Kan man växa ifrån borderline
Emotionellt instabilt personlighetssyndrom
Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, kortat EIPS, EIP alternativt EUPD (efter engelskans emotionally unstable personality disorder), tidigare även kallat borderline personlighetsstörning (BPD), existerar enstaka personlighetsstörning, såsom kännetecknas från exempelvis instabila relationer, känslomässig labilitet, tomhetskänslor, kraftfull vrede samt självskada.
I DSM-5, enstaka från American Psychiatric Association publicerad diagnostisk manual till psykiska diagnoser, används termen borderline personlighetssyndrom medan ICD-10, diagnostisk manual publicerad från Världshälsoorganisationen (WHO), kallar tillståndet emotionellt instabilt personlighetssyndrom.[1] inom informellt bruk används termen borderline.
detta finns vissa skillnader vad gäller dem diagnostiska kriterierna inom DSM-5 samt ICD-10, dock detta existerar inom grunden identisk bedömning.
EIPS äger liknande symptom liksom flera andra diagnoser, däribland ADHD, Aspergers syndrom, autism, bipolär sjukdom samt PTSD.[1] detta existerar vanligt för att personer tillsammans med EIPS även äger ytterligare psykisk problematik, såsom nedstämdhet, ångest, ätstörningar och/eller missbruk.[2]
Omkring 10 andel från diagnostiserade tillsammans med EIPS dör från självmord.[2] dem flesta självmordsförsök sker inom tjugoårsåldern, dock dem flesta dödsfall nära självmord sker inom trettioårsåldern.[3]
Det äger bland medicinsk expert, terapeuter, psykologer samt psykoanalytiker rått vitt skilda uppfattningar gällande vad EIPS bör kallas samt vad likt kännetecknar diagnosen.[4] i enlighet med psykiatriprofessorn John Gunderson utmärks EIPS från för att personen besitter stora bekymmer inom tre områden: interpersonella relationer, känslokontroll samt impulskontroll.
Vidare menar denne för att angående enstaka individ besitter kraftfull fruktan på grund av för att bli övergiven samt skär sig egen, existerar sannolikheten 88 andel för att personen inom fråga besitter EIPS.[5]
Prognosen existerar god på grund av behandling från EIPS: inom 15 kalenderår blir 75 andel fria ifrån diagnosen.[3] Vanliga behandlingsformer till EIPS existerar dialektisk beteendeterapi (DBT) samt mentaliseringsbaserad behandling (MBT).[6][7][8]
Benämning
[redigera | redigera wikitext]Den engelske sextonhundratalsläkaren Thomas Sydenham kallade EIPS på grund av hystericks, samt menade för att vederbörande patienter "älskar oändligt dem människor vilket dem många snart kommer för att hata lika måttlöst".
I start från 1900-talet användes termen "latent schizofreni" då man menade för att personer tillsammans med EIPS ägde ett underliggande psykisk sjukdom. ett ytterligare benämning äger varit "som-om-personlighet", utifrån enstaka perception ifall för att personer tillsammans EIPS vid ytan ägde en normalt operativ socialt liv, dock beneath ytan ägde allvarligt störda interpersonella relationer.
andra benämningar besitter varit ambulatorisk psykisk sjukdom, preschizofreni, schizofren karaktär, pseudopsykopatisk psykisk sjukdom, subklinisk psykisk sjukdom, borderland, borderline psykisk sjukdom, pseudoneurotisk psykisk sjukdom samt gränspsykos.
Borderlinebegreppet myntades kalenderår 1938 från psykoanalytikern Adolph Stern, samt blev mot slut den vanligaste benämningen.
Symtomen är ofta värre i yngre ålder, och blir med tiden gradvis bättreTermen syftar mot ett perception angående för att personer tillsammans med borderline ligger inom gränslandet mellan neuros samt psykos. kalenderår 1997 fanns, i enlighet med Socialstyrelsen, ingen officiell benämning inom land. inom slutenvården fanns enstaka skyldighet för att meddela i enlighet med enstaka översättning från ICD-10, såsom använde benämningen emotionellt instabil personlighetsstörning tillsammans borderline vilket ett undertyp.
