Var får man råolja från
Petroleum
Petroleum (av grekiskans petra, 'klippa', samt oleum, 'olja'), även kallat mineralolja, bergolja, råolja samt ibland nafta (från arabiskan samt persiskan naft alternativt vid arabiska نفط), existerar ett tunnflytande mörk vätska såsom naturligt förekommer inom delar från berggrunden.
Denna vätska existerar enstaka blandning från hundratals olika kolväten, vilket bildas från växter samt varelse vilket ej hinner förmultna, inom ett process likt antas ta ungefär 100 000 tid beneath naturliga förhållanden. processen att extrahera eller ta ut något från stora mängder petroleum sker främst genom oljeborrning inom oljefyndighet.
Petroleumprodukter
[redigera | redigera wikitext]Råolja existerar enstaka från flera energikällor vars lagrade energi besitter sitt ursprung inom solen. Genom miljoner års tillväxt besitter organiskt ämne såsom härstammar ifrån djur- samt växtdelar lagrats genom för att bergarter lagrats ovanpå dessa. Högt tryck samt värme äger sedan omvandlat materialet mot kolväten.
detta existerar tackar vare detta förlopp såsom olja, kol samt naturgas kallas fossila drivmedel (fossil betyder uppgrävd). Råolja består mot största delen från kolväten. läka denna process förekommer huvudsakligen vid havsbottnar inom enstaka syrefattig miljö var kolvätena ej förmå oxidera. Processen sker ständigt dock vid bas från vår långt större förbrukning från olja kommer den ej för att behärska ersättas från nya råoljelager inom identisk takt, därav benämningen icke förnyelsebar energi.
Olja tros härstamma främst ifrån förhistoriska plankton samt alger, medan växtdelar förvandlas mot kol. Kolväten existerar dock enklare än berg samt dricksvatten samt förflyttar sig därför uppåt mot jordens yta. Den olja såsom bildar oljefyndighet existerar den lilla sektion olja liksom vid bas från hinder inom jordskorpan ej kunnat nå ytan var den skulle konsumeras från bakterier.[1]
Petroleum äger ett rad användningsområden däribland liksom bränsle på grund av motordrivna fordon, inom form eller gestalt från bensin.
Den process petroleum behöver vandra igenom på grund av för att man skall behärska dela upp den inom gasol, bensin, flygbränsle, diesel- samt villaolja, tunga eldningsoljor, asfalt (bitumen) kallas raffinering samt sker inom en raffinaderi.
Olja (råolja, petroleum) har organiskt ursprung och består av olika kolväten från plankton och andra organismer som för miljontals år sedan lagrats på tPrincipen till en raffinaderi existerar för att ta artikel vid den speciella egenskap för att varenda kolväte innehar ett viss kokpunkt. tackar vare denna egenskap hos kolvätena kunna man tillsammans hjälp från temperaturskiftningar separera råoljan inom olika varor såsom tidigare nämnts. dem lättaste ämnena går ut ur fraktioneringskolonnens högst belägna ledningar, inledningsvis gasol, därefter bensin samt sålunda vidare.
dem lågor liksom ofta förekommer nära fraktioneringskolonner existerar enstaka förbränning från dem lätta gaserna. Dessa används vilket raffinaderibränsle alternativt inom andra processer dock ofta äger man ingen chans för att nyttja dem, därav lågorna.
Eftersom marknadens efterfrågan ej ständigt existerar densamma liksom utbudet besitter man tillfälle för att nära ännu fler processer producera nya varor från exempelvis tyngre oljor vilket inom dagens läge ej existerar efterfrågade inom lika massiv utsträckning såsom enklare komponenter.
tackar vare ett process likt kallas termisk krackning är kapabel man vid bekostnad från dem tyngre råoljeprodukterna producera mer från mot modell den mer efterfrågade produkten bensin.
