Hur har svenskan förändrats av engelskan

”Svengelskan kunna bli rena grekiskan.

Använd svenska.” ”Vad utför en trainee? Använd svenska.” ”Det existerar förbättrad tillsammans med svenska. detta förstår ju plats samt en.” således stod detta vid några från dem klistermärken liksom skickades ut tillsammans tillsammans Svenska språknämndens tidskrift Språkvård 1987.

Kampanjen vittnar angående den allmänna oron ovan engelskans effekt vid svenskan, likt vid 1980-talet fick fäste även bland språkvetare.

mot enstaka start handlade diskussionerna maximalt angående engelska lånord, dock snart uppstod farhågor angående för att engelskan skulle konkurrera ut bota detta svenska språket.

Inför Sveriges tillgång inom EU 1995 varnade mot modell Svenska språknämndens ordförande Ulf Teleman till för att detta skulle uppstå enstaka färsk engelsktalande elit inom politik, näringsliv, vetenskap samt traditioner, medan nationalspråken skulle bli ”stugsittarnas samt dammplaskarnas tungomål”.

Hotbilden beskrevs ofta vilket ett fara på grund av domänförluster.

detta innebar för att engelskan ursprunglig skulle tränga ut svenskan vid dem områden var detta internationella inflytandet plats vilket störst, vilket inom sin tur ansågs bereda vägen på grund av en regelrätt språkbyte mot engelska inom Sverige.

Hittills äger dem flesta farhågorna kommit vid skam, dock vid en sektor tycks dem faktiskt artikel vid väg för att slå in: inom ljus skrivs mer än 90 andel från varenda avhandlingar samt vetenskapliga föremål eller textstycken i Sverige vid engelska.

Detta i enlighet med rapporten Språkval samt internationalisering – svenskans samt engelskans roll inom undersökning samt högre utbildning, likt äger publicerats från Språkrådet, såsom existerar Svenska språknämndens efterföljare.

Rapporten visar för att engelskan för tillfället äger seglat förbi svenskan även inom humaniora, vilket länge plats svenska språkets sista bastion i vetenskapliga kontext.

Samtidigt äger engelskan blivit detta vanligaste språket inom utbildning vid sofistikerad nivå samt troligen även inom studenternas kurslitteratur.

”Ryktet angående svenskans död existerar ändå betydligt överdrivet”

Ryktet ifall svenskans död existerar ändå betydligt överdrivet, menar sociolingvisten Linus Salö.

denne existerar docent nära Centrum till tvåspråkighetsforskning vid Stockholms högskola, samt forskar angående språkliga förhållanden inom undersökning samt högre utbildning:

– Även ifall samtliga föremål eller textstycken vid en visst zon skrivs vid engelska, sålunda betyder detta ej för att svenskan ej används vid detta området.

Siffrorna inom statistiken visar slutresultaten från långa processer från vetenskapligt jobb, var flera kvar kommunicerar tillsammans med varandra vid svenska.

I enstaka forskning från språket hos svenska fysiker – såsom länge besitter verkat vid en vetenskapligt fält likt totalt domineras från engelskan – äger denne demonstrerat för att detta trots allt finns ett funktionell fysikersvenska liksom frodas inom konversation, mejlväxlingar, mötesanteckningar samt vid webbsidor.

– då svensktalande rymdfysiker träffas sitter dem ej samt pratar engelska tillsammans med varandra.

vad jag förmå titta äger dem populära beskrivningarna från vetenskapsman såsom ej klarar från för att prata angående sina ämnen vid svenska ej någon bäring i verkligheten.

Problemet tillsammans med fysikersvenskan existerar för att detta saknas arenor var den förmå framställas sålunda för att den syns.

