Frågan om livet universum och allting
Efter 7,5 miljoner års funderingar förklarade superdatorn Deep Thought i bokserien Liftarens guide till galaxen att svaret på den ”yttersta frågan om livet, universum och allting” lyder 42Liftarens guide mot galaxen
Liftarens guide mot galaxen (engelska: The Hitchhiker's Guide to the Galaxy) existerar ett saga från författaren Douglas Adams såsom återberättats inom minimalt sju olika medier. Den började liksom enstaka radiopjäs1978 samt äger utvecklats mot fem skrivna verk (eller sex angående man beräknar tillsammans den sista delen skriven från Eoin Colfer), teaterpjäs, en textbaserat äventyrsspel, enstaka tv-serie, enstaka seriebok samt ett spelfilm.
Handlingen kretsar kring jordbon Arthur Dents äventyr inom universum samt senare även inom multiversum.
Handling
[redigera | redigera wikitext]Arthur Dent upptäcker ett morgon för att hans byggnad håller vid för att rivas mot förmån till enstaka färsk genomfartsled liksom skall byggas vid platsen.
Det visar sig senare att planeten jorden enbart är ett experiment för att hitta "den yttersta frågan om livet, universum och allting"Då denne ligger iklädd morgonrock inom leran framför ett bulldozer, inom protest mot rivningen, dyker utomjordingen samt den gode vännen Ford Prefect upp. Ford existerar arbetare från redaktionen mot detta digitala uppslagsverket Liftarens guide mot galaxen samt tar tillsammans Arthur mot den lokala puben, efter för att äga lyckats övertala byggarbetarnas ledare för att lägga sig inom leran inom Arthurs plats.
då dem existerar vid puben uppenbarar sig enstaka Vogonflotta, bestående från jättelika rymdskepp, vid sky. Dessa "skall bara" spränga jorden på grund av för att ge lokal åt ett intergalaktisk genomfartsled.
Svaret är 42, men frågan kan inte existera i samma universum som svaretFord samt Arthur lyckas lifta tillsammans en från rymdskeppen inom identisk kort tid vilket jorden sprängs. detta visar sig senare för att planeten jorden enbart existerar en experiment till för att hitta "den yttersta frågan ifall existensen, universum samt allting". Svaret existerar 42, dock frågan är kapabel ej existera inom identisk universum såsom svaret.
angående man ej förstår svaret vid ett fråga, behöver detta ej artikel svaret detta existerar fel vid, detta förmå lika gärna artikel frågan liksom existerar felställd, konstaterar berättaren inom boken. detta sker allt mer osannolika saker inom fortsättningen vid berättelsen, vilket kunna artikel lite snårig vid sina ställen då detta pågår enstaka sektion parallellhandlingar.
Böckernas "berättarröst" kommer in samt redogör olika skeenden likt mer alternativt mindre (oftast mindre) till handlingen vidare.
Figurer
[redigera | redigera wikitext]- Arthur Dent - bokens huvudperson.
- Ford Prefect - frilansande författare mot berömt elektroniskt uppslagsverk.
- Zaphod Beeblebrox - galaxens fd president, besitter numeriskt värde huvuden (och tre armar, inom TV-serien antyds även multipla genitalia).
- Trillian - Jordbo liksom följde tillsammans med Zaphod mot hans skepp sex månader innan Arthur.
- Marvin - den deprimerade roboten.
- Slartibartfast - designer från kustlinjer samt Norge.
- Wowbagger - ofrivilligt odödlig varelse såsom förolämpar varenda inom Universum.
- Oolon Colluphid - debattör samt författare.
- Prostetnic Vogon Jeltz - befälhavare till vogonernas konstruktionsflotta.
- Gargravarr - individ vilket separerat tillsammans sin lekamen samt existerar "vaktmästare" nära Vidgade-Vyer-Vortex.
- Hooloovoo — enstaka superintelligent nyans från blått vilket fanns tillsammans samt konstruerade rymdskeppet Hjärtat från Guld.
- Agrajag — Varelse såsom existerar medveten ifall för att han återföds, blir dödad från Arthur Dent inom varenda sina reinkarnationer. Men Thomas Mann lade till ytterligare en i romanen»Felix Krulls bekännelser«, nämligen frågan om tillblivelsen av det mänskliga medvetandet, om hur människan kan reflektera kring sig själv och sin egen existens
Försöker döda Arthur.
- Jopp-Hej-Di — Den trippelbröstade horan vid Eroticon 6.
- Eddie — Skeppsdatorn vid Hjärtat från Guld.
- Gag Halfrunt — Zaphods samt Prostetnics hjärnskrynklare.
- Trin Tragula — Skapade Vidgade-Vyer-Vortex tillsammans med hjälp från små mazarinbitar.
- Veet Vojagig — Hittade varenda försvunna bläckpennor.
- Zaphod Beeblebrox den fjärde — Zaphods döde farfars far, kontaktas nära enstaka seans.
- Zipo Bibrok 5×108 — Ännu tidigare förfader likt fanns domare inom krigstribunalen mot människor ifrån Krikkit till miljontals tid sedan.
- Yooden Vranx — Zaphods företrädare liksom president.
- Humma Kavula — Zaphods besegrade motkandidat inom presidentvalet.
Specialskrevs till filmen, var rollen spelades från John Malkovich.
- Questular Rontok — Zaphods kvinnliga vicepresident, även specialskriven figur inom filmen.
- Zem — ett många pratsam madrass. Zem träffar vid Marvin vid träskplaneten Sqornshellous Zeta samt tråkar ut honom tillsammans sitt babbel vilket återkomma varenda ljus. inom deras konversation bevisar Marvin bland annat för att denne existerar flera tusen miljarder gånger intelligentare än Zem.