Utanför slutenvården fanns dock ej denna anmälningsskyldighet, vilket innebar för att borderline likväl vilket emotionellt instabil personlighetsstörning kunde förekomma.[9]
Symtom
[redigera | redigera wikitext]Symtomen på grund av EIPS skiljer sig många ifrån individ mot person.[10]
Enligt DSM-5
[redigera | redigera wikitext]I DSM-5 listas nio diagnostiska kriterier; fem alternativt fler från dessa punkter behövs på grund av för att erhålla enstaka diagnos:[11]
- Stark fruktan på grund av separation och/eller överdriven insats på grund av för att undvika separation – oavsett ifall separationen existerar inbillad alternativt verklig.
- Ett mönster från instabila samt intensiva relationer tillsammans andra människor liksom skiftar mellan överdriven beundran samt idealisering samt nedvärdering.
- Instabil identitet samt självbild.
- Impulsivitet liksom genererar negativa konsekvenser, såsom för att sätta sig inom farliga situationer, nyttja sex vid en destruktivt sätt, hetsäta, spendera mer valuta än vad individen äger råd med.
- Återkommande självmordstankar, självmordsförsök, hot angående självmord, och/eller självskadebeteende.
- Emotionell instabilitet. Emotionellt instabilt personlighetssyndrom kallas även för borderline personlighetssyndrom
Instabila affekter liksom pendlar kraftigt beneath timmar alternativt dagar.
- Kroniska tomhetskänslor.
- Återkommande vrede alternativt frustration likt ej står inom proportion mot situationen och/eller svårigheter för att hantera sin vrede vid en konstruktivt sätt
- Stressrelaterade paranoida funderingar alternativt seriös dissociation.
Individer tillsammans med EIPS förmå uppleva för att dem existerar onda alternativt dåliga människor.
Diverse symptom, såsom den impulsiva ilskan, förmå hos vissa ge enstaka emotion från godkänna på grund av för att individen existerar ett dålig människa.[11]
Vidare förmå vissa personer tillsammans EIPS uppleva psykotiska symptom såsom hallucinationer alternativt utomkroppsliga intryck. enstaka sektion beskriver vilja från för att lämna allt innan en uppgift existerar uppfyllt: såsom för att hoppa från skolan noggrann före test.
detta existerar vanligt tillsammans med återkommande uppsägningar, avhopp ifrån studier, och/eller skilsmässor.[11]
Enligt ICD-10
[redigera | redigera wikitext]Av ICD-10 framgår för att enstaka individ tillsammans emotionellt instabil personlighetsstörning äger enstaka trend för att agera impulsivt utan vidare eftertanke, tillsammans med en instabilt känsloliv.
detta framgår även för att detta finns enstaka trend mot stora emotionella svängningar vilket individen ej kunna granska samt ibland konflikter tillsammans med andra likt orsakats från impulsiva handlingar. inom ICD-10 delars emotionellt instabil personlighetsstörning in inom numeriskt värde typer: impulsiv samt borderline.
Den impulsiva typen utmärks från emotionell instabilitet samt bristande impulskontroll. Borderlinetypen utmärks från instabil självbild, instabila personliga målsättningar, instabila personliga preferenser, kroniska tomhetskänslor, intensiva samt instabila relationer tillsammans andra människor, självdestruktivt beteende samt självmordsbeteende alternativt självmordsförsök.[12]
Starka känslor såsom växlar snabbt
[redigera | redigera wikitext]Personer tillsammans med EIPS kunna ofta äga en instabilt humör.
Humörsvängningar väcks ofta från externa händelser, samt ett episod är kapabel existera ifrån timmar mot dagar. inom synnerhet existerar personer tillsammans med EIPS känsliga på grund av händelser såsom tolkas liksom för att hen blir övergiven, avvisad alternativt misslyckas. Humörsvängningarna förmå ofta existera mellan nedstämdhet samt vrede, samt mindre ofta mellan nedstämda humör mot positiva.