Ett oljeraffinaderi är ett raffinaderi där råolja raffineras och uppdelas i olika beståndsdelar med olika kokpunktTermisk krackning går ut vid för att avbryta ner dem långa kolväte-molekylerna mot mindre samt därmed producera ett mer lättflytande olja vilket möjliggör större bensinutvinning. Krackning existerar en samlingsnamn till ett rad olika processer liksom möjliggör mer varierad alternativt önskad oljeproduktion.[2]
Vid fraktionerad destillering är kapabel man främst skilja vid sex fraktioner:[2]
| Fraktion | Antal kolatomer i kolväte | Kokpunkt- intervall (°C) | Användningsområde |
|---|---|---|---|
| Gaser | 1 – 4 | <50 | Bränsle: naturgas, gasol |
| Råbensin | 5 – 10 | 50 – 200 | Bränsle: bensin Lösningsmedel: petroleumeter, fläckborttagningsmedel |
| Råfotogen | 11 – 18 | 175 – 250 | Bränsle: flygbränsle, fotogen Lösningsmedel: lacknafta |
| Brännoljor | >15 | 250 – 300 | Bränsle: dieselolja, eldningsolja Krackning: skildring från bland annat bensin samt mindre kolväten |
| Smörjoljor | >16 | 300 – 370 | Smörjoljor samt smörjfetter Paraffin, vaselin |
| Destillationsrest | – | >370 | Bränsle: tjock eldningsolja Bitumen (asfalt) |
––––––––––––
Temperaturerna inom tabellen existerar ungefärliga, samt är kapabel variera beroende vid raffinaderi samt typ från råolja
Gasfraktionen
[redigera | redigera wikitext]Gasfraktionen kallas den fraktion likt nära 20 °C existerar gasformig samt består mot största delen från metan (+75 %), etan(6 – 10 %) samt propan samt butan(5 – 8 %).
Gasen tas ofta grabb ifall direkt nära borrarbete, dock avgörande kvantiteter erhålls även nära destillering. Gasfraktionen används ofta mot bränsle. Metan brukar då kallas naturgas, propan samt butan gasol.
Råbensin (nafta)
[redigera | redigera wikitext]Råbensinen alternativt nafta kallas den näst maximalt lättkokade fraktionen inom petroleum samt den består mot största sektion från kolväten tillsammans mellan 5 samt 12 kolatomer.
Råbensinen brukar innehålla ett hel sektion svavel samt måste genomgå ytterligare rening innan den förmå användas. Efter ytterligare destillering förmå råbensin delas upp inom petroleumeter (lättbensin; kokintervall 35 °C – 60 °C), liksom används vilket lösningsmedel samt bensin, likt används liksom motorbränsle.
Råfotogen
[redigera | redigera wikitext]Liksom råbensin måste råfotogen renas ifrån svavelföreningar samt renas genom avdunstning ytterligare.
Ur denna fraktion framställs bland annat flygbränsle, fotogen samt lösningsmedel såsom lacknafta samt thinner.
Rent historiskt plats fotogen den viktigaste petroleumprodukten samt användes inom oljelampor, sedermera fotogenlampor.
detta introducerades inom mitten från 1800-talet samt blev en billigt alternativ mot valolja såsom tidigare användes inom belysning. nära den tiden ägde man heller ingen sann användning från naturgas samt bensin således den brändes upp.[2]
Brännoljor
[redigera | redigera wikitext]Ur denna fraktion framställs bland annat dieselolja samt brännolja.
enstaka hel sektion koncentrat från denna fraktion behandlas inom ett process liksom kallas krackning var kolvätena bryts ner mot mindre kolväten.
Smörjoljor
[redigera | redigera wikitext]Denna fraktion används bland annat mot skildring från smörjoljor liksom mot modell motoroljor samt paraffinoljor.
Råolja är en av många energikällor vars lagrade energi har sitt ursprung i solenkoncentrat vilket existerar inom fast struktur nära rumstemperatur kunna användas mot för att framställa smörjfetter, vaxer, paraffin samt vaselin (petrolatum). Liksom tillsammans med brännoljorna används många från denna fraktion mot krackning.
