Släppa ut några djur ur

Det denna plats existerar ett skrivelse ifrån 2016.

Uroxen, liksom existerar ursprunget mot våra tamkor, fanns en majestätiskt varelse. Uroxetjurarna ägde ett mankhöjd vid kurera 1,8 meter samt dem vägde närmare en halvt ton.

Hornen fanns meterlånga samt pälsen betalkort, svartbrun hos tjurarna samt mer lite röd hos korna.

Den allra sista uroxen dog 1627. Även ifall arten fanns avbildad samt omnämnd inom enstaka mängd olika texter därför försvann nästan minnet från den även. dock idag besitter europeiska vetenskapsman bestämt sig till för att ändra vid den saken.

– Målet på grund av mig existerar fritt levande hjordar från uroxar inom stora naturskyddsområden inom Europa, säger Henri Kerkdijk-Otten, likt leder projektet Uruz, en gammalt germanskt mening på grund av uroxar.

Metoden liksom han använder till för att nå sitt uppgift kallas back-breeding, baklängesavel.

Tanken existerar för att eftersom varenda dagens kor härstammar ifrån uroxen sålunda borde även uroxens attribut finnas kvar inom arvsmassan hos moderna kor, ifall än nedbäddad samt undanträngd.

Planen existerar en avelsprogram vilket kombinerar fyra olika lantraser. Tillsammans bör dem utföra den nya uroxen tillräckligt massiv, tillsammans med tillräckligt långa horn, korrekt färg samt en beteende liksom fullfölja för att dem klarar sig inom detta vilda. Projektet existerar redan inom gång samt Henri Kerkdijk-Otten hoppas för att detta bör födas kalvar tillsammans riktig utseende redan nästa sommar.

Det existerar faktiskt något från ett kapplöpning.

Henri Kerkdijk-Otten existerar nämligen ej isolerad angående sin dröm: detta pågår minimalt fyra andra plan inom Europa var vetenskapsman försöker återskapa uroxar.

Målet på grund av dem allihop existerar för att ta fram vilt vilket skulle behärska släppas ut inom den europeiska naturen.

– till mig existerar detta en sätt för att både återskapa något likt oss besitter tappat bort eller missat, samt erhålla tillbaka dem ekologiska processerna. dem plats stora varelse samt dem ägde stora effekter vid miljön på denna plats inom Europa, vid identisk sätt vilket mot modell elefanterna påverkar sin miljö vid savannen, säger han.

Efter den senaste istiden, då dem tjocka glaciärerna drog sig igen, växte detta upp lövskogar liksom täckte större delen från Europa.

detta plats inga täta skogar, utan parkliknande vidder tillsammans med öppna ytor samt stäppmarker, fulla från djur.

I södra land fanns mot modell mammutar, jättehjortar, myskoxar, vildhästar, visenter samt uroxar. Efter grabb såsom landskap inom Europa förändrades ifrån stora skogar mot städer samt lantbruk trängdes dem stora växtätarna undan samt ersattes tillsammans med tamboskap.

detta medförde för att flera ursprungliga arter dog ut.

De återuppväckta uroxarna existerar en från en tiotal modell vid hur vetenskapsman försöker återskapa förlorade arter. detta handlar både ifall arter liksom besitter varit borta länge, vilket uroxen, samt angående arter såsom dött ut nyligen, exempelvis den pyreneiska stenbocken bucardo.

flera från projekten bygger vid dem senaste årens stora genombrott inom genteknik samt kloning – flera från forskarna liksom försöker återskapa utdöda vilt existerar just genetiker.

George Church existerar professor inom genetik nära Broad institute, en samarbete mellan dem numeriskt värde amerikanska lärosätena okänt samt Harvard. denne plats ett från dem vetenskapsman liksom lyckades kartlägga människans arvsmassa.

för tillfället existerar denne redan ett bit vid väg mot för att bygga enstaka mammut.

– oss står inför enstaka situation var oss ej bara är kapabel sätta stopp på grund av utdöendet från arter. oss förmå även driva utvecklingen åt andra hållet. detta fullfölja för att detta blir många mer engagerande, säger han.

Mammuten planerar denne för att återuppväcka genom för att helt enkelt bygga angående ett asiatisk stort landdjur.

numeriskt värde vetenskapliga genombrott äger gjort för att detta ens existerar möjligt för att överväga.

Det inledande existerar kartläggningen från mammutens arvsmassa. för att dechiffrera dna såsom legat nedgrävt samt infruset inom en skelett inom tusentals tid existerar komplicerat. sålunda fort mammuten dör därför börjar dem långa dna-molekylerna brytas sönder inom mindre samt mindre bitar.

inom skelettdelarna finns även arvsmassa ifrån mängder från andra organismer, insekter, svampar, bakterier samt annat liksom någon gång kommit inom förbindelse tillsammans med benen.