Negativa känslor varar ofta längre än detta liksom anses normalt, dock identisk sak förmå ej sägas ifall positiva känslor.[3]
Personer tillsammans med EIPS kunna ofta bli arga alternativt irriterade, mot synes bortom proportion mot vad likt väckte ilskan. enstaka sektion personer tillsammans med borderline uppger även enstaka ökad emotion från fientlighet mot andra människor.
Svårt tillsammans relationer
[redigera | redigera wikitext]Över 74 andel från samtliga personer tillsammans EIPS äger bekymmer tillsammans interpersonella relationer. Detta leder mot för att mer än hälften från dem kvinnor såsom äger EIPS inte någonsin gifter sig, samt än färre skaffar ungar. Klinisk upplevelse visar för att flera tillsammans med EIPS reagerar vid interpersonella bekymmer tillsammans med för att isolera sig ifrån andra människor.[3] för att isolera sig ifrån andra kunna exempelvis artikel ett metod på grund av för att ej bli sårad alternativt uppleva sig övergiven.
Av DSM-5 framgår för att rädslan till för att bli övergiven, hos personer tillsammans EIPS, förmå leda mot stora skiftningar inom självbild samt inom individens beteende. Vidare står detta för att individer tillsammans med EIPS existerar känsliga till yttre omständigheter. Exempelvis kunna enstaka individ tillsammans EIPS uppleva massiv fruktan på grund av för att bli övergiven och/eller vrede ifall individen utsätts på grund av separation ifrån enstaka ytterligare individ, även angående separationen existerar kortvarig samt planerad.
ett individ tillsammans EIPS förmå även uppleva därför angående han alternativt denna planerat en sammanträde tillsammans med enstaka ytterligare individ, samt personen kommer på grund av sent – även ifall detta bara existerar några minuter – alternativt planerna ändras tillsammans med kreditkort varsel. Individer tillsammans med borderline kunna tro för att denna "övergivning" – vare sig den existerar äkta alternativt inbillad – existerar en indikator vid för att dem själva existerar dåliga människor.
Rädslan på grund av för att bli övergiven existerar relaterad mot enstaka emotion från för att inte någonsin vilja existera isolerad samt en behov från för att ständigt äga människor omkring sig. detta förmå inträffa självskadebeteende och/eller hot ifall självmord inom avsikt för att undvika för att bli övergiven.[11]
Personer tillsammans med EIPS kunna artikel känsliga till händelser alternativt beteenden såsom på grund av friska individer anses existera småsaker.
Exempelvis är kapabel ett individ tillsammans med EIPS bli vred alternativt må uselt ovan mindre separationer, såsom semestrar, arbetsresor, alternativt liknande, angående detta innebär för att dem separeras ifrån närstående. Vidare förmå personer tillsammans EIPS artikel känsligare till saker såsom ansiktsuttryck, ordval, tillsammans med mera.
Exempelvis är kapabel enstaka individ tillsammans EIPS titta en neutralt ansikte likt en argt ansikte samt förmå reagera mer negativt vid nedsättande ordval än andra människor.[13]
Av DSM-5 framgår för att individer tillsammans med EIPS förmå vilja tillbringa många period tillsammans med enstaka individ, dela tillsammans med sig från sina maximalt intima hemligheter tidigt inom förhållandet samt intensivt idealisera samt beundra denne.
Detta förmå dock snabbt övergå mot för att individen tillsammans EIPS nedvärderar den andre, anser för att den andre ej bryr sig tillräckligt, ej finns tillgänglig tillräckligt, samt sålunda vidare.[11]
Instabil självbild existerar en vanligt bekymmer på grund av personer tillsammans med EIPS samt klassas vilket en interpersonellt problem.[3] Den instabila självbilden förmå uttryckas exempelvis genom förändringar inom personliga målsättningar, värderingar, sexuell identitet, typer från vänner, samt sålunda vidare.
inom vissa fall kunna individen uppleva för att denne ej existerar ovan viktig taget, ofta mot resultat från ett upplevd bristande vid meningsfulla relationer och/eller stöd.[11]
Tomhetskänsla
[redigera | redigera wikitext]Personer tillsammans EIPS förmå ofta uppleva enstaka ihållande tomhet. Tomheten existerar svårdefinierad, dock relaterar mot känslor från hopplöshet, isolation, ensamhet samt vissa nedstämmande symptom.[3]
Overklighetskänslor
[redigera | redigera wikitext]Omkring 40–50 andel från personer tillsammans med EIPS uppvisar kognitiva besvär inom form eller gestalt från kortvariga psykotiska symptom alternativt dissociation.
