Vad hette köpmannen i venedig

För andra betydelser, titta Köpmannen inom Venedig (olika betydelser).

Köpmannen inom Venedig (originaltitel The Merchant of Venice) existerar enstaka komedi från William Shakespeare.

Tillkomsthistoria

[redigera | redigera wikitext]

Datering

[redigera | redigera wikitext]

Köpmannen inom Venedig registrerades hos boktryckarskrået (the Stationers Company) 22 juli 1598 samt omnämns inom Francis Meres Palladis Tamia, enstaka register ovan tolv Shakespearepjäser publicerad 1598.

Pjäsen är kapabel ej äga varit mer än numeriskt värde kalenderår äldre nära detta laget. Shylock refererar inom inledande aktens tredjeplats scen mot historien angående Jacob samt Laban visar vid spår ifrån Miles Mosses The Arraignment and Convention of Usury ifrån 1595. Pjäsen är kapabel ej heller äga skrivits före 1596 då enstaka replik inom inledande aktens inledande scen anspelar vid detta spanska skeppet St Andrew såsom tillfångatogs beneath Cadiz-expeditionen den sommaren.

Behandlingen från vers samt vokabulär indikerar för att Köpmannen inom Venedig skrivits beneath identisk period vilket Henrik IV, alltså omkring 1596–1597.^[1]

Pjäsens källor

[redigera | redigera wikitext]

Shakespeares främsta källa fanns den italienska novell Il Pecorone från Ser Giovanni Fiorentino.

Därifrån kommer historien ifall enstaka kristen köpman såsom lånar ett större summa valuta från enstaka judisk procentare såsom kräver enstaka skålpund animalisk föda ifrån köpmannens lekamen då denne ej förmå erlägga. på denna plats finns även källan mot advokatyren likt träffar fast för att juden besitter riktig mot skålpundet animalisk föda dock ej ett enda droppe blod.^[1][2][3] Historien ifall skålpundet animalisk föda finns även inom Alexander Silvayns The Orator vilket översattes mot engelska 1596.

denna plats återfinns episoden då juden redogör varför han ej accepterar finansiell kompensation efter förseningen. inom The Orator kritiserar han likt Shylock hur dem kristna inom Venedig besitter dubbelmoral nog för att hålla sig tillsammans slavar. Denna vändning finns ej inom Il Pecorone.^[1][4]

I Antonio Mundays historia Zelauto ifrån 1580 kräver procentaren ej en skålpund animalisk föda utan dem båda skuldsattas högra ögon.

Antonio håller med om att hjälpa sin vän, men han kommer inte ha några fysiska pengar tillgängliga förrän hans skepps återkomst

inom denna bakgrund finns även en möjligt uppslag mot intrigtråden tillsammans för att Shylocks dotter flyr tillsammans med ett kristen kavaljer. identisk sak sker inom Christopher Marlowes teaterpjäs The Jew of Malta ifrån omkring 1589 mot 1590.^[1][3][5] ett liknande bakgrund angående enstaka dotter mot enstaka procentare vilket rymmer tillsammans den skuldsatte existerar skriven från Masuccio di Salerno.^[6]

Motivet tillsammans med dem tre askarna existerar ett äldre folksaga ifrån bland annat Gesta romanorum vars äldsta kända nedteckning existerar ifrån 1300-talet.

Den översattes från Wynkyn dem Worde omkring 1512 samt Richard Robinson 1577 samt återutgavs 1595.^[1][6] Motivet återfinns även inom John GowersConfessio amantis ifrån omkring 1386–1393 samt Giovanni BoccacciosDecamerone.^[1]

Köpmannen inom Venedig tros existera skriven likt en svar vid dem antijudiska stämningarna inom England efter för att drottning Elisabets judiske livläkare Roderigo Lopez dömdes till för att äga försökt förgifta hon samt avrättades 1594.^[6][7] inom fjärde aktens inledande scen jämför Graziano Shylock tillsammans med ett varg, vilket tros syfta vid Lopez fall (Lopez betyder varg vid italienska).^[1][3]

Tryckningar samt text

[redigera | redigera wikitext]

När Köpmannen inom Venedig registrerades hos boktryckarskrået 1598 betecknades den vilket "a booke of the Marchaunt of Venyce or otherwise called the Iewe of Venyce".^[1] Registreringen skedde tillsammans förbehållet för att pjäsen ej skulle publiceras innan Lord Chamberlain ägde givit sitt godkännande.^[8] Pjäsen trycktes sedan inom enstaka kvarto tid 1600 tillsammans med titeln The Excellent History of the Merchant of Venice.

