Flygande insekt med lång gadd

Trollsländor existerar stora insekter såsom enkel känns igen vid för att dem besitter långsmal lekamen, långa vingar samt vackra färger. dem existerar utpräglade jagare samt existerar förbluffande kompetenta flygare, vilket dem besitter massiv nytta från då dem jagar sina byten. Vingarna kunna röras helt separat ifrån varandra samt flera trollsländor kunna mot samt tillsammans flyga baklänges.

Genom att skicka ut högfrekventa ljud som studsar mot omgivningen kan fladdermöss blixtsnabbt lokalisera en flygande insekt

dem besitter stora framträdande ögon samt många god ögonkontakt, vilket även existerar enstaka fördel då dem bör upptäcka samt fånga sina byten, vilket är kapabel bestå utav fjärilar, flugor, andra trollsländor m.m. Antennerna existerar många små (ser ut såsom en par korta borst), vilket avslöjar för att trollsländor inom princip saknar luktsinne.

Hos larverna fungerar antennerna dock vilket en viktigt känselorgan. Trollsländor existerar knutna mot dricksvatten på grund av sin fortplantning, samt detta existerar även inom anslutning mot vätska vilket dem oftast påträffas flygande kors samt tvärs. Speciellt icke könsmogna individer är kapabel dock ses långt ifrån vattnet ibland.

Trollsländorna existerar indelade inom numeriskt värde grupper (underordningar): egentliga trollsländor samt flick- samt jungfrusländor.

dem egentliga trollsländornas vetenskapliga namn, Anisoptera, betyder ungefär ”vingar tillsammans olika form”, medan flick- samt jungfrusländornas namn, Zygoptera, betyder inom detta närmaste ”vingar tillsammans identisk form”. Detta existerar utmärkt för att anlända minnas då man bör skilja dem båda grupperna åt. Vingspannet vid våra svenska arter varierar ifrån 25 mot mm.

Trollsländorna tillbringar största delen från sitt liv likt larv (nymf) inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

detta finns dock numeriskt värde undantag bland flicksländorna: släktet smaragdflicksländor Lestes lever nästintill lika massiv sektion liksom larv samt myndig medan släktet vinterflicksländor Sympecma lever större delen från sitt liv vilket myndig (imago) vid nation.

Larven utvecklas i murkna tallstockar där den lever av olika skalbaggslarver

Trollsländor tillhör dem ”primitiva” insekterna, samt saknar puppstadium beneath förvandlingen ifrån vanligtvis för fortplantning hos djur mot myndig. Puppstadium finns hos fjärilar, vilket äger fullständig (holometabol) förvandling. Trollsländor äger istället ofullständig (hemimetabol) förvandling, vilket innebär för att larven vilket kommer ur ägget växer mot samt ömsar sitt yttre hudlager en antal gånger (ett tiotal till just trollsländor), på grund av för att sedan inom sista stadiet bli mot ett fullbordad insekt.

Liksom dem flesta insekter liksom oss inom dagligt anförande kallar sländor (med undantag på grund av vissa), lägger trollsländor sina hönsägg inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, alternativt inom nära anslutning mot en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, var även larverna lever fram tills dem existerar redo för att krypa upp, vid en grässtrå, på grund av för att fullborda sitt sista förvandlingssteg.

Larverna (nymferna) liknar dem vuxna trollsändorna tillsammans med sina stora fasettögon, långa ben, korta antenner samt sin långsträckta bakkropp.

detta finns dock en par saker vilket skiljer larverna ifrån dem vuxna. ursprunglig samt främst äger dem väldigt små, förkrympta vingar, såsom visar sig inledningsvis inom dem senare larvstadierna. Egentligen rör detta sig endast ifall vinganlag ifall man bör existera helt rätt.

Vingarna kan röras helt separat från varandra och många trollsländor kan till och med flyga baklänges

Dessutom existerar mundelarna byggda vid en annat sätt. dem består utav enstaka därför kallad fångstmask vilket inom vila ligger dubbelvikt beneath främre delen från kroppen samt förmå slungas fram, likt enstaka katapult, till för att fånga byten. Anledningen mot för att detta kallas fångstmask existerar för att all strukturen hos ett sektion arter täcker läka ansiktet samt ser därav ut likt ett skyddsmask.

eftersom larverna lever inom vätska andas dem genom en slags gälar, s.k.

Eftersom ljud med hög frekvens inte hörs så långt används ekopejling framför allt för att fånga små byten och orientera sig på nära håll

trakégälar, vilka existerar placerade vid olika ställen hos dem egentliga trollsländorna samt flick- samt jungfrusländorna. vid dem egentliga trollsländorna existerar dem korta samt sitter fästade längst bort bak vid bakkroppen nära tarmöppningen, medan dem hos flick- samt jungfrusländor bildar långa, skiva utskott såsom sitter fästade längst bort bak vid bakkroppen.

Larverna existerar väl kamouflerade mot bottnen samt därför förmå dem skifta inom allt ifrån sandfärgade mot mörkt bruna.

När larven genomgått samtliga hudömsningar existerar den redo för att byta skepnad samt bli ett fullbildad trollslända., enstaka tidig, varm morgon kryper den upp ur vattnet, oftast vid en strå alternativt enstaka kvist inom vattnet, dock detta kunna även existera ett berg alternativt något liknande, på grund av för att kläckas såsom myndig individ.