Destillationrest
[redigera | redigera wikitext]Destillationresten existerar den tjockflytande olja likt blivit kvar efter destillationen.
dem mer lättflytande delarna från denna fraktion används vilket brännolja, dem delar vilket existerar inom fast struktur är kapabel blandas tillsammans med småsten (singel) mot asfalt samt användas liksom vägbeläggning.[2]
Övriga petroleumprodukter
[redigera | redigera wikitext]Alkener samt alkyner likt erhålls ifrån krackningen är kapabel bland annat användas mot skildring från plaster, eten förmå bland annat omvandlas mot polyetenplast alternativt etanol, propan används bland annat mot tillverkning från polypropen samt propanol.
Högt tryck och värme har sedan omvandlat materialet till kolvätenPetroleum är kapabel även existera rikt vid aromatiska föreningar exempelvis bensen samt toluen, samt dessa tas mot artikel samt används vilket utgångsämnen inom kemisk industri.
Kemiska egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Normalliter samt volymliter
[redigera | redigera wikitext]Petroleumprodukter besitter massiv volymutvidgningskoefficient; cirka enstaka liter per m³ samt grad.
Därför använder man ofta normalliter samt normalkubikmeter vilket måttenhet. Normalliter avser volymen nära 15 grader Celsius. Formler på grund av omräkning ifrån volymliter mot normalliter kräver för att temperaturen samt densiteten till produkten inom fråga existerar känd.
Bildande
[redigera | redigera wikitext]Råolja äger skapas ur uråldrig biomassa.
Dagens råolja existerar en fossilt bränsle, vilket skapats ur fossiliserade förhistoriska varelse, plankton samt alger, vilka samlats inom massiv mängd vid sjö- samt havsbottnar samt var skyddats ifrån kemisk reaktion med syre samt nedbrytning från syrefattigt vätska. ovan många långa tidsrymder äger detta organiska materialet blandats tillsammans med lera samt begravts beneath tunga lager sediment, vilket resulterat inom värme samt högt tryck.
Processen äger gjort för att detta organiska materialet omvandlats, ursprunglig mot en vaxliknande ämne (kerogen), samt därefter tillsammans med högre värme mot vätskeform. (Kol äger bildats vid identisk sätt, dock inom stället ur förhistoriska växtdelar, främst landväxter.)
Forskare nära Pacific Northwest National Laboratory äger utvecklat enstaka teknik såsom är kapabel utföra alger mot olja inom loppet från ett 60 minuter.
Algslam hettas upp mot ett temperatur från 350 grader Celsius beneath en tryck vid 200 dryckesställe inom lite mindre än 60 minuter. Resultatet blir då ett råolja, liksom inom sin tur kunna användas mot för att framställa vanlig bensin, diesel alternativt flygplansbränsle[3].
Det var även på 1850-talet som fotogenet uppfanns och fotogenlampor konstrueradesHistoria
[redigera | redigera wikitext]Människan äger länge, inom tusentals kalenderår, haft kunskap angående råoljans existens, dem beskrivs bland annat från Plinius den äldre samt Herodotos.[4] dem inledande oljekällorna borrades inom Kina beneath 300-talet. Oljan brändes till för att framställa krydda från saltvatten. nära 900-talet byggde man stora rörledningar ifrån oljekällor.
I takt tillsammans med för att utvecklingen gick vidare kunde man nyttja olja på grund av enstaka mängd ändamål, bland annat inom struktur från bitumen till försegling från både båtar samt plagg, smörjmedel tillsammans mera. Utöver detta använde man råolja vilket bränsle på grund av facklor. Sakta dock säkert ökade råoljans användningsområden, ej minimalt beneath renässansen vid 1300- samt 1400-talet, då olja började användas inom medicinen.
1800-talet
[redigera | redigera wikitext]Det plats ursprunglig beneath 1800-talet inom samt tillsammans med den fabriksrelaterade revolutionens framfart liksom enstaka ökad efterfrågan till en billigt, rent samt praktiskt användbart bränsle uppstod. då enstaka skotskkemist samt geolog nära namn James ung uppfann fotogen 1852, främst på grund av användning liksom bränsle inom belysning, skapades den inledande riktiga oljeprodukten tillsammans med potential till massförsäljning.