With the extreame crueltie of Shylocke the Jewe towards the sayd merchant, in cutting a just pound of his flesh: and the obtayning of Portia bygd the choyse of three chests.^[1] Upplagan trycktes från James robert till bokhandlaren Thomas Heyes.^[8] Nästa gång pjäsen trycktes fanns 1619 inom William Jaggards således kallade False Folio likt trycktes från Thomas Pavier, ännu daterad 1600 vid titelbladet.^[1] Därpå publicerades pjäsen 1623 inom First Folio, den inledande samlingen från nästan samtliga Shakespeares pjäser (37 från dem, numeriskt värde saknas) såsom sammanställdes från Shakespeares skådespelarkollegor John Heminges samt Henry Condell samt publicerades från Edward Blount samt Isaac Jaggard.^[1][9]

De senare upplagorna från pjäsen existerar grundade vid upplagan ifrån tid 1600.

Folioupplagan besitter kompletterats tillsammans utförligare scenanvisningar, vilket tros bero vid för att en manuskript ifrån teatern konsulterats.^[1]

Handling

[redigera | redigera wikitext]

Bassanio ber sin kompis köpmannen Antonio ifall en lån till för att behärska fria mot Portia. Antonio besitter inga pengar dock avvaktar bostad flera lastskepp.

dem vänder sig mot judenShylock likt motvilligt går tillsammans vid för att låna ut pengarna.

Bassanio vill gifta sig med Portia of Belmont, men han behöver pengar för att woo henne, så han frågar sin vän Antonio, en rik affärsman

denne föraktar Antonio till för att denne egen anser sig stå ovan för att låna ut tillsammans med ränta, ändå ber han angående en lån. Shylock ställer skämtsamt liksom villkor för att erhålla skära ut en skålpund animalisk föda ur Antonios bringa angående denne ej kunna erlägga inom period. Antonio går tillsammans med vid detta, hans skepp existerar ju vid väg.^[10]

Portia, såsom bor inom Belmont, existerar både rik samt fin samt besitter en vinnande sätt.

Portias far äger inom sitt testamente föranstaltat för att den friare likt väljer korrekt skrin från tre – en inom guld, en inom silver samt en inom bly – skall ett fåtal hennes grabb.

En gata

Friarna besitter varit flera dock samtliga äger valt fel. Bassanio väljer blyskrinet liksom visar sig innehålla Portias porträtt samt enstaka vers såsom bekräftar för att han valt rätt.^[10]

Shylocks dotter Jessica äger rymt hemmet tillsammans med enstaka mängd värdesaker. denna kände sig instängd inom glädjelöshet.

denna samt Lorenzo, enstaka kamrat mot Bassanio, existerar kära inom varandra. Shylock existerar förkrossad, ej sålunda många till för att äga tappat bort eller missat sin dotter utan till för att tappat bort eller missat sina värdesaker. han muntras dock upp från rykten angående för att Antonios skepp gått inom kvav. Shylock existerar fast samt fullt besluten för att kräva sitt kostnad från Antonio.

detta hjälper ej för att dennes vänner erbjuder sig för att erlägga skulden tillsammans flerfaldig ränta. han drar Antonio inför rätta.^[10]

Portia klär ut sig mot advokat samt låtsas nära rättegången ställa sig vid Shylocks blad. Hans krav existerar berättigat. han skall erhålla skära ut en skålpund animalisk föda ur Antonios bröst.

detta finns bara ett hållhake.

Han går till en judisk moneylender

han äger korrekt mot en skålpund animalisk föda dock inget mer. ej ett enda droppe blod får spillas. Lagen säger även för att den likt varit ute efter någon annans liv skall mista både sina tillgångar samt sitt liv, ifall ej dogen benådar honom, vilket dogen utför. Istället skall denne erlägga halva sin förmögenhet mot Antonio.

Denne efterskänker dock beloppet vid villkor för att Shylock testamenterar pengarna mot Lorenzo samt Jessica samt konverterar mot kristendomen.^[10]

Shylocks snöpliga sorti roar hans motståndare något oerhört. Bassanio önskar skänka frikostiga gåvor mot advokaten liksom tackar till för att denne räddat hans kompis. dock allt advokaten begär existerar för att ett fåtal ringen Bassanio besitter vid sitt finger samt såsom han fått från Portia.

denna avslöjar sig sedan samt detta kommer dessutom bud ifall för att Antonios skepp mirakulöst klarat sig samt anlöper hemmahamnen.^[10]

Pjäsen innehåller numeriskt värde tacksamma roller. Den en existerar den spirituella samt kvicka Portia. Den andra existerar Shylock, såsom existerar ett sammansatt karaktär. denne håller en berömt försvarstal – vilket börjar "Har ej enstaka jude ögon?" – var denne angriper den kristna dubbelmoralen.

detta fanns före Shakespeare enstaka hel sektion giriga judar inom litteraturen, dock Shakespeare existerar den förste såsom låter juden försvara sig mot anklagelserna.^[10]

Översättningar mot svenska

[redigera | redigera wikitext]

Köpmannen inom Venedig finns inom sju tryckta översättningar samt tre revisioner från den andra översättningen likt Carl August Hagberg stod till samt såsom gavs ut 1851 inom Shakspere's dramatiska arbeten.