Denna process kallas metamorfos. Trollsländor kunna äga ett utvecklingstid ifrån 1–6 tid beroende vid vattentemperatur samt födotillgång. enstaka art såsom besitter ett utvecklingstid vid 1–2 kalenderår inom Skåne kunna äga enstaka utvecklingstid vid 5–6 tid inom norra landet. inom varmare länder är kapabel trollsländor mot samt tillsammans äga flera generationer beneath en tid.

beneath vintern då temperaturen inom vattnet existerar beneath 8–10 grader går larven in diapaus (vinterdvala) samt tillväxer inom princip ej alls, dock beneath sommaren då vattentemperaturen existerar högre kunna den växa väldigt snabbt. noggrant vilket detta existerar likt utför för att larverna väljer för att krypa upp ur vattnet till för att ta sig ur sin larvhud vet man ej.

Liksom enstaka fjärilslarv såsom bör förpuppas slutar den förtära ett period innan den kryper upp samt utför sig redo till en liv likt myndig. Den slutar även förtära inför varenda hudömsning. Den främre delen från sländan kommer inledningsvis ut ur larvhuden, sedan följer ben samt vingar samt mot senaste drar sländan ut den långa bakkroppen samt fullfölja sig fri ifrån sin larvhud.

ifall man studera larvhuden kunna man titta för att detta sticker ut små vita trådar var larvhuden spricker upp. detta existerar delar från trakégälarna liksom dras ut till för att trollsländan bör behärska andas då den lämnar vattnet. Därefter pumpar trollsländan ut sin kroppsvätska inom samtliga delar från kroppen samt ut inom vingarna. Nykläckta sländor existerar ytterst sköra samt mjuka samt utsatta till vädrets makter samt fiender.

Arten Laphria flava är en av våra allra största arter

ifall detta blåser många den ljus dem öppnas alternativt angående dem råkar dem sätta sig till nära något objekt likt existerar inom vägen är kapabel dem skadas beneath kläckningen samt inte någonsin behärska ta sina inledande vingslag. vilket nykläckt existerar ett trollslända glansig samt saknar sina vackra färger (den får ej sin definitiva färg förrän den uppnått könsmognad).

Vingarna existerar nästan mjölkvita.

dock efter bara några timmar, beroende vid vädret, börjar skelettet samt vingarna stelna samt man börjar behärska skönja sländans färger. inledningsvis då existerar den redo för att ta sina inledande vingslag.

Hitta mer detaljer vid Trollsländeföreningens hemsida.

Litteratur

Svenska trollsländeguiden : ett fälthandbok.

Billqvist, M., Swash, A., Smallshire, D.
Trollsländor inom landet &#; enstaka fälthandbok. Länsstyrelsen inom Södermanlands län, Entomologiska föreningen inom huvudstaden.

Askew R. R. (, 2 ed.). The Dragonflies of europe. Apollo Books.
Dannelid, E. & Sahlén, G. (, 2 ed.).

Trollsländor inom land &#; ett fälthandbok.
Dijkstra, K.-D. B. & Lewington, R. (). Field Guide to the Dragonflies of Britain and europe. British Wildlife Publishing.
Fraser, F.C. (, 2 ed.). Odonata. Handbooks for the identification of the British Insects.
Wildermuth, H., Gonseth, Y., and A Maibach. ().

Odonata Die Libellen der Schweiz. Fauna typsnitt.
Wildermuth, H., Gonseth, Y., and A Maibach. (). Odonata fransk artikel libellules dem Suisse. Fauna typsnitt.
Heidemann, H. & Seidenbusch, R. (, 2 ed.). Die Libellenlarven Deutschlands. Die Tierwelt Deutschlands.
Dijkstra, K-D.B., Kalkman, V.J., Ketelaar, R., and M.J.T.

van der Weide (). dem Nederlandse Libellen. Nederlandse Fauna.

Vingarna gör att insekter kan flyga kortare eller längre sträckor, och därmed effektivt kan leta efter föda eller sprida sig till nya områden

4.
Landin, B.O. (). Ordning Odonata. Fältfauna. Insekter
May, E. (). Libellen oder Wasserjungfern(Odonata). Die Tierwelt Deutschlands.
Nielsen, O.F. (). dem Danske Guldsmede. Danmarks dyreliv. 8.
Nilsson, A (ed). Aquatic insects of nordlig europe. A taxonomic handbook, Vol.

2: Odonata. Diptera.
Sahlén, G. ().

Rovflugor har ett tydligt avsatt huvud med stora ögon, stora mustascher och kraftiga, nedåtriktade mundelar

Sveriges Trollsländor. Fältbiologerna.
Sandhall, Å. (, 2 ed.). Trollsländor inom Europa. Interpublishing.
Sjöstedt, Y. (, 2 ed.). Psedoneuroptera Sländor Odonata, Trollsländor. Svensk Insektsfauna. 3.
Smallshire, D. and Swash, A. (, 2 ed.). Britain&#;s Dragonflies.
Tuxen, S.L. (). Odonata. The Zoology of Iceland.

3(39a).

Bidragande författare: Linda Strand
Faktagranskning: Linda Strand
Litteraturlista: kompilat från Naturinorr, samt nät (Thomas Persson Vinnersten)
Specialistkontakt: Linda Strand