När man väl besitter hittat samtliga små bitar samt luskat ut vilka likt faktiskt kommer ifrån mammuten kommer problemet för att pussla ihop dem inom korrekt ordning.

detta enda sättet för att utföra detta existerar för att nyttja ett närbesläktad art, mot modell den asiatiska elefanten, såsom en slags köpcentrum. varenda litet fragment från arvsmassa jämförs tillsammans mallen samt läggs vid korrekt lokal, på grund av för att producera en lapptäcke var varenda små bit mammut-dna överlappar tillsammans med enstaka ytterligare bit.

mot slut framträder enstaka foto från hur mammutens dna såg ut.

Genom för att nyttja den denna plats metoden besitter vetenskapsman kunnat pussla ihop mammutens arvsmassa steg på grund av steg, tillsammans större samt större noggrannhet. Förra året publicerade vetenskapsman nära bland annat Naturhistoriska riksmuseet inom huvudstaden den inledande kompletta sekvenseringen från mammutens dna.

– oss äger ganska utmärkt koll vid arvsmassan, eftersom oss äger kunnat nyttja elefantens arvsmassa vilket referens, samt dem existerar ganska nära släkt.

oss önskar titta vid vad vilket hände relaterat till gener beneath mammutarnas sista tidsperiod, säger Love Dalén, professor inom evolutionsgenetik nära Naturhistoriska riksmuseet, likt ledde projektet.

Kartläggningen utför detta möjligt till forskarna för att börja leta efter dem gener såsom gav mammuten dess unika attribut – den tjocka pälsen, underhudsfettet, dem små öronen samt dem långa betarna.

Det andra genombrottet existerar upptäckten från den genetiska saxen CRISPR/Cas9, liksom äger gjort detta möjligt för att stoppa in alternativt bergvägg ut gener ur dna tillsammans med många större noggrannhet än tidigare.

Kombinationen från dessa numeriskt värde tekniker utför detta möjligt för att lyfta in konstgjorda mammutgener inom celler ifrån asiatiska elefanter.

Hittills besitter han samt dem andra forskarna inom labbet stoppat in fjorton nya gener inom cellerna, berättar George Church.

Att känna till detaljerad vilka gener likt kodar till olika attribut existerar nästan omöjligt. mot massiv sektion handlar detta ifall behöriga gissningar. Hittills besitter inget från dessa försök tillsammans mammutgener presenterats inom någon vetenskaplig skrivelse.

George Church säger för att denne besitter valt för att vänta vid fler påverkan. Ur en vetenskapligt perspektiv betyder detta för att inget kunna sägas ifall vare sig försök alternativt effekt ännu.

Även angående denne startar tillsammans med gener ifrån mammuten således funderar han vid chansen för att ge dem nya djuren attribut ifrån pingviner alternativt isbjörnar, angående dem skulle behärska leda mot något användbart vilket mammuten inte någonsin fick tillsammans med hjälp från evolutionen.

George Church önskar ej svara vid hur utdragen period detta kommer för att ta på grund av honom för att bygga sin mammut, förutom för att detta kommer för att ta mer än fem år.

– Man måste definiera vad enstaka återskapad mammut egentligen existerar.

angående detta existerar enstaka långhårig stort landdjur tillsammans med köldanpassningsgener således går detta troligen för att utföra, även angående detta skulle krävas flera försök, säger Love Dalén.

Men för att inom solens tid försöka framställa ett fullständig kopia från mammuten existerar omöjligt, förtydligar han.

– Även angående oss identifierar varenda gener liksom behöver bytas ut, säga tusen, sålunda existerar detta största problemet för att detta finns delar från arvsmassan likt oss ej är kapabel kartlägga, från olika skäl.

för att hundraprocentigt återskapa den existerar väldigt, väldigt svårt. detta möjligen förmå vandra för att åtgärda inom framtiden dock ej inom dagsläget.

Love Dalén menar inom stället för att detta stora värdet inom George Churchs plan samt dem andra försöken för att återskapa utdöda varelse ligger inom för att kunskapen skulle behärska användas till för att hjälpa arter likt existerar hotade inom dag.

– detta förmå existera sålunda för att hotade arter redan besitter samlat vid sig flera dåliga mutationer vid bas från genetisk drift.

var skulle CRISPR/Cas9 behärska komma in: Man tittar vid prover likt existerar hundratals kalenderår gamla samt hittar friska varianter från generna såsom man är kapabel bergvägg in, säger han.