Kristendom, judendom, föräldrar, barn, kärlek, trohet, ärlighet, skämt och kvinnlig list – allt finns med i Köpmannen i Venedig

Bd 12. Redan 1820 kom Georg Scheutz översättning likt trycktes inom Shakspeares verk.^[11] 1925 kom Per Hallströms översättning inom Shakespeares dramatiska arbeten. Lustspel, Bd 3. Nils Molins revision gavs ut 1928. 1944 reviderade Ivar Harrie samt Hjalmar Gullberg Hagbergs översättning på grund av Alf Sjöbergs iscensättningar vid Radioteatern samt Dramaten.

1962 gavs Åke Ohlmarks översättning ut inom samlingsvolymen Komedier.

Shakespeare tvinnar här intrigens trådar med sedvanlig skicklighet och håller åskådaren/läsaren i oavbruten spänning

Året därpå gavs Björn Collinders översättning ut. Sven Collbergs revision från Hagberg gavs ut 1969. 1982 gavs Bo Selténs översättning från dem tre inledande akterna ut. Året därpå kom Allan Bergstrands översättning samt 1995 Lars Huldéns.

Uppsättningar

[redigera | redigera wikitext]

När pjäsen kom ut inom tryckt form eller gestalt tid 1600 ägde den redan framförts vid scenen nära flera tillfällen^[8] samt plats populär.

i enlighet med Revels inspelade eller skrivna bevis framfördes Köpmannen inom Venedig nära hovet numeriskt värde gånger 1605.^[12] Efter restaurationen spelades Shakespeares original inledande gången 1741 tillsammans med Charles Macklin vilket Shylock, ett roll han spelade ända tills denne drog sig igen 1789. Därefter spelades Shylock från John Philip Kemble mot Sarah Siddons likt Portia.

Den förste liksom framställde Shylock såsom enstaka sympatisk samt tragisk figur plats Edmund Kean 1814. han efterföljdes beneath 1800-talet från William Charles Mackready samt Charles Kean. 1879 spelade Henry Irving inom denna tradition tillsammans Ellen Terry såsom Portia. Jacob P. Adler introducerade Shylock vid jiddisch beneath start från 1900-talet inom New York.

1921 gjorde högsta Reinhardt ett kubistisk uppsättning.

Anmärkningvärd är också Shakespeares förmåga att trolla fram italiensk lokalfärg, särskilt med tanke på att han aldrig hade satt sin fot i Italien

Theodore Komisarjevsky regidebuterade tillsammans ett uppmärksammad uppsättning inom Stratford-upon-Avon 1932.

I nazityskland framställdes Shylock inom ett antisemitisk vinkling, mot modell vid Burgtheater inom Wien 1943 tillsammans Werner Krauss likt Shylock. 1970 framställde Laurence Olivier Shylock liksom en missförstått offer inom Jonathan Millers uppsättning. Pjäsen äger spelats inom Israel samt en flertal judiska artist äger spelat Shylock, däribland Dustin Hoffman samt Ben Kingsley.

då Trevor Nunn satte upp pjäsen vid Royal National Theatre 1999 placerade denne den inom detta nazistiska Tyskland vid 1930-talet.

I Köpmannen i Venedig kretsar handlingen kring en judisk ockrare

Uppsättningar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

1854 ägde Kungliga Dramatiska Teatern svensk premiär vid Köpmannen inom Venedig vid Gustav III:s musikdrama tillsammans med Edvard Swartz likt Shylock samt Zelma Hedin vilket Portia.^[13] Uppsättningen uppfattades såsom en inlägg inom debatten ifall utvidgad korrekt till judar för att bosätta sig inom land, vilket dem tre högre stånden röstade till inom riksdagen.^[14] 1857 gästspelade den svarte amerikanske skådespelaren Ira Aldridge såsom Shylock vid Dramaten såsom ännu huserade inom operahuset.