Följaktligen ledde fotogenupptäckten mot för att man började borra efter råolja eftersom öppna källor alternativt således kallade "yt-källor" ej räckte långt, man ville åt dem stora källorna. Den inledande lyckade borrningen ägde utrymme inom Tyskland beneath 1850-talet. detta plats dock inledningsvis då namn Drake hittade enstaka oljekälla inom Oil Creek, Pennsylvania, USA, vilket fotogen började sälja mot den stora massan.
beneath identisk decennium kom man fram mot ett rad varor såsom kunde skapas från råolja varav bensin existerar den maximalt nyttja idag.
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]I samt tillsammans för att inledande världskriget bröt ut 1914 uppkom en stort energibehov. Oljan kunde gott samt väl täcka detta nödvändigheten, samt då väl bilen blev fanns mans egendom vid 1920-talet, främst inom USA, skapades enstaka enorm efterfrågan vid bensin likt gjorde för att tillväxttakten fullkomligt exploderade inom oljebranschen.
Därmed ägde oljan befäst sin position såsom enstaka från dem viktigaste råvarorna inom detta moderna samhället.
Det nation vilket ägde kommit längst bort vilket gäller både konsumtion samt tillväxt från petroleum plats USA. var ägde stora oljebolag skapats såsom mot för att börja tillsammans med utvann petroleum enbart inom landet samt inom Mexiko.
Fram mot 1960-talet fanns USA således gott såsom självförsörjande, dock då konsumtionen ägde gått förbi produktionen började man bli alltmer beroende från främst region tillsammans dess enorma tillgångar från petroleum. Både land i västeuropa samt Storbritannien ägde sedan inledande världskriget ett massiv oljeproduktion inom sina kolonier inom region (de fanns kolonier ungefär fram mot 1945).
Därmed ägde man helt samt hållet bundit sig mot en beroende från olja ifrån region.
I flera decennier kunde den industrialiserade världen importera prisvärd olja ifrån region. beneath 1970-talet skedde dock enstaka rad politiska samt militära händelser vilket omöjliggjorde enstaka fortsatt stadig samt prisvärd oljeimport ifrån området, den således kallade oljekrisen ägde påbörjats.
detta likt skedde plats för att dem stora oljeproducerande länderna inom region inom protest mot den israeliska statens militära handlingar beneath Oktoberkriget 1973 slutade sälja utomlands råolja mot västra europa samt USA. därför småningom slutade krisen dock enstaka betydande förändring ägde skett. detta ägde bildats ett kartell bland dem oljeproducerande länderna inom region (Iran, Irak, Kuwait, Qatar, Saudiarabien samt Förenade Arabemiraten) samt Libyen, Venezuela, Algeriet, Nigeria samt land.
Dessa elva länders oljekartell står idag på grund av 40 % från världens råoljeproduktion samt ungefär 75 % från råoljereserverna. Kartellen ägde inom uppgift för att på grund av dessa utvecklingsländer försöka producera enstaka sålunda gynnsam handelsplats likt möjligt genom för att tillsammans med kvoter på grund av dem enskilda medlemsländerna försöka göra stabil priset till råolja.
Dessa omvälvande händelser till dem oljeberoende industriländerna bidrog inom många upphöjd grad mot ökade satsningar vid andra energiformer, likt kolkraft, vindkraft samt vattenkraft. Man började även utforska nya platser på grund av oljeutvinning, bland annat inom Nordsjön.
Oljekriserna 1973 samt 1979 påverkade konsumtionsmönstren kraftigt, dock inom mitten från 1980-talet fanns råoljeproduktionen åter inom identisk accelererande ökningstakt likt före krisen samt beroendet från petroleum befästes.
vid bas från råoljans ledande roll likt bränsle på grund av bland annat transporter samt jordbruk äger den blivit mer alternativt mindre enstaka maktfaktor såsom kunna ett fåtal många stora konsekvenser till den världspolitiska utvecklingen. liksom jämförelse förmå nämnas oljans innebörd till hur andra världskriget slutade. Tysklands begränsade resurs mot olja bidrog mot nederlaget 1945.
andra konflikt var olja spelat enstaka betydelsefull roll existerar Iran–Irak-kriget, Kuwaitkriget samt Irakkriget. dem flesta länder besitter oljereserv inom incident från konflikt alternativt andra kriser.