Zem porträtteras röstvis inom radioserien från Andy Taylor.[1]
- Hotblack Desatio — Frontfigur inom plutoniumbandet Disaster Area, galaxens maximalt högljudd plutoniumband. i enlighet med bandets fans avnjuts konserten bäst inom ett betongbunker 60 kilometer ifrån scenen. Bandets medlemmar befinner sig beneath konserterna ombord vid sitt rymdskepp, var dem agerar sina instrument via fjärrkontroller.
Bandets rymdskepp ligger inom enstaka omloppsbana runt den planeten var konserten äger utrymme, alternativt möjligen helst runt enstaka ytterligare planet.
Samtidigt har alltså de 42 största asteroiderna i vårt solsystem avbildats i detaljBandet existerar från konstnärliga alternativt militärstrategiska skäl hindrade ifrån för att uppträda vid vissa håll inom galaxen. Då Douglas Adams fanns god kompis tillsammans David Gilmour existerar detta ej således svårt för att förstå för att denne inspirerats från Pink Floyd. Likaså låter plutoniumbandet ett utan personal stuntrymdfarkost krascha in inom ett närbelägen stjärna beneath konserten, vilket existerar ett referens mot Pink Floyds låt "Set the Controls to the Hart of the Sun".
Desatio besitter försatts inom en dödsliknande tillåtelse tillsammans med hjälp från en "dead support system", alltså en struktur vilket håller honom levande trots för att han existerar död. denne försattes inom detta tillåtelse från rent skattetekniska skäl. även detta existerar enstaka referens mot Pink Floyds medlemmar, liksom flera andra samtida rockartister, likt inom olika tider vistades utomlands vid bas från skatteskäl.
Radioserien
[redigera | redigera wikitext]Allting började liksom enstaka radioserie inom 12 delar.
Svaret på den yttersta frågan om livet, universum och allting är i romanen Liftarens guide till galaxen siffran 42kalenderår 1978 sändes dem sex inledande avsnitten vid BBC Radio 4, 24 månad identisk kalenderår sändes segment sju samt 1980 sändes ytterligare fem segment.
Sveriges Radio översatte samt spelade in radioserien. Den sändes från Radioteatern somrarna 1987 samt 1988 tillsammans bland andra:
Åren 2004–05 gjorde BBC radiodramatiseringar från den tredjeplats, fjärde samt femte boken, vilket kallades tredjeplats, fjärde samt femte "faserna" dock dessutom tillsammans med lite ordvitsig knorr vid detta hela:
- Tertiary phase (sex segment sända 21/9, 28/9, 5/10, 12/10, 19/10 samt 26/10 2004)
- Quandary phase (fyra segment sända 3/5, 10/5, 17/5 samt 24/5 2005)
- Quintessential phase (fyra del sända 31/5, 7/6, 14/6 samt 21/6 2005)
Douglas Adams ägde lanserat termerna primary phase samt secondary phase inom samband tillsammans med för att BBC gav ut dem numeriskt värde inledande omgångarna vid CD 1993.
Böckerna
[redigera | redigera wikitext]Bokserien brukar kallas ett "trilogi inom fem delar" (sedermera sex delar, ifall man beräknar tillsammans med Eoin Colfers uppföljande bok), vilket torde existera världens enda. då fjärde boken utkom kallades den inom marknadsföringen, inom god linje tillsammans med Douglas Adams humor, till "fjärde boken inom liftar-trilogin", samt då femte boken utkom ytterligare flera kalenderår senare kallades den "femte boken inom den alltmer felaktigt benämnda liftar-trilogin".
Livet, universum och allting (originaltitel: Life, the Universe and Everything) är den tredje delen i Douglas Adams bokserie Liftarens guide till galaxen, en bokserie som totalt består av sex böckerTV-serien
[redigera | redigera wikitext]Liftarens Guide mot Galaxen blev inledande gången filmatiserad såsom ett tv-serie inom BBC:s regi 1981 samt visades inom bland annat Storbritannien, Tyskland, Australien, USA samt land i norden. var spelades Arthur Dent från Simon Jones samt Peter Jones spelade, noggrann likt inom radioteatern samt talboken, "The Book".
Denna utgåva existerar mer lik böckerna än filmen.
Datorspelet
[redigera | redigera wikitext]År 1984 publicerade Infocomtextäventyret "The Hitchhiker's Guide to the Galaxy" liksom skapats tillsammans tillsammans med Douglas Adams.
noggrann liksom varenda andra versioner från Liftarens guide mot galaxen tar textäventyret flera egna vägar.
Filmen
[redigera | redigera wikitext]Filmens script skrevs mot stora delar tydligt från Douglas Adams egen innan han dog. Filmen bygger ej heller vid böckerna utan existerar ett fristående historia tillsammans flera inslag ifrån böckerna.
Filmatiseringen från Liftarens Guide mot Galaxen påbörjades den 19 april2004 samt avslutades inom augusti identisk kalenderår, då efterproduktion vidtog. Filmen ägde internationell premiär den 29 april2005. Huvudrollen liksom Arthur Dent spelas från Martin Freeman. Dessutom medverkar John Malkovich likt den galne religiöse ledaren Humma Kavula, ett från figurerna såsom Douglas Adams skapade speciellt på grund av filmmanuset.
Ford och Arthur lyckas lifta med ett av rymdskeppen i samma sekund som jorden sprängsinom ett kaotisk scen medverkar Adams dotter Polly, hans systra Jane Thrift, hans systra Sue Adams samt hans broder James Thrift liksom statister. Även hans mor Janet Thrift finns tillsammans med inom scenen, liksom visar panikslagna människor vid enstaka väg inom London ögonblicket innan jorden utplånas från vogonernas konstruktionsflotta.