Aldridge spelade vid engelska medan resten från ensemblen spelade vid svenska. Framträdandet ledde mot enstaka häftig pressdebatt. Vissa ansåg för att Dramatens artist skulle dra lärdom från hans realistiska spel medan andra gick mot relaterade till rasism angrepp.^[14] 1856 ställde Dramaten in premiären vid Köpmannen inom Venedig tillsammans bara enstaka dags varsel.

Zelma Hedin skulle äga spelat Portia vid nytt dock hoppade från okänd anledning av.^[15] Dramaten spelade pjäsen vid nytt 1881 vid Mindre Teatern "livligt iscensatt" från Henrik Christiernsson samt tillsammans Nils Almlöf såsom Shylock. Almlöf gjorde lycka medan uppsättningen likt totalitet ansågs ojämn.^[16] 1891 spelades Köpmannen inom Venedig inom Helsingborg från en resande teatersällskap.^[17] 1895 gav Dramaten Köpmannen inom Venedig återigen, kvar vid Mindre Teatern samt inom Carl August Hagbergs översättning.

Shylock spelades från Emil Hillberg samt Portia från Helga Hoving. Uppsättningen fick många lovord samt spelades 17 gånger.^[18][19] Hillberg blev uppmärksammad till sin realistiska, naturalistiska spelstil.^[14]

Uppsättningar inom land sedan tid 1900

[redigera | redigera wikitext]

• 1904 Kungliga Dramatiska Teatern, tillsammans med Karl Mantzius
• 1905 Knut Lindroths turné, översättning Carl August Hagberg, tillsammans med Knut Lindroth
• 1915 Nya Teatern, götet, regi Hjalmar Selander
• 1919 Dramaten, regi Olof Molander
• 1923 Dramaten
• 1926 Radioteatern (scener), tillsammans Semmy Friedmann
• 1933 Dramaten, gästspel från Fritz Kortner
• 1934 Radioteatern, regi Alf ortnamn eller efternamn, tillsammans Georg Funkquist
• 1935 Vasateatern, Stockholm
• 1936 relaterat till göteborg stadsteater, regi Knut Ström
• 1939 Radioteatern, regi Pauline Brunius, tillsammans med Gabriel Alw
• 1944 Radioteatern, översättning Ivar Harrie samt Hjalmar Gullberg, regi Alf ortnamn eller efternamn, tillsammans med Arnold Sjöstrand, Sven Lindberg, Henrik Schildt, Inga Tidblad, Mai Zetterling, Holger Löwenadler samt Mimi Pollak
• 1944 Dramaten, översättning Hjalmar Gullberg samt Ivar Harrie, regi Alf ortnamn eller efternamn, tillsammans med Arnold Sjöstrand, Frank Sundström, Mai Zetterling, Mimi Pollak, Ulf Palme, Hans Strååt, Inga Tidblad samt Sven Lindberg
• 1948 malm stadsteater, översättning Carl August Hagberg, regi Olof Molander, tillsammans med Eva Dahlbeck, Georg Årlin samt Bengt Ekerot
• 1949 Riksteatern, översättning Carl August Hagberg, regi Sandro Malmquist, tillsammans Torsten Lilliecrona, Arnold Sjöstrand samt Ulla Akselson
• 1952 relaterat till göteborg studentteater, regi Yvonne Gurmund
• 1957 Uppsala-Gävle Stadsteater, översättning Carl August Hagberg samt Allan Bergstrand, regi Josef Halfen, tillsammans Ulf Johanson, Ernst-Hugo Järegård samt Meta Velander
• 1959 relaterat till göteborg stadsteater, översättning Carl August Hagberg, Ivar Harrie samt Hjalmar Gullberg, regi Keve Hjelm, tillsammans med Karl-Magnus Thulstrup, Kent Andersson, Ingvar Hirdwall, Ernst-Hugo Järegård, Gun Arvidsson, Kerstin Tidelius samt Jane Friedmann
• 1962 Dramaten, översättning Hjalmar Gullberg samt Ivar Harrie, regi Alf ortnamn eller efternamn, tillsammans med Erland Josephson, Sven-Bertil Taube, Ernst-Hugo Järegård, Georg Rydeberg, Hans Strååt, Bengt Eklund, Gunn Wållgren samt Christina Schollin
• 1969 Folkteatern inom götet, regi Barthold Halle
• 1982 The Merchant of Venice, gästspel från London Shakespeare Group hos Riksteatern, regi John Fraser
• 1990 Radioteatern, översättning Carl August Hagberg, regi Anders Carlberg, tillsammans Ingvar Hirdwall, Meg Westergren samt Johan Rabaeus
• 1993 helsingborgs stadsteater, översättning Allan Bergstrand, regi Göran Stangertz
• 1996 Teaterensemblen vid Romateatern, Gotland, regi Thomas Segerström
• 2001 Köpmannen, Spegelteatern, huvudstaden, översättning Lars Huldén, regi Peter Bark
• 2002 Uppsala stadsteater
• 2004 Dramaten, regi Mats Ek, tillsammans Malin Ek, Stina Ekblad, Morgan Alling samt Melinda Kinnaman
• 2006 Shakespeare vid Gräsgården vid Folkets Park, Vadstena, översättning Lars Huldén, regi Pontus Plænge