Linus Salö framhåller även för att detta existerar svårt för att prata ifall förluster från domäner såsom man inte någonsin äger haft. Även inom start från 1900-talet, då svenskan ägde sin senaste storhetstid inom flera vetenskaper, skrevs mindre än hälften från varenda svenska avhandlingar i fysik vid svenska.

samt detta existerar bara ett historisk parentes inom ett språkmiljö likt besitter dominerats från latin, franska, tyska samt engelska.

Dessutom besitter själva begreppet domänförlust blivit alltmer ifrågasatt, både liksom ett teori ifall hur tungomål dör samt vilket ett betydelsefull redogörelse från svenska förhållanden. egen tror Linus Salö för att risken existerar små till för att oss bör erhålla titta engelsktalande eliter vilket avskärmar sig ifrån resten från samhället.

– detta existerar vilket den gamla reklamen ”jag existerar ej bara person som behandlar tänder, jag existerar mor också”; människor existerar ej bara vetenskapsman vid Karolinska institutet, dem existerar även medlemmar inom Brommapojkarnas fotbollslag samt sitter tillsammans med inom bostadsrättsföreningen.

ett människa deltar inom flera olika kontext samt detta finns ett språklig distribution mellan dessa sammanhang.

Utanför vetenskapen finns detta ännu färre indikator vid för att svenskan skulle riskera för att försvinna. detta menar Susanna Karlsson, docent inom svenska nära relaterat till göteborg högskola. denna äger särskilt intresserat sig till hur oss är kapabel känna till angående svenskan existerar hotad alternativt ej, samt pekar vid dem kriterier liksom brukar användas inom sådana sammanhang: antalet talare, inom vilken grad föräldrar överför språket mot sina ungar, vilka institutionella stödsystem vilket finns samt ifall detta finns litteratur, medier samt skolundervisning vid språket.

– Ur detta perspektivet äger svenskan en informellt samt formellt skydd såsom existerar väldigt starkt.

Svenskan existerar en från världens maximalt grundlig beskrivna tungomål samt detta finns ett kraftfull stavnings- samt standardspråksnorm. liknande saker skyddar en tungomål, säger hon.

Däremot tycker denna för att kontakten tillsammans engelskan ger upphov mot flera spännande fenomen inom svenskan. egen undersöker denna samt hennes kolleger på grund av närvarande hur svenskar använder engelska formulering som what the fuck, what the alternativt bara what inom en diskussion liksom inom övrigt främst existerar vid svenska.

En intressant iakttagelse existerar för att uttalet från dem engelska orden anpassas mot svenskan – dock bara lite, sålunda för att detta kvar existerar begripligt till ett engelsktalande.

enstaka ytterligare iakttagelse existerar för att samtliga engelska betydelser ej följer tillsammans med in inom svenskan samt för att orden tenderar för att användas inom en snävare sammanhang.

– Någon vilket talar svenska säger ej ”what bör oss förtära mot middag” alternativt ”jag tänkte fråga what ni bör äga till plagg vid dig inom morgon”.

detta existerar även lägre fara på grund av för att hitta termen i en chef inom Svenska Dagbladet än vid Twitter. Man är kapabel sätta upp ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något ifall för att ju mer formell samt ju mindre dialogisk ett skrivelse existerar, desto lägre existerar sannolikheten till liknande lån.

I solens tid existerar den typen från lån väldigt vanliga: mening vilket yes samt sorry används därför många för att dem mot samt tillsammans med besitter kommit in inom Svenska Akademiens ordböcker.

Susanna Karlsson tror för att ett förklaring mot deras popularitet – särskilt bland ungdomar – helt enkelt existerar för att dem existerar nya inom svenskan.

– varenda generation besitter behov från för att märka för att dem existerar den nya generationen vilket äger koll, samt enstaka sak liksom ingår inom detta existerar för att förnya språket.

för tillfället besitter oss ett uppväxande generation såsom exponeras mer på grund av engelska än någon tidigare. Därför hämtas fler nya mening än tidigare därifrån.

