd- samt blåförskjutning definieras från den relativa skillnaden inom observerad samt avgiven våglängd alternativt frekvens hos en objekt. Inom astronomin brukar man referera denna förändring mot ett dimensionslös kvantitet kallad z.
angående λ står på grund av våglängden samt f representerar frekvensen ( λf = c var c existerar ljushastigheten), således existerar z definierad från ekvationerna:
Distinktionen mellan röd- samt blåförskjutning bestäms enkelt från ifall detta beräknade z existerar positivt alternativt negativt.
astronomisk enhet, ua (äldre beteckning ae), medelavståndet mellan solen och den gemensamma tyngdpunkten för jorden och månen, kmTecknet avgör åt vilket håll objektet rör sig.
Ingen förskjutning z = 0 motsvarar nutid.
Rödförskjutning z = + motsvarar gränsen till detta observerbara universum, visar universums etapp tillsammans med den kosmiska bakgrundsstrålningen inom mikrovågsspektra 13,8 miljarder kalenderår gammalt samt ca kalenderår efter Big Bang.[1]
En blåförskjutning z = − motsvarar Andromeda-galaxens rörelse mot oss inom Vintergatan tillsammans km/s.
Den maximalt avlägsna individuella himlakropp vilket äger observerats, WHLLS alternativt "Earendel", äger ett rödförskjutning vid z = 6,2. Ljuset äger rest inom universum beneath 12,9 miljarder år.[2]
Mekanismer
[redigera | redigera wikitext]I grunden beror rödförskjutningen vid för att fotonernas energi förmå variera mellan olika referensramar.
enstaka isolerad foton likt rör sig genom en vakuum förmå rödförskjutas vid flera olika sätt. för att fanns samt enstaka från dessa mekanismer ger enstaka dopplerliknande rödförskjutning betyder för att z existerar oberoende från våglängden.
BlåförskjutningMekanismerna beskrivs från Galilei-, Lorentz- alternativt relativistiska transformationer mellan dem olika referensramarna.
Blåskiftad dopplereffekt (z < 0), då objektet rör sig närmare observatören betyder för att ljuset skiftar mot högre energi. nära rödförskjutning (z > 0), då objektet avlägsnar sig ifrån observatören, således äger ljuset skiftat mot lägre energi.
Gravitationell rödförskjutning uppkommer då ljus rör sig försvunnen ifrån enstaka massiv massa, ifrån en starkare mot en svagare gravitationsfält, medan gravitationell blåförskjutning omvänt sker då ljus rör sig mot ett massiv massa.
Astrofysiken omfattar det mesta som rör himlakropparnas fysiska beskaffenhet, energikällor, utveckling mmDen kosmologiska rödförskjutningen existerar ingen dopplereffekt, utan hänger samman tillsammans universums konstaterade expansion.[källabehövs] Den gängse bilden existerar för att detta ej existerar galaxerna såsom avlägsnar sig ifrån varandra, utan rummet emellan dem liksom tänjer ut sig.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Fixsen, D.
J.; Cheng, E. S.; Cottingham, D. A.; Eplee, R. E., Jr.; Isaacman, R. B.; Mather, J. C.; Meyer, S. S.; Noerdlinger, P. D.; Shafer, R. A.; Weiss, R.; Wright, E. L.; Bennett, C. L.; Boggess, N. W.; Kelsall, T.; Moseley, S. H.; Silverberg, R. F.; Smoot, G. F.; Wilkinson, D. T.. (). ”Cosmic microwave background dipole spectrum measured bygd the COBE FIRAS instrument”. Astrophysical Journal, , .
- ^”A record broken: Hubble finds the most distant star ever seen”.
National Aeronautical and Space ledning. 30 mars Läst 30 mars