Vanliga psykotiska symptom existerar hörselhallucinationer alternativt paranoida funderingar, dock mot skillnad ifrån personer tillsammans med psykisk sjukdom varar dem psykotiska besvären beneath mindre perioder. andra kognitiva besvär existerar känslor från för att ens lekamen existerar modifierad alternativt overklig, alternativt för att verkligheten känns overklig/bisarr alternativt illusioner.
Dessa besvär förekommer även inom bland annat posttraumatiskt stressyndrom.[3]
Självdestruktivt samt impulsivt beteende
[redigera | redigera wikitext]Självdestruktivt beteende inom avsikt för att reglera sina känslor existerar vanligt hos personer tillsammans EIPS; hos kvinnor yttrar detta sig främst genom fysiskt självskadebeteende såsom för att skära sig alternativt utföra illa sig vid annat sätt medan detta hos män mer existerar från enbart psykisk karaktär var man t.ex.
Det finns behandlingar som kan hjälpa digser ner vid sig egen samt känner starkt självförakt liksom dock kunna vandra ut ovan närstående,[14] ej sällan tillsammans olika typer från utagerande, ofta då närstående alternativt andra personer man äger relaterade till känslor grupp mot väcker olika typer från känslor. enstaka central skillnad vid män respektive kvinnor tillsammans EIPS existerar för att kvinnor maximalt håller känslorna inom sig medan män oftast agerar ut dem mer, detta sistnämnda utför för att detta förmå bli svårare till män för att etablera vänskapskontakter då dem såsom dem närmar sig känslomässigt enklare förmå dras in inom deras självdestruktivitet, detta kunna avsevärt förvärra symtomen då detta starkt bidrar mot mot sin vilja isolering.
Fler än 90 andel från personer diagnosticerade tillsammans EPIS besitter någon struktur från självskadebeteende. Personer tillsammans med EIPS hetsäter ofta, slösar valuta, agerar tillsammans med valuta, missbrukar sex och/eller äger annat missbruk, såsom drog- alternativt alkoholmissbruk.[3]
I ett undersökning gjord 1969 tillsammans med 62 kvinnor tillsammans EIPS ägde 41 från dessa en självskadebeteende.
Hos dessa fanns den vanligaste formen från självskadebeteende för att skära sig egen. dem uppgav olika skäl mot för att dem skadade sig själva, varav dem vanligaste orsakerna var: för att minska ångest alternativt förtvivlan; konkretisera enstaka inre diffus smärta inom konkret kroppslig smärta; straffa sig själv; minska tomhetskänslor; uttrycka vrede; hämnas vid någon; uppleva kontroll; distrahera sig egen ifrån jobbiga minnen; alternativt uppleva sig verklig.[15] andra dokumenterade former från självskadebeteende förekommer även, sålunda likt för att slå alternativt bränna sig själv; hindra sår ifrån för att läka; sticka nålar inom armen; avbryta fingrar samt tår; riva alternativt hugga sig själv; rycka ut hår; slå nävar alternativt skalle inom väggen.
detta förekommer även för att personer tillsammans med EIPS får andra för att utföra dem illa. Görel Kristina Näslund beskrev 1998 enstaka kvinna liksom åt cigaretter inom avsikt för att erhålla bli magpumpad.[16]
Självmordstankar
[redigera | redigera wikitext]Självmordsförsök existerar många vanliga bland personer tillsammans med EIPS. Mellan 60 samt 78 andel från varenda personer tillsammans EIPS äger uppvisat självmordsbenägna tendenser.
Totalt 8–10 andel tar sitt liv samt den siffran blir dubbelt därför massiv ifall personen samtidigt äger en alkoholmissbruk. ett lärande från deprimerade personer tillsammans med EIPS inlagda vid vårdinstitution visade för att ovan 90 andel från personerna inom studien ägde försökt ta sitt liv enstaka alternativt flera gånger.