Filmatiseringar (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Det besitter gjorts flera filmatiseringar från Köpmannen inom Venedig.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Vissa fakta angående uppsättningar existerar hämtade ifrån artikeln The Merchant of Venice vid talar engelska Wikipedia (läst 20 juni 2015)
• Vissa fakta angående tryckningar existerar hämtade ifrån artikeln Chronology of Shakespeare's plays vid talar engelska Wikipedia (läst 14 juni 2015)
• Michael Dobson; Stanley Wells (red): The Oxford Companion to Shakespeare, Oxford 2001, ISBN 0-19-811735-3
• Erik Frykman: Shakespeare, Södertälje 1986, ISBN 91-1-863102-9
• Allan Bergstrand: Inledning mot Köpmannen inom Venedig, översättning Allan Bergstrand, malm 1983, ISBN 91-7486-274-X
• John Barton: RSC in Playing Shakespeare, Bungay, Suffolk 1986, ISBN 0-413-54780-9
• Gustaf Fredén: Shakespeare inom Sven Rinman m.fl.

  (red): Litteraturens världshistoria: Renässansen, huvudstaden 1991, ISBN 91-1-913832-6

• Kenneth Muir: The Sources of Shakespeare's Plays, London 1977, ISBN 0-416-56270-1
• Alf Sjöberg: Teater liksom besvärjelse, malm 1982, ISBN 91-1-823041-5
• Georg Nordensvan: Svensk scenkonst samt svenska artist ifrån Gustav III mot våra dagar, huvudstaden 1918
• Olof Hillberg (red): Teater inom landet utanför huvudstaden, huvudstaden 1948
• Gustaf Fredén: William Shakespeare - handbok mot Radioteatern, huvudstaden 1960
• Kent Hägglund: William Shakespeare - ett man till samtliga tider, Uddevalla 2006, ISBN 978-91-7037-044-1
• Claes Rosenqvist, Kerstin Derkert (red): Den svenska nationalscenen: traditioner samt reformer vid Dramaten beneath 200 år, Höganäs 1988, ISBN 91-7024-484-7
• Stig Torsslow: Dramatenaktörernas republik, Uppsala 1975, ISBN 91-7260-040-3
• Birgit Qvarnström samt Eric Lindqvist (red): Riksteatern 50 år, Solna 1983, ISBN 91-85472-08-5
• Ragnar Gustafsson (red): Thalia 25: en kvartssekel tillsammans med malm stadsteater, malm 1969
• Lars Engström, Lena Sander (red): Upsala-Gävle stadsteater 25 år, Uppsala 1976
• Teater inom götet 1910-1975 II, huvudstaden 1978, ISBN 91-22-00186-7
• Teater inom huvudstaden 1910-1970 II, götet 1982, ISBN 91-7174-103-8
• Erwin Leiser (red): Tidens scenkonst 1957, huvudstaden 1957
• Erwin Leiser (red): Tidens scen 1960, huvudstaden 1960
• Teaterårsboken 1982, Jönköping 1082, ISBN 91-85472-07-7
• Teaterårsboken 1993, Jönköping 1994, ISBN 91-85472-34-4
• Teaterårsboken 1996, Jönköping 1997, ISBN 91-85472-41-7
• Teaterårsboken 2001, Norsborg 2002, ISBN 91-85472-46-8
• ArtikelSök, databas, Bibliotekstjänst, Lund
• Köpmannen inom Venedig, programblad, malm stadsteater 1948
• Köpmannen inom Venedig, programblad, Riksteatern 1949
• The Merchant of Venice, programblad, Riksteatern 1982
• Köpmannen inom Venedig, Rollboken, Dramaten (läst 4 juli 2015)
• Köpmannen inom Venedig, Svensk mediedatabas (läst 4 juli 2015)
• The Merchant of Venice inom Internet Movie Database(engelska) (läst 4 juli 2015)
• Arkiv, Shakespeare vid Gräsgården (läst 8 juli 2015)
• Romateatern (läst 23 augusti 2015)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Originalverk

Citat

Bilder & media