Men barnens samt ungdomarnas användning från engelska begränsar sig ej mot enstaka fraser samt mening. I vintras slog pedagog vid sociala medier larm angående för att studenter tillsammans svenska likt förstaspråk inom allt högre grad väljer för att prata tillsammans varandra vid engelska – ibland ända ner inom förskoleåldern.

Fenomenet besitter beskrivits från utbildningsvetaren Alastair Henry nära universitet eller akademisk institution väst, liksom inom intervjuer tillsammans med svenska niondeklassare visade för att dessa konsumerade sålunda många melodier samt filmer vid engelska för att dem uppfattade språket likt ”ett andra modersmål”.

Identifikationen tillsammans engelskan fanns således kraftfull för att ungdomarna ofta gjorde lektionsanteckningar, pratade till sig själva samt förde inre monologer vid engelska.

inom intervjuerna uppgav dem för att dem tyckte för att engelskan verkade ”neutral” samt ”grown up”, medan svenskan lät ”töntig” samt ”konstig”.

Etnologen Thomas O’Dell nära Lunds högskola besitter forskat angående amerikaniseringsprocesser inom landet. han tycker för att detta låter liksom för att barnen utför en slags lek tillsammans med identiteter.

samt denne tror för att synen vid engelskan såsom coolare än svenskan framför allt existerar enstaka utfall från den talar engelska populärkulturens dominans – ej minimalt inom datorspelsindustrin.

Liknande trender går för att titta ovan stora delar från världen – samt detta existerar i enlighet med Thomas O’Dell svårt för att yttra ifall dem existerar mer uttalade inom landet än någon annanstans.

han menar för att grunden lades efter andra världskriget då detta flödade in framgångssagor ifrån USA i filmer, tidningar samt radio.

– USA kom för att stå till enstaka viss typ från internationalisering, frihet samt konsumtionsmöjligheter såsom människor inom solens tid möjligen existerar mer kritiska mot. dock oss existerar ej ständigt därför logiska såsom oss tror.

inom en stunden kunna oss artikel kritiska mot USA, på grund av för att inom nästa stund kläcka ur oss ett uttryck ur enstaka amerikansk spelfilm – utan för att tänka ovan kopplingen, säger han.

Själv tycker han för att detta maximalt intressanta tillsammans amerikaniseringen existerar hur den bidrar mot för att producera nya former från svenskhet.

Genom raggarkulturen fick amerikanska fordon ett helt ytterligare innebörd inom landet än inom USA – samt han menar för att oss bör tänka likadant ifall språket.

– Engelsktalande använder ej termen nice vid identisk sätt liksom svenska ungdomar. vid svenska besitter detta kommit för att betyda för att något existerar lite häftigt, medan detta på grund av mig såsom amerikan bara betyder ’det plats okej’.

detta blir ett försvenskning från engelskan liksom existerar intressant.

Det engelska uppfattas dock ej ständigt vilket positivt. inom enstaka krönika inom Dagens Nyheter inom julas ondgjorde sig mot modell journalisten Nathan Shachar ovan ogenerade anglicismer från typen ”vi söker ett strategisk enterprise agile coach likt driver vår fortsatta agila transformation framåt”, likt denne såg vilket en formulering på grund av enstaka långt framskriden kulturell underkastelse.

Thomas O’Dell tror för att människors irritation ovan engelskan ofta bottnar inom enstaka emotion från för att ett sektion från deras traditioner håller vid för att försvinna – något vilket ej blir förbättrad från för att engelskan är kapabel förknippas tillsammans föga smickrande bilder från USA, likt ytlighet, kulturlöshet samt slöseri.

dock motståndet förmå även handla angående inflytande samt inflytande.

– vid internationellt inriktade arbetsplatser är kapabel detta bli ett maktkamp angående vilket tungomål såsom bör användas. Då framstår ej engelskan liksom lika häftig längre, utan detta blir ett fråga angående inkludering samt exkludering. människor känner sig kränkta: ”Nu önskar jag prata svenska, detta existerar mitt språk!”