Michael H. Stone följde upp 206 personer tillsammans med EIPS 16 tid efter för att dem skrivits ut ifrån enstaka psykiatrisk vårdcentral eller sjukhusavdelning. Omkring nio andel ägde tagit sitt liv; bland män vilket även ägde svår nedstämdhet ägde 18,5 andel tagit existensen från sig samt bland dem likt led från både svår nedstämdhet samt drogmissbruk, utöver EIPS, ägde 45 andel tagit existensen från sig.
inom götet år 1984–1987 inom åldersgruppen 15–29 tid ägde 58 personer tagit sitt liv.
från dessa ägde ett tredjedel diagnosen BPS.[17]
Diagnostik
[redigera | redigera wikitext]För för att diagnostisera ett individ tillsammans med EIPS görs oftast en antal strukturerade alternativt semistrukturerade intervjuer. Den vanligaste intervjun inom svensk psykiatri existerar SCID-2 (Structured clinical interview for DSM-IV axis II personality disorders) intervjun likt baseras vid kriterier ifrån DSM-5[18].
detta finns inga fysiska tester vilket är kapabel genomföras till för att hjälpa mot inom bedömningen. angående DSM-5 används, finns detta 256 olika kombinationer från symptom liksom skulle behärska leda mot ett bedömning. vid sålunda vis är kapabel detta existera svårt för att säkerställa diagnosen. numeriskt värde viktiga faktorer inom säkerställandet från diagnosen existerar för att besvären varit långvariga samt för att personen besitter bekymmer inom flera områden.[3]
Under start vid 1950-talet plats borderline ett bedömning likt ställdes inom bristande vid andra diagnoser.
då läkaren ej kunde fastställa enstaka neurotisk alternativt psykotisk bedömning gavs diagnosen borderline. vid 1990-talet plats situationen snarlik - då läkaren ej kunde fastställa någon ytterligare psykisk bedömning gavs diagnosen borderline.[19]
Differentialdiagnostik
[redigera | redigera wikitext]EIPS yttrar sig ibland genom symtom såsom föreligger inom flera andra diagnoser.
Exempelvis ADHD, autismspektrumstörning, bipolär sjukdom samt PTSD besitter symtomöverlapp tillsammans med EIPS.[1] detta existerar vanligt för att dem tillsammans EIPS även äger ytterligare psykisk problematik, såsom nedstämdhet, ångest, ätstörningar och/eller missbruk.[2]
Trots den höga förekomsten från EIPS inom den generella populationen blir diagnosen ej sällan förbisedd, vilket är kapabel leda mot inadekvat behandling.
detta existerar problematiskt då individer söker på grund av en särskilt bekymmer samt får behandling till denna, dock dysfunktion kvarstår vid bas från för att problemen grundar sig inom ett borderlineproblematik.
I den här artikeln får du lära dig mer om Borderline personlighetssyndrom (BPD), också kallat emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)Komorbiditeten tillsammans flera andra diagnoser utför differentieringsprocessen än svårare, samt individer liksom diagnosticerats tillsammans med EIPS möter konsekvent kriterierna på grund av en mot fem andra personlighetssyndrom. [20]
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Enligt DSM-5 uppskattas mellan 1,6 samt 5,9 andel från befolkningen äga EIPS.
inom start från 2010-talet ägde 10 andel från patienterna nära amerikanska psykiatriska öppenvårdsmottagningar EIPS samt hos patienter inlagda inom den psykiatriska slutenvården inom USA ägde 20 andel från patienterna EIPS.[11] inom enstaka norsk forskning publicerad 2001 beräknades 0,7 andel från befolkningen äga EIPS, samt inom enstaka svensk publicerad identisk tid 5,4 procent.[2]
Det existerar oklart varför vissa individer utvecklar EIPS.
detta finns ett massiv variation bland dem liksom diagnostiseras tillsammans EIPS samt deras bakgrund. ett teori existerar för att individerna vilket utvecklar EIPS inom grunden existerar känslomässigt känsliga alternativt äger utsatts på grund av intryck såsom lett mot för att EIPS utvecklats.[1] Genetiska faktorer samt negativa händelser beneath uppväxten äger visats bidra mot utvecklingen från EIPS.[2]
En långtidsstudie publicerad 2012 visade symtom vid EIPS avtar tillsammans med tiden.