Till skillnad ifrån George Churchs undersökning samt flera från dem andra projekten vilket försöker återskapa utdöda varelse, bryr sig Henri Kerkdijk-Otten ej därför många angående genetiska analyser alternativt för att dem nya uroxarna måste bära vid precist identisk gener vilket dem gamla.

– oss önskar producera ett uroxe till detta 21:a århundradet, samt detta viktiga existerar för att den äger riktig attribut, säger han.

Carl-Gustaf Thulin, föreståndare på grund av SLU:s centrum till vilt- samt fiskforskning, ser ett chans till återskapade uroxar inom Europa – samt Sverige.

– Hur dem på denna plats djuren ser ut existerar egentligen ganska ointressant.

detta viktiga existerar funktionen vilket uroxen ägde inom landskap, på grund av detta existerar många biologisk diversitet vilket existerar knut mot stora gräsätare, säger han.

Carl-Gustaf Thulin berättar för att oss inom land samt Europa äger bristande vid stora, vilda varelse liksom framför allt äter växttäcke.

Älgar samt rådjur betar selektivt vid buskar samt förändrar ej landskap vid detta sätt vilket uroxar, visenter alternativt vildhästar gjorde. Deras intensiva betande gynnade mängder från örter samt blommor liksom inom solens tid existerar hotade alternativt besitter försvunnit. enstaka återskapad uroxe skulle behärska åtgärda detta problemet.

– Skulle man utföra experiment var man låter ett lag kor helt utan vår inflytande välja plats samt hur dem önskar beta sålunda tror jag för att man vid väldigt betalkort tidsperiod skulle erhålla många intressanta effekter inom landskap, säger han.

Henri Kerkdijk-Ottens syfte – då man väl äger lyckats ta fram en vilt – existerar för att släppa ut hjordar från dem nya uroxarna inom nationalparker inom bland annat Spanien samt Rumänien, samt sedan inom princip låta dem klara sig själva.

enstaka sektion från djuren kommer efter grabb för att skjutas på grund av för att dem ej bör bli på grund av många.

Enligt Carl-Gustaf Thulin ligger den stora svårigheten ej inom för att avla fram varelse vilket kunna klara sig inom detta vilda:

– Jag tror för att detta finns flera koraser liksom skulle behärska klara sig inom detta vilda.

detta existerar landskapsfunktionerna liksom existerar detta viktiga till för att producera dessa samt till för att erhålla fram någon sorts vild-ko, tror jag egentligen ej för att oss behöver vandra omvägen för att återskapa uroxen. oss är kapabel helt enkelt köra tillsammans detta oss har.

Svårigheten, menar denne, ligger inom stället inom för att samhället bör acceptera nya, stora vilt inom naturen.

dem skulle påverka både skogsbruk samt jordbruk, samt orsaka trafikolyckor. Den riktigt stora utmaningen existerar dock främst psykologisk, tror Carl-Gustaf Thulin.

– detta existerar självklart enstaka moralisk samtal.

ifall man förvildar varelse sålunda kommer dem för att dö, dem kommer för att avbryta benen, dö från svält, stånga ihjäl varandra, tas från predator samt således vidare. därför äger ju vilda vilt detta. dock detta förmå artikel svårt för att acceptera då detta gäller varelse såsom oss uppfattar likt tama, liksom boskap, säger han.

Själv besitter han större förhoppningar vid visenten, den europeiska bisonen likt även äger varit vid väg för att dö ut – dock liksom lyckats klara sig.

inom ljus finns detta vilda visenter inom bland annat Polen, samt Carl-Gustaf Thulin tror för att dem skulle behärska bli viktiga inom den svenska naturen.

– Inom 20 tid bör oss äga kommit inom gång tillsammans enstaka återintroduktion från visenter samt möjligen mot samt tillsammans med äga börjat släppa ut dem.

då detta gäller utdöda arter, såsom uroxar samt vildhästar, sålunda existerar detta många svårare samt kommer möjligen för att ta längre tidsperiod. dock jag tycker för att man bör existera förhoppningsfull samt tänka inom dem denna plats banorna. detta vilket oss upplever likt begränsningar inom solens tid möjligen ej existerar detta angående 20 tid, säger han.

Skulle ni vilja titta något uroxeliknande inom den svenska naturen?

– helt.

angående jag fick besluta skulle oss förvilda både hästar samt kossor, förutom för att återintroducera visenten, säger Carl-Gustaf Thulin.

… samt på denna plats existerar ytterligare några arter vilket bör återskapas