Susanna Karlsson tror för att detta även förekommer enstaka inlärd irritation ovan engelskan, såsom tidvis besitter närts från språkvården.

denna menar för att språkvårdare beneath vissa perioder systematiskt äger tagit avstånd ifrån allt engelskt samt hellre besitter rekommenderat hemmasnickrade svenska mening, likt ej äger haft fäste inom språkbruket, än befintliga engelska lån.

– ifall oss lär oss för att detta existerar uselt tillsammans med anglicismer därför kommer oss även för att bli uppmärksamma vid dem inom andras tungomål.

detta existerar ungefär liksom angående jag ständigt äger fått lyssna för att man ej bör svära – samt därför kommer ni på denna plats samt svär!

bör detta existera så? Man blir ett kamrat från ordning.

språkvården kunde mot samt tillsammans argumentera mot användning från engelskt s-plural inom svenskan – samt avråda ifrån former såsom designers samt containers – samtidigt vilket dem argumenterade till för att termen paparazzo skulle varma paparazzi inom plural eftersom detta böjs således inom italienskan.

– Olika tungomål får olika licens eftersom oss förknippar dem tillsammans olika saker.

Italienskan känns ej lika hotande likt engelskan, utan den existerar lite charmig tillsammans föda, alkoholhaltig samt svartvit rulle. ifall man vet för att paparazzo heter paparazzi i plural därför möjligen man mot samt tillsammans med framstår liksom lite bildad, säger Susanna Karlsson.

I grunden vet oss ändå ganska lite angående hur svensktalande uppfattar engelskans framfart inom ljus.

Den senaste större granskning gjordes inom start från 2000-talet inom ramen på grund av Importordsprojektet, liksom jämförde attityder mot samt användning från lånord inom dem nordiska länderna.

Resultaten visade för att dem flesta svenskar ägde ett ganska avslappnad inställning mot ämnet: angående orden plats engelska alternativt ej spelade ej sålunda massiv roll; detta viktigaste fanns för att detta gick för att utföra sig förstådd.

land stack ej heller ut inom en nordiskt perspektiv, utan svenskarna befann sig någonstans mellan konservativa islänningar samt liberala danskar.

Men angående man skrapade vid ytan därför kom detta fram starkare åsikter. detta säger Catharina Nyström Höög, såsom fanns tillsammans samt genomförde projektet samt inom dygn existerar professor inom svenska nära Stockholms universitet.

– Flera från dem likt uppgav för att dem ej ägde något emot engelska mening reagerade ändå då dessa användes ifall leksaker på grund av ungar alternativt inom kyrkan.

samt angående oss ägde frågat angående SVT:s julvärd skulle prata engelska, därför föreställer jag mig för att människor ägde sagt för att oss fanns tokiga inom huvudet.

Sedan dess äger engelskans påverkan ökat ytterligare, samtidigt såsom detta finns ett betydligt större medvetenhet angående för att land existerar en flerspråkigt nation.

Därför tror Catharina Nyström Höög för att svaren skulle bli annorlunda ifall identisk studie gjordes inom dag.

– Man kunna tänka sig numeriskt värde reaktioner. Den en existerar för att ifall oss för tillfället äger fler än 200 tungomål i Sverige, vore detta ej förbättrad ifall varenda talade engelska?

Den andra existerar motsatsen: för tillfället existerar måttet rågat – hur bör svenskan behärska finnas kvar angående oss ej tar strid till den? dock oss vet ej hur detta ser ut.

Under identisk period verkar språkvetarnas nyfikenhet på grund av engelskans effekt äga minskat. Catharina Nyström Höög tror för att detta beror vid för att frågan äger tappat bort eller missat sitt nyhetsvärde, samtidigt liksom andra ämnen angående mångspråkighet äger hamnat högre vid agendan.

dock denna menar även för att ämnet kunna artikel associerat tillsammans enstaka purismstämpel – alternativt inom sämsta fall rasismstämpel – liksom detta existerar känsligt för att anlända inom kontakt med.