Efter 27 kalenderår uppfyllde 92 andel från personerna ej längre kriterierna på grund av EIPS.[3] Risken på grund av självmord existerar högst inom dem tidiga vuxenåren samt reducerar successivt tillsammans åldern. inom DSM-5 anges för att trots för att flera från besvären är kapabel artikel livslånga existerar behandling enstaka produktiv behandlingsmetod.
i enlighet med DSM-5 möter färre än hälften från patienterna kraven till diagnosen tio kalenderår efter behandling påbörjats, samt besvären existerar allmänt mindre hos 30 samt 40-åringar jämfört tillsammans med unga vuxna.[11]
Majoriteten från dem likt diagnostiserats tillsammans med EIPS existerar kvinnor.[2][11] från DSM-5 framgår för att 75 andel från dem tillsammans med EIPS existerar kvinnor.[11]
Behandling
[redigera | redigera wikitext]EIPS behandlas vanligtvis tillsammans med terapi.[21]
Enligt enstaka forskning ifrån 2012 möter 75 andel ej längre kriterierna till diagnosen 15 tid efter bedömning samt behandling, samt 27 tid efter existerar 92 andel friska.[3] Hur länge behandlingen pågår varierar dock, studierna mätte bara 15 samt 27 tid efter bedömning, ej hur länge behandling pågått.
Dialektisk beteendeterapi
[redigera | redigera wikitext]Dialektisk beteendeterapi (DBT) kombinerar kognitiv beteendeterapi tillsammans med övningar inom medveten närvaro.[22] detta existerar ett populär behandling nära EIPS samt besitter demonstrerat goda påverkan.
Statens beredning till medicinsk analys (SBU) besitter avslutat enstaka analys till hur effektivt DBT existerar på grund av behandling från EIPS-symptom.
Utredningen visade för att DBT bland annat leder mot enstaka minskning från självskadebeteende samt missbruk. Utredningen visade dock även för att detta finns ett fåtal studier gjorda inom området, samt för att mer undersökning behövs.[2]
Mentaliseringsbaserad terapi
[redigera | redigera wikitext]Mentaliseringsbaserad behandling (MBT) existerar ett struktur från psykologisk behandling liksom inriktar sig vid ett individs medvetenhet angående sitt eget samt andras sätt för att reagera, tänka samt uppleva (mentalisering).
Den utvecklades ursprungligen till personer tillsammans emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS, borderline) dock besitter idag en bredare användningsområde, mot modell till personer tillsammans med ätstörningar samt självskadebeteende.[23][24]
Övrig behandling
[redigera | redigera wikitext]Andra terapiformer vilket förekommer nära behandling från EIPS existerar psykodynamisk behandling, kognitiv psykoterapi samt kognitiv analytisk terapi.[25]
Vid behov kunna även psykofarmaka placeras in till för att lindra symptom.
Det är vanligt att samtidigt ha andra diagnoser som depression, ångest, ätstörning, bipolär sjukdom, PTSD eller ADHDAntidepressiva, stämningsstabiliserande läkemedel,[1]lugnande samt neuroleptika äger förskrivits mot personer tillsammans med EIPS till för att dämpa vissa symptom.[26]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcde] Byström, Anna-Lena (red.); Zotterman, Mathilda (granskare). ”Borderline – emotionellt instabil personlighetsstörning”.
1177 Vårdguiden distrikt Kronoberg. Arkiverad ifrån originalet. https://web.archive.org/web/20170208014242/http://www.1177.se/Kronoberg/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Borderline-emotionellt-instabil-personlighetsstorning/. Läst 8 månad 2017.
- ^ [abcdefg] Öst, Lars-Göran & Wærn, Magda (18 oktober 2006). ”Lovande behandling nära borderlinestörning”. Läkartidningen. Emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS), även kallad Borderline, innebär ett stort lidande för de drabbade, och kommer också att involvera omgivningen i hög grad
Arkiverad ifrån originalet den 8 månad 2017. https://web.archive.org/web/20170208040505/http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=5169.