2000-talet
[redigera | redigera wikitext]I samt tillsammans med införandet från fräsch teknologi, därför kallad frackning äger beroendet från uppumpad olja minskat något.
Klassificering
[redigera | redigera wikitext]Petroleumindustrin klassificerar "råolja" efter dess geografiska ursprung (exempelvis West Texas Intermediate, WTI alternativt Brent) samt efter dess relativa vikt alternativt viskositet liksom existerar en mått vid vätskans konsistens ("lätt", "mellan" alternativt "tung"); inom branschen brukar man kalla ett viss typ från petroleum till "SÖT" vilket innebär för att detta innehåller relativt lite svavel alternativt "SUR" såsom innebär för att den innehåller avgörande mängder svavel samt därmed behöver raffineras ytterligare på grund av för att tillgodose dem olika produktkvoterna.
De internationella referensfaten är:
- Brent Blend (kallas ofta enbart Brent), består från 15 råoljetyper ifrån fält inom bränd samt Ninian-systemen inom East Shetland Basin inom Nordsjön. Petroleum ifrån Europa, Afrika samt region (som säljs mot västvärlden) värdesätts (i regel) inom jämförelse tillsammans med Brent Blend-oljan, alltså existerar Brent-oljan enstaka sålunda kallad referensolja.
- West Texas Intermediate (WTI) på grund av nordamerikansk olja.
- Dubai, används såsom riktlinje till Asien samt Stilla havs-regionen till Middle East Oil
- Tapis, (från Malaysia, används liksom referensolja till enkel Far East-olja)
- Minas, (från land, används vilket referensolja till massiv Far East-olja)
- "OPEC-korgen" består av:
Prissättning
[redigera | redigera wikitext]Priset vid petroleum bestäms mot enstaka ganska central sektion liksom ett reaktion vid kriser alternativt konjunkturnedgångar inom dem större ekonomierna, eftersom finansiell tillbakagång reducerar efterfrågan vid olja kraftigt.
Sedermera försöker den internationella kartellenOPEC nyttja sitt påverkan ovan resurser vid petroleum på grund av för att göra stabil, höja alternativt sänka priset vid petroleum.
Produktion samt konsumtion
[redigera | redigera wikitext]Uppskattning från den dagliga konsumtionen från petroleum inom dem stater vilket använder upp mest:
| Land | 2002 | 2003 | Andel 2003 | 2008 |
|---|---|---|---|---|
| USA | 19 761 | 20 080 | 25,1 % | 19 497 |
| Kina | 5 379 | 5 982 | 7,6 % | 7 831 |
| Japan | 5 359 | 5 451 | 6,8 % | 4 784 |
| Indien | 2 374 | 2 426 | 3,1 % | 2 962 |
| Ryssland | 2 480 | 2 503 | 3,4 % | 2 916 |
| Tyskland | 2 714 | 2 664 | 3,4 % | 2 569 |
| Brasilien | 1 853 | 1 817 | 2,3 % | 2 485 |
| Saudiarabien | 2 376 | |||
| Kanada | 2 068 | 2 149 | 2,6 % | 2 261 |
| Sydkorea | 2 282 | 2 303 | 2,9 % | 2 174 |
| Mexiko | 1 835 | 1 864 | 2,3 % | 2 128 |
| Frankrike | 1 967 | 1 991 | 2,6 % | 1 986 |
| Iran | 1 741 | |||
| Storbritannien | 1 709 | |||
| Italien | 1 943 | 1 927 | 2,5 % | 1 639 |
| Hela världen | 76 631 | 78 112 | 100,0 % |
Värdena anges inom tusentals tallrik.
1 tallrik = 159 liter.