– ifall man önskar forska ifall sådana problem att diskutera skulle man verkligen behöva hitta enstaka vinkel likt ej öppnar till språklig purism.

ingen seriös språkforskare önskar för att oss bör skydda svenskan utan förändringar.

En vanlig perception existerar för att detta ej existerar något speciellt tillsammans effekt ifrån engelskan, utan för att svenskan ständigt besitter förändrats beneath resultat ifrån andra tungomål. dock Catharina Nyström Höög menar ändå för att detta finns flera saker liksom skiljer dagens situation ifrån tidigare lånordsvågor.

En skillnad existerar för att enstaka massiv sektion från befolkningen besitter enstaka väldigt god medvetande på grund av engelska, vilket underlättar lån från läka fraser samt förkortningar.

detta skulle i enlighet med Catharina Nyström Höög även behärska öppna på grund av fler grammatiska influenser än s-plural. enstaka ytterligare skillnad existerar för att tillströmning från engelska mening sker vid samtliga nivåer inom samhället.

”Engelskan tränger in inom väldigt flera domäner”

– inom tidigare lånordsvågor äger man kunnat peka ut vilka samhällssektorer lånorden kommer ifrån.

Engelskan tränger in inom väldigt flera domäner, ifrån akademin mot gatuslang vid tv. detta existerar en nytt fenomen vilket äger för att utföra tillsammans med internationell samt mediekanaler.

För Linus Salö handlar dem maximalt intressanta frågorna ifall vilka kunskapsproblem engelskans effekt är kapabel ställa mot tillsammans med.

Hur påverkas mot modell beslutsunderlaget på grund av svenska politiker då samtliga forskningsresultat publiceras inom talar engelska artiklar?

– inom statliga utredningar finns ej särskilt flera sådana föremål eller textstycken inom referenslistorna. Jag tror för att oss skulle behöva incitament till andra publiceringsstrategier såsom ej bara riktar sig mot forskarkolleger, utan mot allmänheten samt beslutsfattare.

Linus Salö menar även för att flera universitetslärare tvingas välja mellan förenklade samt antika kursböcker vid svenska – alternativt högkvalitativa talar engelska skrivna verk såsom studenterna äger svårt för att tillgodogöra sig, eftersom dem ej kontrollerar eller är skicklig i språket tillräckligt god.

inom detta senare fallet blir detta dessutom svårare till studenterna för att lära sig dem svenska begreppen.

– detta blir enstaka märklig situation då man använder engelska på grund av för att tillgodose kunskapsförsörjningen mot ett arbetsmarknad likt inom inledande grabb använder svenska. Ingenjörer alternativt psykologer behöver äga en svenskt fackspråk då dem möter arbetsgivare, myndigheter samt privatpersoner.

Samtidigt framhåller Linus Salö för att detta ej finns något motsatsförhållande mellan goda kunskaper inom engelska samt svenska: mängder från studier inom flerspråkighetsforskning visar för att kunskaper inom en tungomål ej behöver vandra ut ovan kunskaperna inom en annat – utan tvärtom förmå ge olika fördelar.

Den insikten ligger väl inom linje tillsammans ett fräsch isländsk undersökning, likt besitter undersökt ifall isländska unge liksom inom upphöjd grad exponeras på grund av engelska får sämre kunskaper inom sitt modersmål.

detta enda tydliga samband liksom forskarna kunde titta plats för att barnens engelska förbättrades – dock kunskaperna inom isländska påverkades ej från för att dem tittade vid talar engelska schema samt pratade angående dem vid engelska.

– Jag tror för att nykterhet existerar ett dygd inom liknande på denna plats sammanhang; då man studera saken därför brukar detta visa sig för att problemet ej existerar därför stort.

Staffan Eng existerar frilansjournalist.

Därefter kostnad 49 kr inom månaden. ingen bindningstid.