- ^ [abcdefghijk] Biskin, R.
S.; Paris, J.. ”Diagnosing borderline personality disorder” (på engelska). Canadian Medical Association Journal 184 (16): sid. 1789–1794. doi:10.1503/cmaj.090618. ISSN0820-3946. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3494330/. Läst 20 månad 2017.
- ^Näslund (1998) s. 19
- ^Borderliner Notes (8 augusti 2016). ”JOHN GUNDERSON - Short Definition of BPD”.
https://www.youtube.com/watch?v=zTJic768FPw&feature=youtu.be. Läst 22 mars 2017.
- ^”Mentaliseringsbaserad behandling (MBT)”. Statens beredning på grund av medicinsk samt social granskning (SBU). 17 månad 2021. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/mentaliseringsbaserad-terapi-mbt/. Läst 10 månad 2022.
- ^”Dialektisk beteendeterapi till för att minska suicid alternativt självskadebeteende”.
Statens beredning på grund av medicinsk samt social evaluering (SBU). 22 april 2021. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/dialektisk-beteendeterapi-for-att-minska-suicid-eller-sjalvskadebeteende/. Läst 10 månad 2022.
- ^”DBT (Dialektisk beteendeterapi)”. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/metodguiden/dbt-dialektisk-beteendeterapi/. Läst 10 månad 2022.
- ^Näslund (1998) s. Borderline personlighetsstörning innebär att man är känslomässigt instabil samt har svårt för att känna igen och handskas med känslor
19-21
- ^”Emotionellt instabilt personlighetssyndrom”. 1177. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/emotionellt-instabilt-personlighetssyndrom--borderline-personlighetssyndrom/. Läst 8 juli 2021.
- ^ [abcdefghij] Jeste, Dilip V.
et al. (2014) (på engelska). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders: Fifth Edition. Washington, DC: American Psychiatric Association. sid. 663-666. ISBN 978-0-89042-554-1
- ^”F60.3 Emotionally unstable personality disorder”. Världshälsoorganisationen (WHO). Arkiverad ifrån originalet den 8 månad 2017.
https://web.archive.org/web/20170208033519/http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2016/en.
- ^”Borderline Personality Disorder”. National Institute of Mental Health. https://www.nimh.nih.gov/health/topics/borderline-personality-disorder/index.shtml.
- ^lu.se erfarenheter för att leva tillsammans emotionell instabil personlighet PDF
- ^Näslund (1998) s.
111-112
- ^Näslund (1998) s. 108-109
- ^Näslund (1998) s. 131-132
- ^Jörgen Herlofson samt Lisa Ekselius (Volym 113 2016). ”Personlighetssyndrom – vad existerar detta samt hur ställer man diagnos?”. Läkartidningen.
- ^Näslund (1998) s. Författare: Ebba Oscarsson
21
- ^ Cognitive therapy of personality disorders (Third edition). ISBN 9781462525812. OCLC933606732. https://www.worldcat.org/oclc/933606732
- ^”Emotionellt instabilt personlighetssyndrom”. 1177. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/emotionellt-instabilt-personlighetssyndrom--borderline-personlighetssyndrom/. Läst 10 juli 2021.
- ^”DBT (Dialektisk beteendeterapi)”. Socialstyrelsen.
Arkiverad ifrån originalet den 10 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210710100201/https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/dbt-dialektisk-beteendeterapi/. Läst 10 juli 2021.
- ^”Mentaliseringsbaserad behandling (MBT)”. Statens beredning på grund av medicinsk samt social bedömning (SBU).
17 månad 2021. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/mentaliseringsbaserad-terapi-mbt/. Läst 10 månad 2022.
- ^Sigmund., Karterud, (2011). Mentaliseringsbaserad terapi : manual samt bedömningsskala (1. uppl). Liber. ISBN 9789147100354. OCLC938865567. https://www.worldcat.org/oclc/938865567. Läst 12 oktober 2018
- ^Näslund (1998) s.
155-162
- ^Näslund (1998) s. 164-165