Konsumtionen per capita existerar hos industriländerna uppenbarligen många högre än hos utvecklingsländerna.
exmot modell existerar konsumtionen inom USA tid 2003 26,0 tallrik per invånare samt inom Tyskland fanns detta ungefär 11,7 tallrik medan förbrukningen inom Kina existerar 1,7 tallrik, Indien 0,8 tallrik samt Bangladesh endast 0,2 tallrik.
USA konsumerar nästan läka sin produktion.[5]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Oljeproduktion inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Redan vid 1930-talet genomförde Skånska Cement AB enstaka borrarbete efter gas nära en samling dokument eller en elektronisk lagring av data Hajdar vid norra Gotland.
detta gav dock ej några affärsmässig konsekvens. Detta följdes från provborrningar från SGU beneath 1960-talet. nära borrningarna påträffades spår från olja. 1 augusti 1969 startade Oljeprospektering AB, OPAB, sin aktivitet vid Gotland. Den inledande provborrningen plats Faludden 1. beneath 241 borrningar genomfördes beneath dem 17 kalenderår liksom OPAB bedrev aktivitet vid Gotland.
Oljeproduktion startade 1974, samt plats fördelad ovan 12 områden vid norra Gotland samt 6 områden vid södra Gotland. beneath den period såsom OPAB bedrev verksamheten utvanns 69 022 m³ vid norra Gotland, samt 9 259 m³ vid södra Gotland, vilket tillsammans motsvarar cirka ett halv miljonfat. inom femte månaden i året 1987 tog Gotlandsolja AB ovan verksamheten samt den bedrevs fram mot 1993.
Det var därifrån oljan kom till fabriken på Oljeöninom Gotlandsolja AB:s regi utfördes 82 borrningar såsom gav 30 000 m³ olja.[6][7]
Oljeleveranser inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Leveranser inom miljoner m³, utan att inkludera leveranser mot utrikessjöfart. Uppgifterna kommer ifrån Svenska Petroleuminstitutet, SPBI Branschfakta 2019:
| Produktgrupp | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 | 1990 | 1970 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fordonsgas, (bensinekvivalent) | 0,17 | 0,19 | 0,18 | 0,18 | ||
| Motorbensin | 2,95 | 3,20 | 3,34 | 3,47 | 5,63 | 3,78 |
| E85/ED95 | - | 0,06 | 0,07 | 0,11 | ||
| E85 | 0,07 | |||||
| Ren FAME (B100) | 0,14 | 0,07 | 0,08 | 0,18 | ||
| Ren HVO (HVO100) | 0,46 | 0,56 | 0,26 | 0,03 | ||
| Dieselbränsle | 6,10 | 5,82 | 5,86 | 5,80 | 2,78 | 2,19 |
| Flyg-/övriga bränslen | 1,36 | 1,36 | 1,27 | 1,11 | 1,05 | 0,88 |
| Eldningsolja 1 (låg svavel) | 0,54 | 0,62 | 0,75 | 0,77 | 3,30 | 8,88 |
| Övriga eldningsoljor | 0,57 | 0,15 | 0,19 | 0,18 | 1,80 | 14,64 |
| Summa | 12,35 | 12,02 | 11,99 | 11,84 | 14,56 | 30,37 |
Marknadsandelar 2018 (2017) inom land.
Uppgifterna kommer ifrån Svenska Petroleuminstitutet, SPBI Branschfakta 2019:
| Företag | Motorbensin | Dieselbränsle* | Eldningsolja 1 |
|---|---|---|---|
| OKQ8 | 26,6 % (26,0 %) | 22,6 % (22,5 %) | 26,1 % (22,1 %) |
| Preem | 18,4 % (19,6 %) | 34,5 % (34,4 %) | 52,2 % (57,9 %) |
| Circle K | 34,7 % (33,9 %) | 27,1 % (27,6 %) | 0,0 % (0,0 %) |
| St1 | 19,6 % (19,9 %) | 14,2 % (14,5 %) | 22,7 % (23,5 %) |
| Övriga | 0,6 % (0,6 %) | 1,6 % (1,0 %) | –1,0%(-3,4%) |